Denna studie syftar på att undersöka klienternas, inom Öppenvård missbruk, utmaningar efter avslutad behandling. Vidare avser studien att framföra det stöd som klienterna framhåller som viktigt i en övergång till en stabil och drogfri tillvaro. För att besvara studiens syfte och frågeställningar genomfördes en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med respondenter från Öppenvård missbruk. För att analysera den insamlade datan används teorierna KASAM (Känsla av sammanhang) och systemteori för att förstå respondenternas erfarenheter och belysa vikten av en holistisk syn på återhämtning från missbruk. Resultaten ger insikt i respondenternas emotionella och sociala erfarenheter samt betonar vikten av samhörighet och gemenskap inom öppenvården. Studien understryker behovet av att inte bara behandla beroendet utan även att skapa starka sociala nätverk för långsiktig återhämtning från missbruk. Ångest inför framtiden och risken för återfall är centrala teman, kopplade till arbetslivet och behovet av balans för att undvika överprestation och stress. / This study aims to explore the challenges faced by clients in substance abuse outpatient care after completing treatment. Additionally, the study seeks to highlight the support that clients emphasize as crucial in transitioning to a stable and drug-free life. To address the research purpose and questions, a qualitative study with semi-structured interviews was conducted with respondents from substance abuse outpatient care. The collected data were analyzed using the theories of SOC (Sense of Coherence) and systems theory to understand respondents' experiences and emphasize the importance of a holistic approach to recovery from substance abuse. The results provide insight into respondents' emotional and social experiences, emphasizing the significance of solidarity and community within outpatient care. The study underscores the need not only to address addiction but also to build strong social networks for long-term recovery from substance abuse. Anxiety about the future and the risk of relapse are central themes, linked to the workplace and the need for balance to avoid overexertion and stress.

Missbruk och beroende är idag ett utbrett samhällsproblem. Studien syftar till att undersöka tolvstegsbehandling och eventuella förutsättningar hos klienter som kan främja eller försvåra möjligheten att fullfölja behandlingen. För att undersöka detta har en kvalitativ metod med en hermeneutisk ansats använts. I studien har sex socialarbetare intervjuats avseende deras uppfattning om klienters förutsättningar att fullfölja behandling. Det insamlade materialet har sedan behandlats med hjälp av tematisk analys. De olika teman som framkom har sedan analyserats med hjälp av teorierna stämplingsteorin, risk- och skyddsfaktorer samt motivationsteorin. Resultatet visade att individuella förutsättningar som kan främja att fullfölja behandling är att acceptera sjukdomsbegreppet, andlighet, självhjälpsgrupper samt att inneha en egen vilja och motivation. Individuella förutsättningar som kan försvåra behandling visade sig vara psykisk ohälsa, mediciner och diagnoser samt bakgrund där det inte finns några sunda ideal. Externa faktorer som kan påverka en behandling visade sig vara bostadssituation, inkomst och sysselsättning, externa aktörer såsom socialtjänst och psykiatri, samt relationer.

Det föreligger en kunskapslucka gällande vilka metoder i skolan som är effektiva för att förebygga missbruk bland ungdomar. Genom semistrukturerade intervjuer med sex yrkesverksamma inom högstadiet och gymnasiet har skolpersonalens uppfattning om det förebyggande arbetet undersökts, med fokus på utmaningar och möjligheter. Uppsatsen hade en abduktiv ansats och resultatet analyserades med en tematisk analys. De teorier som uppsatsen utgått från är den sociala inlärningsteorin, stämplingsteorin, samt systemteorin. Det väsentliga som lyfts fram ur intervjuerna var att ungdomen försöker skapa sin identitet och att detta kan leda till fel umgängen. Teman som togs upp var en trygg skolmiljö, att ungdomen har en relation till en vuxen skolpersonal, informativa metoder, samverkan med andra instanser samt omgivningens roll exempelvis fritidsgårdar. I enlighet med forskningen visar diskussionen att exempelvis en trygg skolmiljö är en fungerande metod, att det finns möjligheter och hinder med informativa metoder och att trygga relationer till skolpersonal är väsentligt. / There is a knowledge gap found in the preventive methods that the schools use for preventing substance abuse. Through conducting six semi-structured interviews with school staff working at secondary schools, questions have been asked about the staff´s perception on the current prevention work. Focus have been on the challenges and opportunities they encounter. The essay had an abductive approach and a thematic analysis of results. Theories used to analyse the collected data consists of social learning theory, stamping theory and the system theory. The most common subject in the interview revolved around adolescences trying to find their identity whilst encountering wrong kind of relationships. The key themes brought up was a safe environment in school, that the adolescences had a relationship to a school staff, informative methods, cooperation with other instances and the surrounding´s role outside of school, for example youth recreation centres. The discussion shows, in accordance with research, that a safe environment is a functioning method. It also showed that there is both challenges and opportunities with informative methods and that a safe relationship to the school staff is essential as a preventive method.

Introduktion: Missbruk och psykisk ohälsa är ett vanligt problem som kan ge kognitiva nedsättningar vilka försvårar en persons förmågor att klara sin vardag och en eventuell behandling. Många med missbruksproblematik saknar meningsfullhet och en känsla av sammanhang i vardagen då många vardagsaktiviteter fallit bort. Vissa personer med svårt missbruk behandlas på behandlingshem för sitt beroende, men både utbudet av aktiviteter på behandlingshemmen och resultatet av behandlingen kan variera.Syfte: Att belysa vad personer med erfarenhet av behandlingshemsvistelse för sitt substansberoende upplevt vara meningsfullt i sin behandling för att bättre klara sin vardag. Metod: Kvalitativa intervjuer har genomförts med 10 deltagare. De var fyra kvinnor och sex män mellan 24 - 58 år och hade haft missbruksproblematik mellan fyra till 40 år. Deltagarna hade varit på behandlingshem mellan totalt fem månader upp till två år. Intervjuerna genomfördes främst per telefon med en intervjuguide som stöd. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Etiska riktlinjer har beaktats.Resultat: Analysen ledde till fem huvudkategorier som berör aktiviteter, miljö, relationer, rutiner och övergången från behandling till hemgång. Alltsammans utmynnade i ett tema som berör vikten av att behandlingen är individuellt utformad och personligt meningsfull.Slutsats: Det är viktigt att se till varje enskild individ när en behandling ska planeras. På så sätt kan alla få tillgång till aktiviteter och stöd som är meningsfulla för dem. Att uppmuntra klienter till att vara aktiva gör att de lättare klarar sin behandling och håller sig nyktra efter de avslutat tiden på behandlingshem. / Introduction: Substance abuse and mental illness is a common problem that may cause cognitive impairments that complicates a persons abilities to cope with their everyday life and eventual treatment. Lack of meaningfulness and sense of coherense is common when everyday activities are lost. Some people with heavy substance abuse are treated in drug rehab centers, but the variety of activities and results of treatment may vary. Aims: To illuminate what people with experience of drug rehab stays, experienced as meaningful in their treatment in order to better cope with every day life.Methods: Qualitative interviews have been made with ten participants. They were four women and six men aged 24-58 and had had substance abuse between four to 40 years. Participants had spent a total of five months to two years in drug rehab. Interviews were mostly carried through by phone using an interview guide. Interviews have been recorded, transcribed and analyzed with qualitative content analysis. Ethical considerations have been taken. Results: The analysis led to five main categories concerning activities, environment, relationships, routines and the transition from treatment to going home. A theme that touches the importance of an individually planned treatment with personal meaningfulness, was identified.Conclusion: It’s important to see to every individual when planning treatment. This way everyone can access activities and support meaningful to them. To encourage clients to be active makes it easier for them to cope with their treatment and stay sober after their stay at drug rehab.

Bakgrund: Drogmissbruk är en generell stigmatisering i samhället. Relationen till samhällets fördomar kring drogmissbruket resulterar till att individer med drogproblematik kan undvika att söka vård. Dessa bidragande faktorer kan göra att sjuksköterskan distanserar sig från patienter som lider av ett drogmissbruk. Metod: En litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar som granskats utifrån Fribergs analysmodell. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter med drogmissbruk. Resultat: I studiens resultat presenteras det att sjuksköterskor upplever att individer med ett drogmissbruk inte får likadant bemötande av sjuksköterskorna som andra vårdsökande individer får. I resultatet framkom det även att det dåliga bemötandet var oftast på grund av dålig kunskap om individer med ett drogmissbruk. Konklusion: Resultatet i Studien kom fram till att okunskapen och bemötandet gentemot patienter med ett drogmissbruk blir förbättrad med utbildningar och kunskap. Sjuksköterskorna måste kunna bortse från det stigma som finns i dagen samhälle gentemot denna patientgrupp. / Background: Drug abuse is a general stigma in society. The relationship to society's prejudices about drug abuse results in individuals with drug problems being able to avoid seeking care. These contributing factors may cause the nurse to distance herself from patients suffering from a drug addiction. Method: A literature study based on scientific articles examined on the basis of Friberg's analysis model. Aim: To describe nurses' experience of caring for patients with a drug addiction. Findings: The results of the study present that nurses experience that individuals with a drug addiction do not receive the same treatment from the nurses as other care-seeking individuals receive. The results also showed that the poor treatment was most often due to poor knowledge of individuals with a drug addiction. Conclusion: The results of the study concluded that ignorance and treatment of patients with a drug addiction is improved with education and knowledge. Nurses must be able to ignore the stigma that exists in today's society towards this patient group. / <p>Enligt Medgivande elektroniskt:</p><p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p>

The purpose of this essay is to explore how social workers view a possible connection between exposure to honour violence and development of mental illness and/or substance abuse. We first heard of the possible connection from a voluntary organization who work in this field and who believe that this connection could be common. We therefore wanted to explore this from the perspective of social workers who come into contact with victims of honour violence: was this something they had noticed? How did they deal with it if it was noticed? We also asked how the possible connection could be interpreted and, supposing the social workers had failed to notice the connection, why this could be. We made five qualitative interviews with six social workers working in different contexts whom within their work come across honour-related issues. We took our theoretical basis from research about children exposed to violence as well as theories about patriarchal family structures and the development of identity. Our results show that it is common for girls exposed to honour violence to feel mentally ill and that this can lead to anxiety, depression and/or self harm. Not all of the social workers had noticed a connection between exposure to honour violence and the development of substance abuse, but several of them had witnessed it. The treatment of mental illness happened mainly within the workplace, though sometimes the psychiatric clinic was contacted. Where social workers came across both substance abuse and honour violence, they had difficulties finding help for the girls. Furthermore the results show that the connection can be understood in light of what the girls are exposed to as well as the difficulties with a possible break up from the family. This means a difficult and complex process where the identity of the girls are negatively affected, which also gives consequences for their mental state and can possibly lead to the development of substance abuse.

Bakgrund: Skillnaden mellan missbruk och beroende är att det tar tid att utveckla ett beroende medan missbruk förknippas med bestämda perioder i livet. Missbruk associeras med risktagande beteende, asocialitet och våldsbrott. Antalet individer med ett läkemedelsmissbruk i Sverige uppskattas till 65 000.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka vad befintlig forskning beskriver om läkemedelsmissbruk bland vårdpersonal och hur det påverkar omvårdnaden.Metod: En litteraturstudie baserad på tio artiklar av vetenskaplig karaktär. För artikelsökning användes databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO.Resultat: Läkemedelsmissbruk bland vårdpersonal förekom och vissa substanser användes mer frekvent än andra. Särskilda riskfaktorer identifierades, så som lättillgänglighet till läkemedel. Även konsekvenser av ett missbruk för både personal och omvårdnad identifierades, då resultatet visar att patientsäkerhet och hälsa äventyrades. Resultatet visar vad som påverkade vägen ut ur ett missbruk samt att kollegors attityder kring läkemedelsmissbruk hade en viktig roll i missbrukets händelseutveckling.Slutsats: Läkemedelsmissbruk är ett existerande problem med allvarliga konsekvenser för samtliga inblandade. / Background: The difference between misuse and addiction is that it takes time to develop an addiction, while misuse is associated with specific periods in life. Misuse is associated with risk-taking behavior, anti-social behavior and violent crimes. The number of individuals with a drug misuse in Sweden is estimated to 65 000.Purpose: The purpose of this study was to examine what the existing research describes about drug misuse among healthcare professionals and how it affects the nursing care.Method: A literature review based on ten articles of scientific nature, which were found in the PubMed, CINAHL and PsycINFO databases.Results: Drug misuse among healthcare professionals occurred and certain substances were used more frequently than others. Specific risk factors were identified, such as easy access to drugs. Also consequences of a misuse for both professionals and nursing care were identified, since the result shows that patient safety and health was compromised. The result shows what affected the path out of (a) drug misuse and that colleges attitudes about drug misuse played a significant role in the events of the misuse.Conclusion: Drug misuse is an existing problem with serious consequences for everyone involved.

Syftet med studien var att undersöka hur den sociala indikationen tillämpats utifrån kön, ålder och social situation, samt huruvida det skett en förändring i tolkningen av vilka som innefattas av indikationen över tid. För att besvara frågeställningen analyserades 49 LVM-domar som omfattades av den sociala indikationen. Då det empiriska materialet bestod av domar föreföll en dokumentstudie utgöra ett bra metodval, därtill användes rättssociologisk metod samt tematisk analys som analysmetoder. Uppsatsens teoretiska ramverk utgjordes av socialkonstruktionismen, samt begrepp från livsloppsteorin och genusteorin. Dessa tre teorier låg till grund för analysen av domsskrivningarna gällande personerna domstolarna hade att pröva insatser gentemot. Av uppsatsens resultat framgick att det historiskt dömts fler män än kvinnor enligt den sociala indikationen, samt att medelåldern på män som dömts sjunkit över tid. I domarna beskrevs kvinnorna återkommande som vållande till sitt missbruk medan männen beskrevs som offer. Det framkom även en högre grad av skuldbeläggning av de kvinnor som saknade vårdnaden av sina barn kontra samma kategori män. Det har skett en förändring över tid av vilka som inbegripits i den sociala indikationen. Idag tycks det främst vara unga kriminellt belastade individer med narkotika och blandmissbruk som omfattas. Av resultatet framgår även att trots att lagen syftar till att stärka individens sociala nätverk anges det sällan i domarna på vilket sätt detta sker i det konkreta fallet. Uppsatsen visar även att majoriteten av de individer som dömts enligt den sociala indikationen har en svag social situation. De beskrivs även vara exkluderade från samhällets arbets- och bostadsmarknad, vilket går emot den sociala indikationens syfte.

Trots att socialt arbete strävar efter att främja ett mer jämställt föräldraskap, fortsätter förväntningar och normer relaterat till genus och kön spela en betydande roll. Studien undersöker, med hjälp av en socialkonstruktionistisk ansats och teorin om genussystemet, socialarbetares könsspecifika förväntningar på moderskap och faderskap särskilt i en missbruks- och beroendeproblematik. De könsbestämda förväntningarna kan påverka stödåtgärder för föräldrar, om de fortsätter att reproduceras inom socialt arbete. Studien genomfördes med kvalitativ metod, där tio informanter medverkar genom semistrukturerade intervjuer. Det insamlade materialet analyserades med tematisk analys. Det framkom av resultatet underliggande traditionella förväntningar på moderskap och faderskap i samband med missbruks- och beroendeproblematik, samtidigt som socialarbetarna var medvetna om förväntningarna och normerna kopplat till genus. Huvudsakligen framhävs det en bild av socialarbetarna att moderskapet är relaterat till ansvar och omsorg samt kommer med högre krav. Faderskapet undgår ofta krav och kritik även när de har en liknande missbruks- och beroendeproblematik. Det framkommer att det är mer normaliserat för männen att ha den typen av problematik. Moderskapet konstrueras som det primära och fadern förbises i föräldrarollen, vilket leder till en passiv roll där han tillhör missbruks- och beroendeproblematik samtidigt som mamman inte accepteras med liknande problematik. Vår studie synliggör hur traditionella könsspecifika förväntningar reproduceras inom socialt arbete och påverkar arbetet i möte med föräldrar med missbruks- och beroendeproblematik.

Alkohol och droger finns och används världen över och kan ibland leda till ett beroende, detta kan för de drabbade personerna innebära ett stort antal kontakter med vården. Syftet med studien var att beskriva vårdpersonalens attityder gentemot patienter med missbruksproblematik genom en integrativ litteraturöversikt, detta gjordes genom att söka i ett flertal databaser. Med hjälp av inklusions- och exklusionskriterier framkom 15 artiklar som upplevdes svara på syftet och därefter utfördes en analys baserat på Kristenssons analysförfarande där meningsbärande enheter kondenserades till kategorier, koder och underkategorier.  Resultatet visade att ett flertal av vårdpersonalen i studierna hade negativa attityder gentemot personer med missbruk. Det uppgavs även att det kan finnas flera olika faktorer som påverkar, som kan göra att attityderna kan vara negativt eller positivt laddade, till exempel genom olika erfarenheter som kan vara både av personlig och professionell karaktär. Vårdpersonalens attityder kan genomsyras av negativitet och rädsla men även av en tilltro till patienten och dennes möjligheter till välmående.  Genom våra resultat har vi dragit slutsatsen att negativa attityder gentemot patienter med missbruksproblematik finns hos vårdpersonal världen över och detta kan leda till negativa upplevelser av vården samt att patienten därigenom inte alltid får den vård som vore önskvärd. Attityder kan påverkas av tidigare erfarenheter och kan då både påverkas att bli negativa eller positiva och för att förbättra attityderna gentemot dessa patienter och för att en god vård ska kunna ske behövs mer utbildning, som i sin tur kan ge en ökad förståelse för behoven i vården. / Alcohol and drugs can be found and are used worldwide and can sometimes lead to an addiction, which for the affected persons can mean a large number of contacts with healthcare. The purpose of this study was to describe the healthcare personnels attitudes towards patients with addiction problems through an integrative literature review. This was done by searching a number of databases. With the help of inclusion and exclusion criteria, 15 articles appeared that were felt to answer the purpose and then an analysis was performed based on Kristensson's analysis procedure where meaningful units were condensed into categories, codes and subcategories.  The results showed that a majority of the healthcare personnel in the studies had negative attitudes towards people with an addiction. It was also stated that there can be several different influencing factors that can cause the attitudes to be negative or positive, for example through different experiences that can be both of a personal and professional nature. The attitudes of the healthcare staff can be permeated by negativity and fear, but also by a belief in the patient and his possibilities for well-being.  Our conclusion is that negative attitudes towards patients with addiction problems exist among healthcare personnel worldwide and this can lead to negative experiences of the care and that the patient thereby does not always receive the care that would be desirable. Attitudes can be influenced by previous experiences and can create both negative and positive attitudes, To improve attitudes towards these patients and for good care to take place, more education is needed, which in turn can provide an increased understanding of the needs in care.