Ungdomsåren är den mest brottsintensiva perioden i människans liv och män har i statistik visat sig dominera över kvinnliga förbrytare. Kriminalitet skapar otrygghet i samhället och får konsekvenser för både den som befinner sig i kriminalitet och för dem som är i dennes omgivning. I denna uppsats frågar vi oss vad det är som är med och spelar roll i utvecklandet av kriminella beteendemönster hos unga män? Syftet i denna uppsats är att genom kvalitativa metoder utveckla en djupare förståelse för kriminalitet genom att undersöka vilka faktorer som ligger bakom till in och utträdet ur en kriminell livsstil, samt att få kunskap om vilken betydelse Unga KRIS kan ha för att stödja utträdet ur kriminalitet. Vår uppsats är baserad på sex intervjuer med manliga anställda i åldrarna 25-32 som arbetar på två olika Unga KRIS föreningar. Samtliga respondenter har egna erfarenheter av missbruk, kriminalitet och arbetar med ungdomar i liknande situationer inom föreningen. Vårt resultat visar att de upplevda faktorerna för att en ung man ska hamna i kriminalitet handlar enligt respondenternas utsagor om ens sociala relationerna i livet, bland annat familj och vänner. Vidare betonar respondenterna missbruk, diagnoser som ADHD, men kan också vara psykisk ohälsa inom familjen. För att ta sig ur kriminaliteten lägger respondenterna tonvikt på egenviljan som en primär faktor och sedan stöd i omgivningen. Föreningen Unga KRIS fungerar som en plats där unga kan finna stöd och gemenskap oberoende av vilka svårigheter de går igenom. / Adolescence is the most crime-intensive period in human life and men have in statistics been shown to dominate over female criminals. Crime creates uncertainty in society and has consequences for both those who are in crime and for those who are in their surroundings. In this essay we ask ourselves what is involved and plays a role in the development of criminal patterns of behavior in young men? The purpose of this essay is through qualitative methods to develop a deeper understanding of crime by examining what factors underlie the entry and exit from a criminal lifestyle, and to gain knowledge of the importance Young KRIS can have in supporting the exit from crime. Our essay is based on six interviews with male employees in the age of 25-32 who work in two different Young KRIS associations. All the respondents have their own experiences of addiction, crime and they work with young people through their association that are in similar situations. Our results show that the perceived factors for a young man to end up in crime are, according to the respondents' statements, about one's social relationships in life, including family and friends. Furthermore, respondents emphasize substance abuse, diagnoses such as ADHD, but it can also be such a thing like mental illness within the family. To get out of crime, the respondents emphasize self-will as a primary factor and then support in the environment. Young KRIS works as a place where young people can find support and a community regardless of the difficulties they go through.

Högberg Ekholm, A & Olsson, M. Rätten att få vara barn. En studie av barngruppsverksamheters arbete med barn som växer upp med missbruk, psykiskohälsa eller våld. Examensarbete i socialt arbete 10 poäng. Malmö högskola:Hälsa och Samhälle, enheten för socialt arbete, 2007.Vi har studerat och beskrivit tre olika verksamheter som arbetar med barn somväxer upp i en hemmiljö vilken präglas av missbruk, psykisk ohälsa eller våld.Syftet med vår studie är att undersöka socialarbetarnas beskrivningar av hur debemöter dessa barn och den problematik de lever med och vilka faktorer som,enligt de yrkesverksamma, gör att vissa barn klarar svåra uppväxtförhållandenbättre än andra. Studien grundar sig på informanternas personliga uppfattningar avden verksamhet de arbetar inom. Vi har sedan kopplat studiens resultat till treolika teorier för att se om man kan se ett samband mellan teori och praktik.Vi fann i vårt resultat att alla informanter berättar om att deras roll i verksamhetenär att motivera och stödja barnen i deras utveckling och att de aldrig kan påtvingabarnen en förändring utan att den måste komma inifrån dem själva. Underintervjuerna har alla framhävt vikten av att stärka och lyfta fram olikaskyddsfaktorer hos barnen. Alla har särskilt betonat betydelsen av det socialanätverket för barnen, att de har minst en vuxen person i sin närhet att vända sigtill.

AbstraktKat är en växt som växer i Östra Afrika och Jemen och används som njutningsmedel. För att uppnå dess optimala effekt tuggar användaren dess blad och stjälkar för att sedan svälja dem. En kattuggarsession kan i genomsnitt pågå i flera timmar. Kat orsakar bl.a. sömnlöshet, euforisk känsla, vanföreställningar och hyperaktivitet. Historiskt sett har kat använts av vissa religiösa grupper, speciellt de som kallas sufier för att meditera och vara vaken i sina ritualer under nätterna. På senare tid har katanvändningen blivit mer vanlig i somaliska samhällen, vilket har lett till att många uttryckt oro över katkonsumtionen. I Sverige är kat narkotikaklassad sedan 1989, dess innehav kan leda till fängelse, böter eller bådadera. Trots det använder många somalier, särskilt män, som bor i Sverige kat dagligen. Bland dessa finns ungdomar under 26 år som också använder kat. Syftet med denna studie är att med hjälp av en kvalitativ metod undersöka hur det kom sig att dessa ungdomar lockats av kat och i så fall vilka de bakomliggande orsakerna är som kan ligga till grund till att de har börjat tugga kat i tidig ålder. Studien innehåller intervjuer med fyra manliga ungdomar där de berättar sin livshistoria, familj, bakgrund och utbildning. Undersökningen visar att det är föräldrars oförmåga samt myndigheter som inte har gjort tillräckligt för att uppmärksamma kattproblematiken som har föranlett att dessa ungdomar blivit offer för katkonsumtion. Föräldrarna har brustit i sin föräldraroll genom att inte upptäcka ungdomars katkonsumtion i god tid men också en bristande kännedom angående var ungdomarna befinner sig och med vilka de umgås med. Myndigheterna har å sin sida misslyckats med sitt ansvar genom att underskatta användningen av kat bland somaliska ungdomar i Malmö samt omfattningen av dess kliniska, ekonomiska och sociala problem. / AbstractKhat is a plant that grows in East Africa and Yemen which has been used as a stimulant for a long time. To achieve its optimum effect users chew its leaves and stems, and then swallow them. A Khat chewing session can approximately last for several hours. Khat causes amongst other things insomnia, euphoric feeling, delusion and hyperactivity. Historically, Khat has been used by some religious groups especially those called Sufis in order to meditate and stay awake during their rituals at night. As Khat use became more common in the Somali communities in recent times its economic and social problems has also become evident. This has led to many expressing their concerns over Khat consumption. In Sweden, Khat has been classified as a drug since 1989. Its possession can lead to imprisonment, fine or both. Nonetheless it is used by many Somalis who live in Sweden, especially males, on a daily basis. Among these are young people under the age of 26 who also use and has been using it for several years. The purpose of my study was through a qualitative approach examine how it was that these young people were attracted by Khat, and if so, what are the underlying reasons that can be the basis for why they have started chewing Khat at an early age. The study contains interviews with four male youth, where they told amongst other things their own life history, family background and education. The result of the study shows that it is the parents' inability and the authorities that have not made enough to pay attention to Khat problems that have led to these young people becoming victims of Khat consumption. The parents have failed in their parental role by not discovering their teenagers´ Khat consumption at an appropriate time. In addition, they knew little of their whereabouts and with whom they were associated with. The authorities have on their side failed in their responsibility by underestimating the use of Khat among Somali youth living in Malmö and the extent of its social, economical and clinical implications.

Bakgrund: Substansbrukssyndrom är en sjukdom som påverkar flera miljoner individer i världen idag, varav sjuksköterskor är en särskilt utsatt grupp. Detta bland annat på grund av tillgängligheten till narkotika på arbetsplatserna. Trots detta råder det stor kunskapsbrist kring ämnet. Det medför att omvårdnadsarbetet kan påverkas negativt, och patienter, kollegor och den missbrukande sjuksköterskan själv kan utsättas för risker. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelse av personligt substansmissbruk och missbruksrehabilitering. Metod: Litteraturstudien baserades på åtta kvalitativa studier inhämtade genom databassökningar i CINAHL och PubMed. Analyserades med Fribergs femstegsmodell.Resultat: Fyra huvudkategorier framkom ur analysen: ”Orsaker till missbruket”, “missbrukets konsekvenser”, “Att konfrontera missbruket” samt “rehabilitering”. Huvudkategorierna delades upp i 8 underkategorier. Konklusion: Missbruk leder till sociala och ekonomiska konsekvenser för sjuksköterskan samt kan negativt påverka kvaliteten på patientens vård. Det finns effektiva interventioner men upplevelsen av dessa varierar och är beroende av flera faktorer. Det finns ett kunskapsgap och det behövs mer forskning kring frågan. / Background: Substance use disorder is a disease that afflicts millions of individuals worldwide today, of which nurses are vulnerable as a group because of the easy access to narcotics amongst other reasons. Despite this, there is a great lack of knowledge about the subject. This affects the nursing care negatively, and patients, colleagues and the substance abusing nurse themselves can be put at risk. Aim: To describe the nurses’ experience of personal substance abuse and rehabilitation. Methods: This literature study is based on eight qualitative studies acquired through database-searches in CINAHL and PubMed, the analysis was conducted using Friberg`s five step model. Results: Four main categories were found through the analysis: “Causes for substance abuse”, “consequences of substance abuse”, “Confronting the substance abuse” and “rehabilitation”. The main categories were divided into 8 subcategories. Conclusion: Substance abuse leads to social and economic consequences for the nurse and can negatively affect the quality of the patient's care. There are effective interventions but the experiences of these vary and are dependent on multiple variables. There is a lack of research on the subject, and more is needed.

Bakgrund Patienter med substansbrukssyndrom har ofta behov av sjukhusvård på grund av trauma, psykisk problematik eller fysiska skador som uppkommit på grund av substansbruk. Sjukdomen skapar ett sjukdomslidande för patienten som är svår att ta sig ut. Utöver sjukdom upplever patienterna sig ofta stigmatiserade både från samhället, sig själva samt vårdare vilket bidrar till livslidande såväl som vårdlidande. Sjuksköterskan har ett ansvar att vårda sina patienter personcentrerat med respekt. Syfte  Syftet är att beskriva mötet mellan patienten med substansbrukssyndrom och hälso-och sjukvårdspersonal. Metod Studien byggs på en icke-systematisk litteraturstudie baserad på 16 vetenskapliga originalartiklar. Inkluderade artiklar är av kvalitativ design. Datat är insamlad under hösten 2021 från databaserna PubMed och CINAHL, sökningarna genomfördes med booleska sökkombinationer. Alla inkluderade artiklar är kvalitetsgranskade utifrån Sophiahemmets Högskolas bedömningsinstrument. En integrerad dataanalys står till grund för teman i studiens resultat. Resultat Patienter såväl som sjuksköterskor uppvisar beteende och attityder påverkade av stigma. Den stigmatiserade patienter upplever förminskande samt diskrimination i mötet med hälso-och sjukvårdspersonal vilket gör patientgruppen mindre benägen att söka vård. Hälso-och sjukvårdspersonal som stigmatiserar patienten har svårt att vårda patienten utifrån ett personcentrerat synsätt och upplever svårigheter att se hela patienten i mötet. Hälso-och sjukvårdspersonal med specialistkompetens inom området visar att mer kunskap är av hjälp i mötet med patienter, samt att kunskap leder till avstigmatisering. Mötet med specialister leder till trygghet för patienten som i sin tur vågar vara sig själv. Slutsats Mer kunskap om substansbrukssyndrom behövs hos grundutbildad hälso-och sjukvårdspersonal för att kunna möta patienten utifrån ett personcentrerat synsätt, fritt från stigma. / Background Patients suffering from substance use disorders tend to hold a high frequency of hospitalizations, due to trauma, psychiatric instability or physical damage associated with substance use. The patient often experiences stigmatization, from the community, nurses and other ward personne. The nurse holds responsibility to treat their patients with respect as well as exercise a person-centered ward to ensure the best possible care for their patients.  Aim The aim is to describe the encounter of patients suffering from substance use disorder and healthcare personnel.  Method The study was implemented with a non-systematic literature study, based on 15 scientific articles. The included articles are based on qualitative design. The data was collected during the autumn of 2021 from the databases PubMed and CINAHL, the search was made with boolean search combinations. The included articles have been quality reviewed according to the Sophiahemmet assessment instrument. Data Analysis was made with an integrated data analysis, which contributed to the themes presented in the result of the study. Results Patients as well as nurses exhibit behaviour and attitudes affected by stigma. The stigmatized patient experiences diminishing behaviour together with dicrimination when they meet healht-care providers, which makes them less prone to approach hospital care. Health-care providers, who stigmatize patients, experience difficulties in the exercise ward of a patient centered point of view. Professions with specialist competens, within substance use disorders, shows that more knowledge leads to destigmatizing. Conclusions Better knowledge about substance use disorders is needed within healthcare-providers to be able to provide care out of a person centered point of view, free from stigma, in the meet with patients suffering from substance use disorder.

Bakgrund Beroende finns i olika former och begreppet kan förklaras som förlorat självkontroll överett begär efter något. Beroendeforskning visar att det sker neurobiologiska förändringar ihjärnan som styr omdöme och impulskontroll vilket kan förklara ett beroende. Inomvården uppger patienter dock att de fortfarande möts av fördomar och stigma där önskan äratt få bli bemötta på samma sätt som alla andra. Sjuksköterskor bör i sin yrkesroll bemötasamtliga med medkänsla och respekt och öka sin kunskap och kompetens för att ökamöjligheter att ge god och personcentrerad vård. Syfte Att belysa sjuksköterskors attityder, kunskap och erfarenheter kring mötet med patientermed substansberoende. Metod En icke-systematisk litteraturstudie genomfördes där 18 vetenskapliga originalartiklar avkvalitativ och kvantitativ design inkluderades. Datainsamlingen skedde under våren 2021genom sökningar i databaserna PubMed och CINAHL med hjälp av olika kombinationerav söktermer, fritext samt manuell sökning. De funna artiklarna kvalitetsgranskades ochklassificerades utifrån Sophiahemmet högskolas bedömningsinstrument. Sedangenomfördes en integrerad dataanalys där teman samt underteman växte fram ur de valdaartiklarnas resultat. Resultat Sjuksköterskor vittnade om att resurser för att vårda patienter med substansberoende i formav tid, kunskap och rutiner var otillräckliga, vilket väckte känslor som frustration ochosäkerhet. Sjuksköterskor upplevde även oro för sin egen säkerhet då det förekom hot ochvåld. Enligt resultatet förekom det fördomar och stigmatisering hos sjuksköterskor motpatienter med substansberoende. Slutsats Resultatet pekade på en korrelation mellan sjuksköterskors attityder, kunskap ochpersonliga erfarenheter och bemötandet av patienter med substansberoende. Resultatetindikerar att balansgången för omvårdnaden av patienter med substansberoende ärkomplex och att det finns utrymme för utveckling i den omvårdnad som ges till dem. / Background Addiction comes in different forms and can be explained as loss of self-control regarding acraving. Addiction research shows that there are neurobiological changes in the brain thatgovern judgement and impulse control which can explain addiction. In healthcare, patientsreport that they still meet prejudice and stigma when the desire is to be treated similarly toeveryone else. Nurses should in their professional role treat all with compassion andrespect and strive to increase their knowledge and competence in order to provide quality,person-centered care. Aim To highlight nurses’ attitudes, knowledge, and experiences regarding patients withsubstance dependence. Method A non-systematic literature review was done including 18 original scientific articles ofqualitative and quantitative design. The data was gathered during the spring of 2021 usingcombinations of search terms, free text, and manual searches in the databases PubMed andCINAHL. The articles then underwent quality control and were classified usingSophiahemmet University’s assessment instrument. An integrated data analysis wasperformed where themes and sub-themes surfaced from the chosen articles’ results. Results Nurses witnessed that resources to care for patients with substance dependence such astime, knowledge and routines were not enough, which led to feelings of frustration anduncertainty. Nurses also experienced concerns regarding their own safety as threats andviolence were present in the work environment. According to the results, there wasprejudice and stigma among nurses towards patients with substance dependence. Conclusions The results pointed toward a correlation between nurses' attitudes, knowledge and personalexperiences and the treatment of patients with substance dependence. The results indicatethat the balance of care for patients with substance dependence is complex and that there isroom for improvement in the care given to them.

Denna studie avser att skapa en förståelse för klienter i missbruksbehandling och bemötande vid återfall från behandlingspersonal. Syftet med studien är att undersöka vad tidigare missbruksklienter upplevt under sin behandling och behandlingspersonals bemötande vid återfall. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer och analyserats utifrån en tematisk analys. Respondenterna i studien är fem tidigare missbruksklienter som har varit fria från sitt missbruk under minst ett års tid. Materialet har analyserats och tolkats med grund i begreppen handlingsutrymme, KASAM, stigma och högrisksituationer. Studiens resultat visar att när bemötande är välfungerande finns tillit och trygghet i relationen till behandlingspersonal enligt respondenterna. Resultatet visar även att det finns brister i bemötande och hantering vid återfall från behandlingspersonal. Vidare visar studien att där bemötande inte är tryggt och tillitsfullt kan respondenter känna sig ensamma och omotiverade. Flera respondenter uttrycker missnöje med utebliven behandling och bemötande från behandlingspersonal efter återfall. En slutsats som dras i studien är att det finns brister i kunskap och bemötande hos viss behandlingspersonal. Genom att få ökad kunskap inom området kan behandlingspersonal bidra med en minskad stigmatisering hos klientgruppen samt till en bättre och effektivare vård.

Hederström, E. Den osynliga elefanten. Vuxna barns egna berättelser om hur det är att växa upp med en eller båda föräldrars alkoholmissbruk. Ett arbete som beskriver utsatta barns påverkan från hemmiljön, med fokus på vuxna barns egna berättelser om deras uppväxt. Examensarbete, 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, 2017.Syftet med detta arbete är att ta reda på hur vuxna barns upplevelser är av att växa upp med en eller båda föräldrars alkoholmissbruk samt om uppväxten har påverkat personens nuvarande sätt att leva. Jag har därför låtit vuxna barn berätta sina historier för att få en inblick i hur och om de har påverkats av sin uppväxt. Jag har valt att använda mig av en kvalitativ ansats i form av enkäter med öppna frågor. Studien är baserad på följande frågeställningar.- Hur upplever informanten idag sin uppväxt med en eller båda föräldrars alkoholmissbruk?- På vilket sätt har uppväxten påverkat informantens sätt att leva idag?- Hur är relationen med föräldern/föräldrarna idag?Studien är grundad på tre olika teorier, risk- och skyddsfaktorer, resiliens och socialt arv. I resultatet framkommer det att barn som växer upp med en missbrukande förälder är en heterogen grupp, där varje individ har sin egen historia. Det har tydligt framkommit att alla informanters upplevelser är unika och skiljer sig från vad de andra beskriver. Dock har alla det gemensamma, att de alla på något vis har påverkats av att ha vuxit upp med en alkoholmissbrukande förälder / Hederström, E The invisible elephant. Adult children's own stories about how it is to grow up with one or both parents’ alcohol abuse. A work that describes the influence of vulnerable children from the home environment, with a focus on adult children's own stories about their childhood.Degree project in social work 15 credits. Malmö University: Faculty of health and society, Department of social work, 2017.The purpose with this study is to find out how adult children with alcoholic parents have experienced their childhood and upbringing and if their experiences have influenced their way of life. I've therefor asked adult children to tell me their own stories from their childhood, so that I can get an insight in how an abusive upbringing can change their way of life. I've chosen to use a qualitative method, in the form of surveys with questions where the informants answer freely and openly. The study is based upon these research questions. - How does the informant, in their adult life, look at their childhood with one or both parents abusing alcohol? - In what way have their upbringing changed or influenced the informant’s way of life today? - How is the informant’s relationship with the parent/parents today? The study is based upon three different theories, risk and safety factors, resilience and social inheritance. The result shows that children with parents abusing alcohol are a heterogeneous group where every single individual have their own story. It has clearly shown that all the informants’ different stories are unique. The one thing they all have in common, though, is that they're all affected by their upbringing with one or both parents abusing alcohol.

The purpose of this study is to describe how dandelion children has experienced their childhood and how their childhood has formed them in their adulthood. The purpose is also to examine how the attachment between the child and the parents has come to expression. To search for the answers of the purpose the following issues has been created: How do dandelion children experience that their upbringing has formed them as a human being in adulthood? and How do dandelion children experience the attachment to their parents have been expressed during childhood? The empirical material of this study is based on a qualitative approach where the material has been assembled by semi-structured interviews with five respondents. The result shows that all the respondents has experienced their childhood as a problematic existence due to their parents lacking in their basic care of the child. The dandelion children in this study states that their childhood has had a crucial part in how they has been formed as adults. The result shows how the attachment between the dandelion children and their parents has come to expression in the childhood. The attachment has come to expression in an insufficient way which has resulted in the respondents searching for other significant adults to make their life brighter. The conclusion of this study shows that children growing up under troubled circumstances in the family are affected by their childhood and are as adults formed by their experience that they are carrying with them from the childhood.

Syftet med min uppsats var att få en djupare förståelse för den behandling som finns för anhöriga till missbrukare. Jag ville också se om det fanns någon skillnad på upplevelserna av en terapeutledd behandling och en i en självhjälpsgrupp. Intresset väcktes under min praktik på en öppenvårdsbehandling för missbrukare, där jag också kom i kontakt med anhöriga. För att få svar på mina frågeställningar användes en kvalitativ metod, eftersom jag hellre ville undersöka känslor, emotioner och erfarenheter än mer okomplicerade faktafrågor. Jag använde mig av semistrukturerade intervjuer med öppna frågor och intervjupersonerna fick tala relativt fritt kring olika teman. Intervjupersonerna bestod av tre personer som hade gått en terapeutledd anhörigbehandling och tre personer som gick i en självhjälpsgrupp. Jag har valt att använda mig av teoribildningar kring skuld och skam samt professionalisering. Analysen baserades på de teman som framkommit vid tematiseringen av intervjumaterialet. Resultaten visade att det viktigaste med en anhörigbehandling är känslan av gemenskap, att man får träffa andra anhöriga och ser att man inte är ensam.