1911 the Swedish MP Carl Lindhagen, introduced a bill to the second chamber in which he demanded an investigation into the question about the Swedish coffee abuse (kaffemissbruk). The issue was up for debate on several occasions and in 1929 the parliament demanded, for the second time, an investigation into feasible measures against the misuse of coffee. This essay investigates the coffee abuse debate in the Swedish daily press between 1910 and 1940 with the purpose to, through the coffee abuse issue, highlight the times values about health- and societal issues. The theoretical starting point of the essay is the discourse theory as it is described in Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes book Hegemony and Socialist Strategy. The main result of the investigation is that few voices questioned the existence of the Swedish coffee abuse, although the suggested solutions varied between the different positions. The debate was not absent in the sobriety movement and both proponents and sceptics concerning the involvement in the coffee abuse issue was represented. The sobriety movement also felt the need to defend itself from the accusation that it was them, that had spread the coffee abuse through their campaigns against the use of alcohol. Instead, they argued that it was the use of alcohol that also gave birth to an excessive coffee consumption. The injuries that the coffee abuse was described as causing were firstly stomach ailments and nerve damages. Secondly, coffee abuse was invoked as a fiscal problem where the import of coffee beans was viewed as damaging to the national economy, which I see as a mercantilistic viewpoint. Both the physical and fiscal worries were used in the advertisement for domestic produced coffee substitutes, especially in the defence issue 1914. I argue that the worries about coffee abuse can not only be seen as a critique of the evolving modern industrial society and the longing back to a premodern Gemeinschaft. The opposite standpoint was also present in the debate, that the resolution to the problem was to be find through the modern food industry and natural sciences. To conclude. The debate about the coffee abuse shows, in my opinion, how the health issue became all compassing where every passion that was deemed as unhealthy also was viewed as sinful. The Slovenian philosopher Slavoj Žižek has pointed out how this issue is prevalent in today’s western society where, for example, cigarette smokers are viewed with disdain.

No description available.

Syftet med denna studie är att ta reda på socialsekreterarnas inställning till sitt handlingsutrymme i förhållande till arbetet med klienter med missbruk. Därutöver syftar denna studie att undersöka socialsekreterarnas bedömningar av insatser som erbjuds klienter med missbruksproblematik. Till grund för denna uppsats ligger kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomfördes med fyra socialsekreterare. De teorier som vi har använt oss av till stöd för att analysera resultaten är “Gräsrotsbyråkrati” av Michael Lipsky.  Det mest framstående resultatet är socialsekreterarnas resonemang kring begreppet handlingsutrymme, inte minst deras tolkning gällande eget handlingsutrymme i arbetet med klienter med missbruk. Dessutom var det intressant att målet bakom socialsekreterarnas agerande i missbruksrelaterade frågor inte alltid kan vara nykterhet. Att det inte alltid är möjligt, nödvändigt eller ens önskvärt. Att hålla en person med missbruk vid liv var i sig ett gott skäl för en insats.

Syftet med examensarbetet är att undersöka fem informanters upplevelser och reflektioner kring samsjuklighet mellan missbruk och psykiatriska sjukdomstillstånd inom ramen för LVM-utredningar. Detta har gjorts genom semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma socionomer som samtliga har erfarenhet kring det sociala arbetet gällande missbruk och insatsen LVM. De socionomer som intervjuats kommer från tre kommuner av olika storlek i Sverige. De teoretiska ramarna som utgör grunden för förståelsen av datamaterialet är stigmatiseringsteorin samt den biopsykosociala teorin.  Resultaten har visat på att informanterna ansåg att samsjuklighet är vanligt förekommande i socialt arbete mellan missbruk och psykiatriska sjukdomstillstånd. Tillstånden kan samspela och påverka varandra vilket kan innebära en komplexitet i det sociala arbetet inom missbruksvården. Resultaten har visat att en psykiatrisk sjukdomsdiagnos ofta kan ligga till grund för att ett missbruk utvecklas, likväl kan ett missbruk leda till att en psykisk ohälsa uppkommer. Informanterna ansåg att det är viktigt att ha en helhetssyn i arbetet med missbruksproblematik då detta kan innebära att vården och förståelsen en individs situation kan förbättras. En helhetssyn kan bland annat innebära att se till de yttre risk och skyddsfaktorer som finns runt individen, samt att fokus bör riktas mot hela individens livssituation.  Det har framkommit resultat om att samsjuklighet enligt informanterna skulle tas hänsyn till i de LVM-utredningar som skrivs utifrån att en helhetssyn eftersträvas av de yrkesverksamma. Informanterna ansåg att yrkesverksamma bör ta hänsyn till de begrepp och ordval som används i LVM-utredningar utifrån att vissa begrepp kan anses vara stigmatiserande gentemot individen. De individer som har en samsjuklighet kan anses ha en dubbel stigmatisering att förhålla sig till. Detta då både missbruket och det psykiatriska sjukdomstillståndet kan anses vara normbrytande i samhället.  Av det som framkommit i examensarbetet går det att resonera att det kan finnas skillnader i hur det sociala arbetet med missbruksvård bör genomföras i teorin kontra vilka faktiska möjligheter det kan finnas för att vården ska kunna genomföras i praktiken. Det framkommer i resultaten att det i dagsläget även kan finnas brister inom missbruksvården som behöver åtgärdas för att ge möjlighet till en bättre missbruksvård.

En kvalitativ studie vars syfte och tillhörande tre frågeställningar varit att undersöka på vilket sätt kvinnor har upplevt den missbruksvård de blivit erbjudna av socialtjänsten under tiden de varit i ett aktivt missbruk. I tre intervjuer som såväl tidigare forskning framkom att kvinnliga missbrukare allt för ofta kan ses som dubbelt förtryckta. Kvinnor förtrycks av män till följd av att de är kvinnor och de förtrycks ytterligare som missbrukare då den manliga normen ges större utrymme för att befinna sig i ett missbruk. Resultat från studien åskådliggör att kvinnor till följd av känslor av skam och skuld många gånger är långt gångna i sitt missbruk när kontakt med socialtjänsten tas. De intervjuade kvinnorna har positiva upplevelser av socialtjänstens missbruksvård genom de behandlingarna de genomgått i form av 12-stegs behandling och kognitiv beteendeterapi (KBT). I resultatet framkommer det att dessa behandlingar är individuellt utformade och utgår ifrån den enskilde individen vilket medför till att hänsyn tagits till intervjupersonernas kvinnliga kön. Dock kan vi se att en av dessa två behandlingar historiskt sett utgår ifrån att missbrukaren är manlig. Idag försöker den behandlingen utgå ifrån missbrukares individuella förutsättningar vilket den andra metoden helt och hållet utgår ifrån. Vi kan ytterligare se kring den kvinnliga aspekten av studiens syfte att kvinnorna anser att de fått en likabehandling som inte påverkas negativt av deras kön. Slutsatserna som författarna gjort utifrån studien är att kvinnors behov bör anpassas till att de är just kvinnor. Därmed bör de inte utgå ifrån manliga normer för då skapas även individuella förutsättningar för kvinnor att lyckas bryta sitt missbruk.

Syftet med denna studie är att undersöka uppfattningar av läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende (LARO) från socialsekreterares och behandlingsassistenters perspektiv. Studiens syfte besvaras genom frågeställningar som undersöker hur socialsekreterare och behandlingsassistenter uppfattar att LARO fungerar som insats och vad deras roll är inom LARO. I studien har det använts en kvalitativ metod och resultatet baseras på fem stycken intervjuer med tre socialsekreterare och två behandlingsassistenter. Resultatet visar på socialtjänsten har en betydande roll med sina stödinsatser för individer som befinner sig inom LARO. Av studien framkommer att LARO ger en förbättrad livsstil men att det finns en kritisk inställning mot insatsen då antalet som får en förbättrad livsstil är få. Vidare visar resultatet på att det finns utvecklingsområden inom samverkan om vad målet och fokus för behandlingen är. Något som upplevs problematiskt med LARO är att många individer som har insatsen har ett blandmissbruk vilket gör att det sällan går bra för dessa individer inom LARO. Resultatet av studien visar även på att det finns ett förbättringsområde gällande den icke medicinska behandlingen som att öka de stödjande samtalen samt förbättring på upplägget av behandlingsarbetet för att undvika en asymmetrisk maktrelation. Slutsatsen i denna studie är att socialtjänsten har en betydande roll i arbetet med individer som har LARO, att det finns förbättringsområden som samverkan mellan de olika professionerna inom LARO samt med LARO som insats.

Background: Substance addiction is a growing problem in society where the cause of death has increased during the last couple of years. Using substances affects the cognitive, mental and physical abilities of the human being, which usually leads to a tolerance for the preparation. The general nurse has an obligation to respond to patients with an ethical approach that includes listening and respecting patients integrity, past and values. Nurses describe that caring for the patients is a risk for their own safety and they don’t possess enough knowledge about substance abuse, which leads to a negative view of the patients. Aim: The aim was to describe how people with substance addiction experiences treatments from health care professionals. Method: A literature review that includes 11 qualitative articles and one with mixed-methods analysed according to Friberg (2017) to find similarities and differences to implement to the result which is divided into main and sub-categories. Results: The result showed that there were a lot of negative experiences according to the patients in the care meeting, but there were also positive experiences. The main categories presented are the patients feelings in the healthcare meeting and the lack of knowledge of substance dependence. The subcategories are discrimination and exclusion, feelings of shame and guilt, positive experiences, lack of treatment and lack of information in the healthcare meeting. Conclusion: The literature review illustrates the experience of healthcare by people with substance addicition. The result showed both positive and negative experiences, however the negative dominated the results, in that patients with substance addiction were not treated as every other patient group.

År 2020 uppmärksammades på nytt att det delade huvudmannaskapet inom missbruks- och beroendevården kan få konsekvenser för den enskilde i form av bristande tillgänglighet (Kommitédirektiv 2020:68). I dagsläget ansvarar regionen och kommunen gemensamt för missbruksvården, och har enligt Socialtjänstlag (SFS 2001:453) samt Hälso- och sjukvårdslag (SFS 2017:30) en skyldighet att samverka i vården av brukare med missbruksproblematik. I denna studie har syftet varit att undersöka professionella inom kommun och regions uppfattning avseende samverkan i relation till ensamkommande flyktingbarn och missbruk. Utöver detta var syftet att även studera professionellas konstruktion av ansvar samt brukaren i samverkansprocessen. För att uppnå syftet har professionella med erfarenhet av ensamkommande flyktingbarn och/eller missbruksproblematik intervjuats. Denna avgränsning motiveras av att samverkansbehovet i allmänhet har identifierats som stort avseende gruppen ensamkommande flyktingbarn, bland annat på grund av bristande nätverk i det nya landet, men även på grund av riskfaktorer i form av psykisk ohälsa och låg socio-ekonomisk status. Studien utgår från en socialkonstruktivistisk ansats och en abduktiv kvalitativ innehållsanalys har utförts med hjälp av en modell för samverkansanalys. Resultatet visar att professionella upplever nuvarande former för samverkan som tämligen välfungerande, men att ansvaret för bristfällig samverkan konstrueras som något som förklaras av faktorer som enskilda professionella inte rår över. Studiens fynd visar vidare på brukarkonstruktionens betydelse för att förstå samverkan mellan region och kommun samt personliga relationers relevans i samverkansprocessen när praktiskt stöd uppifrån konstrueras som bristfälligt. Utöver detta har strukturella förutsättningar relaterat till huvudmannaskapsfrågan samt tidsmässiga- och ekonomiska resurser porträtterats som betydelsefulla för att förstå fenomenet samverkan. Studien finner att inrättandet av samordnande tjänster är en möjlig väg till förbättrad samverkan, och en implikation för framtida forskning är att undersöka effektiviteten av sådana tjänster.

Syftet med denna studie har varit att undersöka deltagarnas självbeskrivna vändpunkter som möjliggjort upphörandet från kriminalitet och droger, samt vilka faktorer som beskrivits som centrala i upprätthållandet av den nya livsstilen. Studien har baserats på sex intervjuer med personer som tidigare levt ett kriminellt liv. Vändpunkterna har beskrivits som en individuell kombination av en romantisk relation till en partner, brutna sociala band till viktiga närstående (exempelvis barn eller föräldrar), upplevd skadlig hälsopåverkan, anhopning av konsekvenser, personlig mognad och en nyfunnen gudstro. Upprätthållandet har beskrivits som framgångsrikt genom att deltagarna kontinuerligt utvärderat sin situation och arbetat på att bibehålla sin nya identitet. Detta har bland annat möjliggjorts genom att underhålla nya, sunda relationer; att ha en stimulerande arbetssituation; samt att vara goda förebilder, föräldrar och partners. Alla i gruppen lever idag i tolvstegsprogrammet, vilket de är övertygade om bidrar till en bestående förändring och en kontinuerlig personlig utveckling. / The purpose of this study has been to examine the participants’ self-described turning points that has enabled desistance from criminality and drugs, together with what factors described as central in the persistence of their new lifestyle. The study was based on interviews with six former offenders. The turning points were described as a unique combination of a romantic relationship to a partner, broken social bonds to important relatives, perceived adverse health effects, accumulation of consequences, personal maturity, and a newfound faith in God. The persistence were described as successful by continuously evaluating their situation and working to maintain their new identity. This was done by maintaining new, healthy relationships; a stimulating work situation; and being good role models, parents and partners. Everyone in the group is currently living with the twelve step program, since they believe it contributes to a lasting change and a continuous personal development.

The aim of this study is to analyze and try to find out why the legislation of coordinatedindividual plan does not appear to be implemented as intended. This is studied with a focus onthe social services part of the coordination and with a focus on the parts of the social servicethat relate to addiction. This has been done by interviewing ten social workers from tendifferent municipalities. The theoretical framework consists of implementation theories.By using a qualitative content analysis on the material, eight different categories have beenidentified that also constitute the empirical part of the study. It shows that there is a differencebetween what and how much education the social workers have received and that it alsodiffers around the perception around whether they have sufficient knowledge. Most peopleexpress that the work with coordinated individual plan affects the workload but that it issomething that is prioritized either way and can make the work more efficient in the longerrun. All social workers are positively attuned to coordinated individual plans, but they stillfeel that improvements can be made. To explain the results of the study, it is discussed basedon different implementation theories.