<p>Syftet med studien var att undersöka förekomsten av sexuella övergrepp hos kvinnor inom den frivilliga missbruksvården samt beskriva kvinnornas situation utifrån utvalda livsområden. Studien bygger på material hämtat från DOK:s inskrivningsintervju 2007. Urvalet bestod av kvinnor inom den frivilliga missbruksvården som genomfört långa inskrivningsintervjun i DOK. Resultatet visade att 31,3 % av kvinnorna i undersökningsgruppen hade svarat ja på frågan om de varit utsatta för sexuellt övergrepp innan missbruksdebuten. Vid en jämförelse mellan kvinnor som varit utsatta för, respektive inte varit utsatta för sexuella övergrepp innan missbruksdebuten, visade resultatet att gruppen som varit utsatta hade sämre förhållanden inom flera livsområden samt ett tyngre missbruk jämfört med gruppen som inte varit utsatta. En slutsats som kan dras är att det är viktigt att vara medveten om att kvinnor inom missbruksbehandling kan ha flera problem än bara missbruket, medvetenheten gör det möjligt att erbjuda en bättre behandling för de här kvinnorna.</p>

No description available.

Studiens syfte var att ta reda på hur socialarbetare upplever anhörigas betydelse i klientarbetet samt hur socialarbetare förhåller sig till de anhöriga. Som grund för studien utfördes en narrativ intervju med en anhörig, samt kvalitativa intervjuer med fyra socialsekreterare och en beroendeterapeut. Empirin från studien analyserades med evidensbaserad praktik som teoretiskt perspektiv samt med socialt kapital/socialt stöd och rollteori som teoretiska verktyg. Resultatet visar att informanterna upplevde anhöriga som en viktig del i klientens kontext, vilket kunde ha effekt på behandlingsresultatet. Forskningsresultat pekar på att socialt stöd är en viktig komponent för en lyckad behandling samt att det har stöd i evidensbaserad forskning. Resultatet visar ett tydligt mönster som framkom i intervjuerna, dessa är: Att se anhöriga som resurser, Anhöriga exkluderas från behandlingsprocessen, Anhöriga klientifieras. De anhöriga skulle kunna vara en tillgång för klienten och då speciellt vid hemkomst från behandling samtidigt som de professionella exkluderar de anhöriga från klientens behandlingsprocess. Om anhöriga initierar kontakt med de professionella blir fokus på den anhöriges behov och en klientifiering blir följden. I analysen framkom att de professionella uppträder med två roller mot de anhöriga, den ena där de behåller samma professionella roll som de har i mötet med missbrukarna och då klientifierar de anhöriga samt en personlig roll där de möter anhöriga utifrån ett mer medmänskligt perspektiv. / The study's purpose was to find out how social workers feel that the relatives are important in client work and how the social workers relates to the relatives. A narrative interview as a basis for the study was conducted with a relative, five qualitative interviews with social workers and one addiction therapist. The empiricism from the study was analyzed using EBP, social capital / social support and role-theory. The result shows that the informants felt that the relatives were an important part of the client's context, which could have an effect on the treatment-result. Research findings indicate that social support is an important component for successful treatment, while also being backed by evidence-based research. The result shows an explicit pattern: That having access to relatives was considered an asset, The relatives were excluded from the work with the client, That the relatives were clientified. The relatives could be an asset to the client, especially when the client returns home from treatment while the social workers exclude the relatives from the client’s treatment process. If the relatives initiated contact with the social workers, the focus turned to the relative’s needs, thus leading to clientification. The social workers were found in the analysis to act out two roles towards the relatives; one were they keep the same professional role that they have when meeting with the addicts, which clientifies the relatives; the second being a more personal role where they handle the relatives from a more humane perspective.

Utifrån ett generellt kunskapsintresse behandlar studien hur barns uppväxtvillkor har påverkats av att växa upp i en familj där det har pågått ett alkoholmissbruk. Vi upplever att det är ett tabubelagt ämne i samhället idag som behöver belysas och pratas mer om. Valet av ämne blev därför hur vuxna barn har påverkats av att växa upp i en missbruksmiljö. Syftet med vår studie är att belysa och analysera hur vuxna människor har påverkats av sin uppväxt i missbruksmiljö samt diskutera hur deras upplevelser kan ha format och haft betydelse för deras liv idag. Studien är en narrativ forskning som utgår från tre livsberättelser. Vi har använt oss av en intervjumall för att studiens syfte och frågeställningar ska bli besvarade. De tre respondenterna i studien har blivit tillfrågade och gett sitt samtycke till ett deltagande. Resultatet analyserades och kopplades till vår teoretiska utgångspunkt- anknytningsteorin. Det resultat som tydligt framkommit i vår studie är att ett barns uppväxt i en missbruksmiljö kretsar mycket kring alkoholmissbruket. Det framgick i resultatet att respondenterna fick stå tillbaka mycket och fick ta ett stort ansvar i familjen. De beskrev att missbruket ofta hemlighölls. Resultatet visade även att varje respondent hade någon form av fritidsaktivitet samt en person som de kunde finna trygghet hos under uppväxten. Det visade att respondenterna blivit påverkade av sin uppväxt, både positivt och negativt samt att de har stärkts av sina erfarenheter. / From a general interest aspect the study looks into how a child´s upbringing has been affected by growing up in an alcohol abusive environment. We discovered that it is today a taboo subject that needs to be highlighted and talked about. Our choice of topic was therefore how adult children have been affected by growing up in an addictive environment. The purpose of our study is to highlight and analyse how adults have been affected by growing up in an addictive environment and to discuss how their experiences can have formed them and also had an impact on their lives today. The study is a narrative research based on three life story. We have used an interview template so that the aim of the study and questions should be answered. The three respondents in the study have been requested and have given their consent to participation. The results were analyzed and linked to our base theory - attachment theory. The result that became clear in our study is that a childs upbringing is greatly affected by alcohol addiction. It emerged in our study that respondents mostly took a back seat and had to take a lot of responsibility in the family. They described that the addiction was usually kept secret. Our result also showed that every respondent hade some form of recreational activity and also a person they felt safe with during childhood. It also showed that the respondents have been affected by their upbringing in positive and negative ways. Their experiences have strengthened them.

Studiens syfte var att försöka belysa kvinnors situation i missbruksbehandling där män och kvinnor deltar i samma behandlingsgrupp. Frågeställningarna var: (1) Hur har kvinnornas liv som missbrukare sett ut? (2) Hur ser kvinnornas könsrelationer ut i behandlingen? (3) Vad innebär det att vara kvinna i en blandad könsgrupp under behandlingen? Studien genomfördes i form av kvalitativa intervjuer med en fenomenologisk hållning, och tolkades sedan med hjälp av meningstolkning. Resultaten analyserades med hjälp av könsperspektivet samt det psykodynamiska perspektivet. Resultaten visade att kvinnors situation i en blandad könsgrupp kan vara komplicerad och att både kvinnor och män lätt blir distraherade av varandra. De intervjuade kvinnorna ger uttryck för att det är svårt att koncentrera sig på behandlingen i en blandad könsgrupp, då det ofta uppstår sexuella anspelningar mellan männen och kvinnorna i gruppen. När de intervjuade kvinnorna beskriver hur livet i missbruket har sett ut är det en mörk bild som ges, där sexuellt utnyttjande och misshandel har varit ett vanligt inslag i deras liv som missbrukande kvinna.

I uppsatsen presenteras en möjlighet för dominerande företag att missbruka sin marknadsställning i syfte att kringgå existerande koncentrationsförbud. Konsekvenserna för det dominerande tillika missbrukande företaget behöver nödvändigtvis inte bli så kännbara som en läsare kanske inledningsvis antar. I arbetet presenteras även en lösning på detta problem.

Title: Consequences of diversion – a qualitative interview study regarding illicit buprenorphine use. In year 1999 buprenorphine was introduced in Sweden and is used in treatment for opioid dependence. An issue concerning substitution treatment programmes is the occurrence of diversion and the following illegal sails of buprenorphine on a black market. The aim of this study was to explore how people who have used illicitly obtained buprenorphine describes such abuse. The study was conducted using qualitative method, where a total of five individuals were interviewed about past experiences of having used illicitly acquired buprenorphine. The findings indicate that polydrug use and intake by injection or through the nose are common amongst illicit users of buprenorphine. Buprenorphine was described as a possible substance of abuse. Moreover, it is discussed whether availability and attitudes concerning buprenorphine as a cleaner and/or safer substance than other drugs can contribute to increased abuse of opiates through buprenorphine amongst drug users who have not previously been in contact with opiates. The authors argue that further research is needed to explore the extent of diversion from domestic substitution treatment programs, and to widen the understanding of how buprenorphine function as a drug of abuse.

Bakgrund: Alkoholberoende är ett stort hälsoproblem. Det leder till lidande för såväl individer som familjer. Att studera omvårdnadsfaktorer som bidrar till återhämtning/nykterhet kan i sin tur bidra till kunskap som leder till bättre bemötande och bättre omvårdnad. Syfte: Studiens syfte är att belysa omvårdnadsrelaterade faktorer som medverkar till nykterhet hos personer med alkoholberoende. Metod: Studien är gjord i kvalitativ forskningstradition där intervjuer med personer från ’Det Fria Sällskapet Länkarna’ har varit basen för att undersöka vårt syfte. I studien används Aaron Antonovsky teori om Känsla av Sammanhang och Mening (KASAM) som teoretisk referensram. Data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Totalt hittades elva olika subkategorier som på olika sätt passar in under tre kategorier, egna faktorer, privata insatser och samhällsinsatser och familj och vänner. Diskussion: Kategorierna i denna studie har likheter med hur KASAM formuleras (begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet). Studien visar att det finns ett komplext samspel mellan omvårdnad, nykterhet och KASAM.  Utan vilja till förändring är det att svårt att uppnå nykterhet. Nykterhet grundar sig sedan i både vårdinstansers vilja att skapa delaktighet, förtroende och ett respektfullt bemötande med den som har beroende men / och också att ha ett stabilt nätverk med goda relationer med familj och vänner. Nätverk och relationer, antingen familj och vänner, organisationer eller god omvårdnad, ger en mening att hålla sig nykter. / Background: Alcohol is a major health problem. It leads to suffering for individuals and families. Studying nursing factors contributing to the recovery / sobriety may in turn contribute to the knowledge leading to better treatment and better care. The aim of this study is to elucidate nursing related factors contributing to the sobriety of people with alcohol dependence. The study is made in a qualitative research tradition in which interviews with people from 'Det Fria Sällskapet Länkarna' has been the basis for examining our purpose. In the study Aaron Antonovsky's theory of Sense of Coherence and Meaning (SOC) was used as a theoretical framework. Data were analysed using qualitative content analysis. In total eleven different sub-categories were found which in different ways fits into three categories, own factors, private and community efforts and family and friends. The categories found in this study have similarities to the formulation of SOC (comprehensibility, manageability and meaningfulness). The study shows that there are complex interactions between nursing, sobriety and SOC. Without the will to change it is difficult to achieve sobriety. Sobriety is based and maintaned by healthcare advisory bodies will to create participation, trust and a respectful treatment of those who have alcohol addiction but / and also to have a stable network of relations with family and friends. Network and relations with the family and friends, organizations or good care, gives meaning to stay sober.

I förarbeten till lagarna LVM och LPT framkommer det att det finns en problematik kring vården av personer som lider av både missbruk och psykisk ohälsa. Det framgår att samarbetet mellan psykiatri och socialtjänst i vissa avseende är att anse som bristfälligt och att brukarna faller mellan stolarna. Syftet med studien har varit att, genom granskning av rättskällorna, ta reda på och tydliggöra vad som ska ses som gällande rätt, för om en person med både missbruk och psykisk ohälsa ska få vård enligt LVM eller LPT. Metoden som har använts är en rättsvetenskaplig metod där fokus legat på granskning av rättskällorna. En rättsfallsstudie har även gjorts för att bredda bilden av hur rekvisiten för lagstiftningarna tillämpas. Resultatet har analyserats och redovisats utifrån den rättsdogmatiska metoden. Rättsfallen har tematiserats och redovisats i diagram. Studien visar att det finns gällande rätt kring ämnet, men att gällande rätt varierar beroende på personens situation. Huvuddraget i resultatet är att LPT vid allvarlig psykisk ohälsa bör gå före LVM. Vidare framkommer det att det inte finns något hinder, för att under en kortare period, vårdas enligt båda lagstiftningarna samtidigt. / In the preparatory works to the laws of LVM and LPT it has been pointed out that there is a problem regarding the care of persons that both suffer from an addiction as well as mental illness. It appears that the cooperation between psychiatry and social services is deficient and that the users are falling through the cracks. The purpose of the study has been, through review of the sources of law, to find out and define what is to be considered a correct, application of the law for a person that suffers from an addiction as well as a mental illness. Is it to be admitted to compulsory care and treatment according LVM or LPT? The method and material used for this purpose is the sources of law. To broaden the picture a study of court cases has also been made, regarding how the legislation is applied by a lower administrative court. The results has been analyzed and reported through the legal method. Court cases has been thematized and presented in different diagrams. The study shows that the outcome of the law varies depending on the person’s situation. The main feature of the result is that if someone is suffering from serious mental illness, LPT should be chosen instead of LVM. Further it is possible, during a shorter time, to be treated according to both LVM and LPT simultaneously.

Syftet med denna kvalitativa studie är att belysa hur brukare som har kontakt med socialtjänsten på grund av missbruksproblematik upplever och beskriver sitt inflytande över den egna behandlingen. Studien utgår från den hermeneutiska forskningstraditionen och har en kvalitativ ansats - sex semistrukturerade intervjuer har genomförts med brukare som har kontakt med socialtjänsten på grund av missbruksproblematik. Resultatet tolkades utifrån den nyinstitutionella teorin och visade att brukarna upplever att de har inflytande i sin kontakt med socialtjänsten, men på vilket sätt och i vilken omfattning varierar och påverkas till stor del av vilken socialsekreterare brukaren träffar. När vård enligt LVM ligger nära till hands upplever brukarna att kommunikation och information brister från socialsekreterarens sida. Samtliga brukare framhåller att kommunikation och delaktighet underlättar behandlingsarbetet och ökar den egna motivationen. En god relation till socialsekreteraren innebär ett fungerande inflytande, även om några brukare upplever att de inte alltid vågar vara helt ärliga med sina tankar på grund av oro för inskränkningar i inflytandet. Brukarens underläge i en ojämlik relation är närvarande, om än inte uttalat.