Uppsatsen syftar dels till att försöka nå en djupare kunskap om medberoende som begrepp men undersöker även hur medberoendet kan förstås samt förklaras från en medberoendes eget perspektiv. Vidare undersöks också på vilket sätt tolvstegsprogrammet kan förstås som en fungerande behandlingsmetod för medberoende, varför samtliga intervjupersoner aktivt deltar samt verkar i en tolvstegsgemenskap för anhöriga till missbrukare. Studiens resultat presenterar olika typer av uttryck samt symptom som verkar framträdande för medberoende och knyter även an dessa till dels varandra och dels till varför samt hur tolvstegsprogrammet kan verka förebyggande mot dessa. Slutligen diskuteras även hur medberoende samt tillfrisknandet i tolvstegsprogrammet kan förklaras med hjälp av anknytningsteorin samt en sociokulturell teori om ett relationellt själv. / This essay partly refers to trying to reach a deeper understanding of codependency as a construct but also examines how codependency can be understood and explained from a codependents own perspective. The essay also examines in what way the twelve step program can be perceived as an effective treatment method for codependency, why all the interviews were taken with people who are active participants in a twelve step program for family and friends of an addict. The study’s result represents different kind of expressions and symptoms that seems most significant for codependency and partly attach these to each other but partly also examines how and why the twelve step program can prevent these. Finally it’s also discussed how codependency and the recovery by participating in the twelve step program can be explained with the help from the attachment theory and a sociocultural theory about a relational self.

Syftet med studien har varit att fokusera på hur könsstereotyper inverkar på poliser och socialarbetare i deras vardagliga arbete, och som i värsta fall gör att de missar unga kvinnor som befinner sig i riskzonen för narkotikamissbruk. Utöver det har vi försökt undersöka om det finns särskilda faktorer som kan påverka myndigheters arbete med missbrukare, utifrån vad missbrukaren i fråga har för kön. För att besvara studiens frågeställningar och få en djupare inblick i området har vi därav intervjuat personal på socialtjänsten och polisen i en kommun i Stockholm. För att analysera våra resultat har vi använt oss av Hirdmans definition av genussystemets teori samt Michael Polanyis teori om The Tacit Dimension och teorin om haloeffekt av Tversky & Kahneman. Utifrån intervjuerna kan vi konstatera att det existerar flera brister i arbetet med att upptäcka och hjälpa unga kvinnor som missbrukar narkotika. Utifrån respondenternas uttalanden kan vi fastställa att en del av dessa brister delvis beror på polisernas förhållningssätt i arbetet men att det även beror på samarbetet mellan olika verksamheter och aktörer.

Statistik från Socialstyrelsen visar att den 1 november 2016 tvångsvårdades 384 personer med missbruksproblematik i Sverige. Mellan år 2000–2009 dokumenterades 150 graviditeter och åtta förmodade graviditeter som resulterade i 94 barn som föddes av kvinnor som fick vård enligt LVM. Dessa barn föddes i högre andel prematurt jämfört med resten av befolkningen samt hade lägre födelsevikt. I Sverige finns det idag inget lagstöd för att vårda en gravid kvinna med missbruksproblematik till skydd för det ofödda barnet. Det beräknas att det föds 1,6 barn per 1000 med den svåraste formen av skador till följd av moderns alkoholintag, fetalt alkoholsyndrom. Studiens syfte är därför att med en kvalitativ metod undersöka hur åtta yrkesverksamma socialarbetare i Sverige upplever arbetet med gravida kvinnor med missbruksproblematik samt hur de uppfattar skyddet för ett ofött barn. Studien har sedan analyserats utifrån de teoretiska begreppen makt och handlingsutrymme samt svenska lagar, riktlinjer och konventionen om barns rättigheter. Resultatet visar att samtliga informanter känner frustration över att inte kunna ta hänsyn till barnets välbefinnande förrän efter det fötts och att de anser att det hade varit till fördel för både barnen och till viss del de gravida om lagen ändrades. / Statistics from the National Board of Health and Welfare declares that on November 1, 2016, 384 people with drug addiction were receiving compulsory treatment in Sweden. Between the years of 2000 and 2009, 150 pregnancies and 8 presumed pregnancies which resulted in 94 children born of women receiving care under the LVM were documented. These children were born prematurely and had lower weight at birth compared to the rest of the population. In Sweden, there is no legal ways to grant a pregnant woman with substance abuse compulsory treatment for the protection of the unborn child. It is estimated that 1.6 children out of 1,000 are born with the most severe form of injuries due to the mother's alcohol intake, which is fetal alcohol syndrome. The purpose of this study is to by a qualitative approach examine how eight working social workers in Sweden experience their work with pregnant women with substance abuse and how they perceive the protection of an unborn child. The answers has then been analyzed on the basis of the theoretical concepts of power and scope, as well as Swedish laws, guidelines and the convention on the rights of the child. The result shows that all informants feel frustrated by not being able to take into account the child's wellbeing until after birth and that they think a change in Swedish law would have been beneficial for both the children and the pregnant women.

Studien bygger på en genomgång av dokument där Socialstyrelsens offentliga dokument har undersökts utifrån om de rekommenderar specifika arbetssätt för arbetet med våldsutsatta kvinnor i alkohol- och drogmissbruk/beroende. Studien bygger också på intervjuer, där två intervjuer genomfördes. En intervju genomfördes med en representant från Socialstyrelsen och en annan genomfördes med två representanter från en medelstor kommun i Sverige, alla med nära anknytning till våld i nära relation i sitt arbete. Tidigare studier har visat att dessa kvinnor som grupp är särskilt utsatta och att forskning inom den svenska kontexten har varit begränsad. Studien visar att Socialstyrelsens dokument innehåller vissa arbetssätt såsom könsdifferentierad behandling och vikten av samverkan och ett gott bemötande. Socialstyrelsens representant tog upp svårigheten i att ta fram rekommenderade arbetssätt och metoder utifrån det bristande kunskapsläget, och att detta således speglas i de undersökta dokumenten. Representanterna från kommunal nivå uppgav att de inte använde specifika metoder för just våldsutsatta kvinnor i alkohol- eller drogmissbruk/beroende, utan att de har en grund i bland annat response based practice som de använder i arbetet med de kvinnor de träffar. Studien belyser den särskilda utsatthet som dessa kvinnor ofta befinner sig i, och hur det kan sägas finnas många faktorer som bidrar till detta. Studien berör organisatoriska faktorer såsom starkt avgränsade verksamhetsområden där yrkesverksamma inom socialtjänsten ofta har sin huvudsakliga kompetens och arbetsuppgifter inom antingen missbruk eller våld samt det rådande kunskaps- och forskningsläget inom den svenska kontexten som möjliga bidragande orsaker.

Bakgrund: I Sverige beräknas 20% av männen och 13% av kvinnorna ha ett riskbruk och 780 000 Svenskar tros ha ett missbruk av alkohol.  I första hand ges psykosocial behandling. Riskbruk och missbruk av alkohol kan orsaka både kortsiktiga, akuta samt långsiktiga skador och sjukdomar. Det är också en bidragande orsak till svåra sociala problem där även anhöriga till den risk- eller missbrukande personen riskerar att drabbas.   Syfte: syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av mötet med patienter som har ett riskbruk eller missbruk av alkohol. Metod: En litteraturbaserad studie där elva kvalitativa artiklar analyserats. Resultat: Ur analysen framkom två kategorier; våga ta upp det känsliga ämnet och kunskap skapar säkerhet med åtta underkategorier. Konklusion: Den egna förförståelsen och den kulturella kontexten kring sjuksköterskan påverkar denne i sin möjlighet att avgöra huruvida en patient har ett risk- eller missbruk av alkohol och är i behov av stöd. Det är viktigt att ha en god relation till patienter och lyssna och förstå när de berättar om sin alkoholkonsumtion för att stödja dem till ett liv utan risk- eller missbruk. / Backround: In Sweden 20% of the men and 13% of the women are estimated to suffer a risk consumption of alcohol and 780 000 Swedes have an alcohol abuse. The primary treatment is psychosocial care. Risk consumption and alcohol abuse may cause both short-term, acute and long-term diseases and injuries. It is also a contributing cause to severe social issues where relatives to the risk consumer or the alcohol abuser might be affected. Aim: The aim of the study was to describe the nurses’ experience of encounters with patients suffering a risk consumption of alcohol or alcohol abuse. Method: A literature based study in which eleven qualitative articles have been analyzed. Result: Two categories emerged during the analysis and these were dare to raise the sensitive topic and knowledge create security with eight subcategories. Conclusion: The understanding and the cultural context of the nurse affects their ability to determine whether a patient might suffer a risk consumption or alcohol abuse and is in need of help or support. It is important to have a good relationship to the patient to support them to a life with controlled alcohol habits.

The purpose of this study has been to examine and analyze how the statutory agreement on cooperation between social services and maternity care in three different municipalities is translated into practice. Additionally the purpose is to see what kind of experiences professionals in social services and maternity care have of how different factors can affect pregnant women in addiction to change during pregnancy. The study is based on a documentary analysis of six documents which regulates the statutory agreement on cooperation about persons in addiction. Furthermore, the study is based on qualitative semi-structured interviews with two social workers and three midwives in two different municipalities in southern Sweden. The theoretical approach that has been used is the terms stigmatization, empowerment and roles. The result of the study shows that the documents and working methods of the statutory cooperation is dissimilar in different municipalities. Furthermore, the result of the study shows that social workers and midwives see different factors that can motivate the pregnant women in addiction to change. They all agree that pregnancy is an opportunity for women in addiction to be particularly motivated for a change.

The aim of this study is to research the effect stigmatization has on alcohol and drug abusers. Furthermore the purpose is to understand if stigmatization prevents people from seeking professional treatment in order to overcome their addiction. This is done using a qualitative approach, seeking knowledge on one of Sweden’s biggest online forums, Flashback. In order to gain knowledge from people who themselves suffer from addiction this study is based on several discussions in forum threads where addiction treatment is discussed. To analyse the data and research how stigmatization affects individuals with an addiction Goffman’s theory of stigma is used. To further analyse the result Scheff’s notion of shame and Cooley’s looking-glass self is used. The most prominent way to become free from addiction that was discussed was to strengthen your character or in other ways retake control of your own life. People often thought the reason a person was stuck in addiction was because of weak character or other character flaws. Drug and alcohol abusers was often portrayed as unsuccessful individuals. This shows how stigmatization of drug and alcohol abuse is reproduced. Professional treatment was in some cases discussed as a helpful method to help battle addiction, though not as often as the “strengthen your character” alternative. The result also shows that people stuck in addiction is not a homogeneous group where there is a consensus on how to best battle addiction. In contrast the result shows that everyone seems to carry their own opinion on how to best overcome addiction.

The purpose of this study is to describe the Västervik municipality's self-esteem program and, from sociology of emotions, analyze the therapists' experience of the impact the program has on the clients in strengthening the self-esteem of people living with an addiction but who strive to get rid of it. The work assumes a qualitative approach and a case study was applied. To achieve the purpose, the empirics were based on three semistructured interviews and the program's manual. The interviews were analyzed based on a thematic analysis. The program's manual was processed using a content analysis. The thematic analysis’ themes and document analysis were analyzed using Thomas J. Scheff's sociology of emotion. The result showed that strong self-esteem is important to people living with addiction. Another important aspect in the result is the program’s ability to visualize the clients' feelings of shame. My conclusion is that self-esteem is important for people who want to get rid of addiction and the self-esteem program is useful for the purpose. But it may be that both clients that are in and those who leave the program need more time, better support and other resources to process the shame that occurs. In order to find out how shame can be related to self-esteem and how it affects people living with addiction, further research in the field is required.

No description available.

Den här kvalitativa studien belyser hur socialarbetare beskriver barn till föräldrar med missbruksproblematik, hinder och utmaningar i arbetet med dessa barn och samverkan mellan de olika yrkesgrupperna i arbetet med barn till föräldrar med missbruksproblematik. Ytterligare belyser studien de stöd och insatser som de olika verksamheterna erbjuder för dessa barn. Undersökningen utfördes i två olika kommuner i södra Sverige. Utifrån den valda kvalitativa metoden nåddes ett resultat från informanternas berättelser. Resultatet påvisar att det finns en mängd olika orsaker till varför det finns svårigheter i att upptäcka barn till föräldrar med missbruksproblematik. En återkommande orsak i resultatet är föräldrarnas förnekelse om sitt missbruksproblematik. I resultatet framkommer det att alla barn påverkas av föräldrarnas missbruksproblematik, dock är påverkas barnen individuellt. Det påvisas att ett samarbete sker mellan de olika yrkesgrupper dock kan samverkan förbättras. Slutsatsen är att samhället behöver mer kunskap om barn i missbruksfamiljer och att fler skall våga anmäla.