Sammanfattning Missbruk och kriminalitet har ett komplext samband vilket det finns ett behov av att ta hänsyn till vid stödjande insatser. Den ursprungliga problematiken kan vara olika från fall till fall, men de båda är hos många en central problematik på grund av att de samspelar med varandra. Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka upplevelsen av stöd till unga vuxna lagöverträdare med missbruksproblematik efter dom eller frigivning. Nio kvalitativa intervjuer har genomförts med unga vuxna lagöverträdare med missbruksproblematik samt professionella, både socialarbetare och frivårdsinspektörer. Syftet med att inkludera olika respondent-grupper har varit att undersöka olika perspektiv och upplevelser av stöd för unga vuxna lagöverträdare med missbruk, för att kunna identifiera likheter och skillnader. Resultatet i denna studie har visat att relationen mellan klient och professionell har avgörande betydelse för upplevelsen av stöd. För att stödet ska tas emot av klienten på ett sätt som kan skapa förändring hos denne förutsätter det att individen själv har motivation att bryta med missbruket och kriminaliteten. Stöd från professionella kan främja motivationen men det är individens egen motivation som är av avgörande betydelse för att en förändring ska kunna ske. I diskussionen lyfts även samhällets normer och individens omgivning fram som bidragande komponenter vilka påverkar individens motivation till förändring samt själva förändringsprocessen.

Syftet med studien är att undersöka vilka copingstrategier barn till missbrukande föräldrar använder sig av för att hantera detta missbruk. En kvalitativ ansats och metod har använts för att besvara syftet. Datainsamlingen gjordes genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex socialarbetare med yrkeserfarenhet av att möta barn till missbrukande föräldrar. Materialet analyserades tematiskt och därefter applicerades Lazarus och Folkmans (1984) teori om coping på resultaten. Studiens slutsats är att barn har olika typer av copingstrategier för att hantera sina föräldrars missbruk och att copingstrategierna skiljer sig åt beroende på barnens ålder och kön. / The purpose of the study is to investigate the coping strategies that children use when dealing with their parents' addiction. A qualitative approach and method was used to answer the purpose. The collection of data was acquired through qualitative semi-structured interviews with six social workers with professional experience of meeting children with addicted parents. The material was thematically analyzed and then the theory of coping by Lazarus and Folkman (1984) was applied on the results. The conclusion of the study is that the children have different types of coping strategies when dealing with their parents' abuse. The coping strategies differ based on age and gender of the children.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som påverkat före detta missbrukares förmåga att leva drogfritt och vad som gjort att de lyckats. Studien utgår ifrån en kvalitativ ansats och empiri insamlades genom intervjuer med fyra före detta missbrukare. Empirin har analyserats med teorier om motivation, risk- och skyddsfaktorer, resiliens och constraint-teori. Studien visar att den inre motivationen att vara drogfri är central för att människor ska kunna ta sig ur sitt missbruk. Strategier som används är att ta avstånd från det gamla sociala nätverket, söka nya drogfria kontakter och att medvetet associera återfall med negativa konsekvenser. Aktivt deltagande i föreningsliv och behandling gav viktiga strukturer för informanterna att etablera sig i den drogfria världen. För att kunna stödja individen behöver omgivningen vara flexibel och utgå från individens förutsättningar och vilja. / The purpose of this study is to examine what factors have affected former addicts abilities to live drug free and what has made it possible for them to succeed. The study employed a qualitative research method and data was collected through interviews with four former addicts. Data was analysed with theories concerning motivation, risk- and protective factors, resilience and constraint-theory. The results of this study show that the intrinsic motivation to be drug free was found to be important to break the addiction. Strategies that the participants had employed were to avoid their former network, seek new drug free company and to consciously associate relapse with negative consequences. Actively participating in associations and treatment provided important structures that enabled the participants to establish themselves in the drug free world. To be able to provide support the environment needs to take into account the conditions and will of the individuals.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer som påverkar socialsekreterarens val av behandlingshem till vuxna personer med missbruksproblematik. Intervjuer med sex socialsekreterare som arbetar med vuxna missbrukare har genomförts i tre kommuner med varierande storlek. Vi har använt oss av vinjettmetod med utgångspunkt i fyra olika teman. Dessa teman baserades på kunskapskällor som enligt socialstyrelsen sammanväger en evidensbaserad praktik. Studiens resultat visade på att klientens motivation och självbestämmande samt den professionella expertisen var stora påverkningsbara faktorer i valet av behandlingshem. Vi har även kunnat påvisa att evidensens betydelse samt icke- betydelse tillsammans med de organisatoriska förutsättningarna var faktorer som styr valet av vilket behandlingshem man väljer som socialsekreterare. Vårt resultat visar att den främsta faktorn som påverkade socialsekreterarens val av behandlingshem till vuxna personer med missbruksproblematik var klientens motivation och självbestämmande.

Föreliggande studie syftar till att undersöka socialarbetares upplevelser av samverkan mellan ett landstings psykiatri och kringliggande småkommuners socialtjänst gällande vuxna personer med samsjuklighet i form av missbruks- eller beroendeproblematik och psykisk ohälsa. För att inhämta information har sex semistrukturerade intervjuer genomförts med socialarbetare verksamma vid beroendecentrum, respektive tre olika socialtjänster. I resultatet framkommer att god personlig relation mellan socialarbetarna inom de olika verksamheterna, faktiska möten mellan de professionella och en tydlig ansvarsfördelning är viktiga förutsättningar för gott samarbete mellan verksamheterna. Det delade huvudmannaskapet mellan kommun och landsting, den enskildes brist på motivation att ta emot hjälp, olika uppfattningar om målgruppens problematik och uteblivet informationsutbyte mellan verksamheterna har visat sig utgöra hinder för fungerande samverkan. Vidare framhålls att det geografiska avståndet tycks påverka samverkan i den mån att motivationsarbetet med klienten att ta emot hjälp försvåras, samt leder till att fysiska samverkansmöten ibland bortprioriteras på grund av tidsbrist. Avslutningsvis framkommer att det i dagsläget inte finns tillräckliga eller anpassade insatser för den del av målgruppen som har någon form av kognitiv nedsättning. Föreliggande studies resultat bidrar till en djupare kunskap och förståelse för faktorer som kan påverka samarbetet mellan landsting och kommun gällande personer med samsjuklighet.

Syftet med den här studien var att beskriva ungdomar i öppenvård som har psykisk ohälsa och alkohol- och narkotikamissbruk samt analysera könsskillnader och användningsfrekvens i relation till olika risk – och skyddsfaktorer. Frågeställningen var: Vilka likheter och skillnader finns det mellan pojkar och flickor i relation till olika riskfaktorer och vilka likheter och skillnader finns mellan ungdomarna med låg respektive hög användingsfrekvens i relation till olika risk och skyddsfaktorer. Den här tvärsnittsstudien baserades på UngDOKs inskrivningsformulär. Resultatet visade att det finns könsskillnader i de olika risk- och skyddsfaktorerna samt att förekomsten av psykisk ohälsa och en riskfylld alkoholkonsumtion och narkotikabruk är vanlig. Det finns både likheter och skillnader mellan de båda grupperna avseende risk- och skyddsfaktorer. Baserat på studiens resultat och den tidigare forskningen drogs slutsatsen att det behövs ytterligare forskning för att kunna dra några större slutsatser angående vad det är som gör att könsskillnaderna finns.

Syftet med denna kvalitativa studien var att undersöka hur socialsekreterare inom myndighetsutövning, missbruk, upplever att samverkan fungerar med andra organisationer. Fyra socialsekreterare och en förste socialsekreterare intervjuades i studien. Det insamlade materialet från intervjuerna har sedan analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Intervjuerna analyserades med hjälp av begreppen problemorientering, målhantering och grad av anpassning. Resultatet visade att det fanns flera faktorer som påverkade samverkan. De faktorer som respondenter uppgav påverkade samverkan gynnande var att skapa bra relationer mellan samverkanspartnerna, tydliga rutiner i samverkan, en nära lokalisering mellan samverkanspartnerna, ledningen och när samverkanspartnerna litade på varandras kompetenser. De faktorer som försvårade samverkan var tidsbrist, brist på kunskap om samverkanspartnerna, olika perspektiv, konflikter, ekonomin, riktlinjer och regler. För att förbättra samverkan behöver samverkanspartnerna få en ökad förståelse för andra organisationers perspektiv och arbetsuppgifter. / The purpose of this qualitative study was to examine how social workers within exercise of authority that worked with clients who abuse substance and alcohol, experience how collaboration works with other organisations. We interviewed four social workers and one first social worker. The collected material from the interviews has been analysed using content analysis. The interviews were interpreted by the concept problem orientation, commitment to goals and degree of adaptation. The results showed several factors that affected collaboration. The factors that respondents stated affected collaboration was to create good relations with the collaboration partners, clear routines in collaboration, a near localization between the collaboration partners, the management and when the collaboration partners trusted each others competences. These were benefitting factors for collaboration. Lack of time, lack of knowledge about the collaboration partners, different perspective, conflicts, economy and rules was aggravating factors for collaboration. In order to improve synergies, collaboration partners need to be better at understanding the other organizations’ perspectives and tasks.

Sammanfattning Föreliggande studie utgår från människor med en dubbel problematik gällande psykisk ohälsa och missbruk. Syftet med studien är att utifrån insatsmottagarens egna erfarenheter och berättelser undersöka deras upplevelser av den vård, de insatser och det arbete som utförts gällande deras dubbla problematik. Studien har utgått från en kvalitativ metod där empirin har samlats in i form av sex semi-strukturerade intervjuer med personer som har eller har haft en samtidig problematik mellan psykisk ohälsa och missbruk där de fått någon form av behandling, antingen en samtidig behandling eller en behandling för den enskilda problematiken. Resultatet visar att det finns stort utrymme för förbättring gällande behandling av personer med en dubbel problematik. Bland annat framkom det att vården ofta brast gällande individanpassning, och att en samverkan kring personernas problematiker var ovanligt. Resultatet kan vara av vikt för yrkesverksamma som arbetar inom instanser där brukare med denna typ av dubbla problematik kan förekomma, då det kan bidra till en ökad förståelse för vad som behövs ytterligare i behandling och vård för dessa personer.

ABSTRACT The aim for this study is to examine how relatives to children who participated/participate in Youth and family team Sputnik-group, oriented towards support groups for children of substance abusing parents, perceive the work done by the organization. On the basis of this aim three questions were formulated: do the relatives perceive a change in the communication with the child as an effect of the child’s participation in Sputnik’s activities, do the relatives perceive a change in their relationship with the child as an effect of the child’s participation in Sputnik’s activities, do the relatives think that their awareness of substance abuse have changed following the child’s participation in Sputnik’s activities. Previous research, Mead’s perspective, the concept of “groups” and support groups for children, were used to interpret the results. The method consists of a questionnaire which was sent out in 71 copies out of which 40 were returned. Further, staff members of Sputnik were interviewed to provide information about the program. The result of the questionnaire shows that some respondents perceived changes that consisted of an improved and more open communication and relation. Moreover, the majority of the respondents had a positive apprehension of the activity. Even among those who were more negative there was only one who was completely negative towards the whole program. The positive components described by the respondents correspond with the purpose of support groups for children as defined by the literature.

Syftet med denna studie var att undersöka subjektiva upplevelser av vägen ut ur narkotikamissbruk. Centralt för studien har varit att undersöka vad som enligt intervjudeltagarna har föranlett uppbrottet samt vad som har varit viktigt för att vidmakthålla drogfrihet. Studien bygger på narrativa intervjuer med fem individer som har haft ett tidigare narkotikamissbruk. Huvudresultatet visade att intervjudeltagarnas motiv för att lämna missbruket var till följd av missbrukets negativa konsekvenser. Flera av intervjudeltagarna uppgav att de hade nått en personlig botten innan de beslutade sig för att lämna missbrukslivet. Studiens resultat visade även att viktiga faktorer för att lyckas lämna missbruket var att byta vänskapskrets samt bostadsort. Det viktigaste i detta avseende var dock den egna viljan att sluta. För att vidmakthålla det drogfria livet visade resultatet att flera faktorer var betydelsefulla. Framträdande i intervjudeltagarnas berättelser var betydelsen av att ha en sysselsättning. / The purpose of this study was to examine the subjective experiences of the way out of drug abuse. Central to the study has been to investigate what, according to the interviewees, has caused the break up and what has been important for maintaining the drug-free life. The study is based on narrative interviewes with five individuals who have previously had a drug abuse. The study´s main results showed that the participants motivation for leaving the drug abuse was due to the negative consequences of the abuse. Several of the interviewees stated that they had reached a personal bottom before the break up of abuse. The results also showed that important factors for breaking up was to break with old friends and move to a new city. The most important thing for the break up was an internal driving force. In order to ensure a drug-free life the results showed that employment were important.