The chosen exihibitions in this study are Highlights. Famous and forgotten Art Treasures from Nationalmuseum from 2014 and the earlier one from 1941 My best artwork which is chosen artworks from private collectors in Stockholm. It is a compare of the two exhibitions about artists and their artworks. Even a discussion of what a artwork is if it is called masterpeice and the importance of a curator at the museum has in the situation of organize an exhibition. Besides that the study discuss two private collections in the first decade of 1900.

This study is a quantitative content analysis of the Facebook and Twitter communication of the Obama and Romney campaigns on seven dates within the 30 days prior to the 2012 presidential election. Specific rhetorical techniques are explored for similarities or differences in how these techniques have appeared in political communication in legacy media and how they are expressed in social media. Repetition, collective language, self-reference language and Benoit's functions of attack, acclaim and defend are examined. Additionally, the study identified what topics each candidate emphasized in their social media communication. Findings show that both candidates used repetition to reinforce key messages. The use of attacks, acclaims and defenses bore some similarities to uses in legacy media. However, the primary focuses by both candidates centered on motivating citizens to show support for the candidate and get out the vote. Few policy issues appeared in the communication of either candidate. / 2015-09-29

n/a

Människor i dagens samhälle engagerar sig i allt lägre utsträckning i partipolitik och representativ demokrati. Den här studien fokuserar på de som ändå väljer ett partipolitiskt engagemang. Studiens syfte är att belysa hur processen ser ut när man som vuxen person mitt i livet väljer att bli medlem i ett politiskt parti med avsikt att vara aktiv. Utifrån detta syfte är studien utförd med analytisk induktion som metod, då fokus ligger på att studera en process. Studien bygger på intervjuer och i resultatet sammanfattas processen i fem steg, vilka är följande: att ha lärt sig att politik är viktigt, erfarenhet av att kunna påverka, identifikation med parti, partimedlemskap som plattform för aktivitet och inspirerad av enskild händelse. Dessa steg är alla väsentliga och utgör tillsammans en förklaring till hur det ser ut när man väljer att aktivera sig partipolitiskt när man är en vuxen person mitt i livet. Resultaten kontextualiseras mot senmoderna teorier av Beck och Giddens om individualisering, reflexivitet, subpolitik och livspolitik, samt Sörboms idéer om politiskt engagemang.

Den här uppsatsen handlar om att undersöka två renoveringsprojekt i Örebro kommun. Uppsatsens centrala ämne handlar om två statliga renoveringsprojekt i stadsdelarna Markbacken och Vivalla. Syftet är att undersöka om stadsdelarna har genomgått en gentrifiering eller en gentrifieringsprocess, samt vilken påverkan den sociala hållbarheten har gett stadsdelarna. En intervju, våra egna observationer och tidigare forskning har använts som metod för att besvara uppsatsens syfte och frågeställning. De teoretiska begreppen som analysen utgår ifrån är gentrifiering och social hållbarhet. Resultatet och analysen från intervjun, observationerna och tidigare forskning har visat att Markbacken har genomgått en gentrifiering. I Vivalla finns det spår av en gentrifieringsprocess i kvarteret Visgatan som genomgått en renovering. Vad som kännetecknar Markbackens gentrifiering kan bland annat ses i sociala aspekter och förändringarna som har skett i stadsdelen. Dessa förändringar har påvisats genom den fysiska och sociala miljön i området, exempelvis höjda hyror, brottsstatistiken har minskats samt ökat social blandning. Vad gäller Vivalla har liknande åtgärder som i Markbacken genomförts, vilket har resulterad i en gentrifieringsprocess. Även om gentrifiering ofta förknippas som något negativt har det visats vara positivt för stadsdelarna Markbacken och Vivalla.

<p>Sammanfattning</p><p>Det praktiska syftet med uppsatsen är undersöka hur konsumenter påverkas av tjänstemiljön i ett köpcentrum. Det teoretiska syftet är att försöka konkretisera vad som sker hos konsumenter vid besöket av ett köpcentrum. Syftet ska leda till underlag för köpcentrumet Mitt i city i Karlstad, om hur tjänstemiljön ska utformas för att konsumenterna ska förstå köpcentrumets koncept.</p><p>Uppsatsens metodmässiga syfte är att utvärdera användningen av en relativt ovanlig metod, videoobservation. För att genomföra vår studie har vi valt en kvalitativ metod och studerat informanters välbehag av miljön samt observerat deras rörelsemönster. Sju filmade besök har genomförts i ett köpcentrum. Åtta individer i varierande åldrar har ingått i studien. Vid ett filmat besök var två informanter samtidigt med. Vi började våra studier av informanterna i deras hemmamiljö, för att sedan transportera oss till köpcentret. När de var klara med sitt besök satte vi oss på ett fik, i en annan miljö, för att återigen låta informanten tala om köpcentrumets miljö.</p><p>Studien av Mitt i city har gett indikationer på att vissa aspekter behöver ändras för att stärka köpcentrumets koncept. Vi har även upptäckt att konsumenter har en lång acklimatiseringsprocess, och information i ett tidigt skede i köpcentrumet förbises av konsumenterna.</p>

<p>The purpose of this essay is to examine if the municipality has a real freedom of action to control the use of the land and the shaping of the buildings in a large and prestigious building project.</p><p>In Karlstad there is now (2006) a large building project in form of a shopping mall. This project is in its final stage of completion and offers me a suitable case to examine. To undertake the purpose of the essay, the following research question is formulated:</p><p>Do the municipality have a real freedom of action to control the use of the land and the shaping of the buildings in a large and prestigious building project as the Mitt I City project?</p><p>In an attempt to examine the project and the planning process, three themes are applied. The first theme derives from the hypothesis that the part that initiate the process gets the upper hand as future discussions are taking place in relation to the original ideas. The second theme is influence and attempt to examine how and to what extent the parts can influence each other to inflict their will. The third theme is resources and has the purpose to examine if the municipality is dependent on other parts resources to govern.</p><p>To examine these themes, a number of interviews were undertaken with representatives of both the municipality and the Mitt I City project. These respondents were asked questions to reveal how they apprehended the process. The questions were formulated to correspond with the three presented themes.</p><p>The answer to my research question is no. The municipality of Karlstad exists in a reality where growth and investments are top priorities and Mitt I City are the only party that can offer this kind of project. The municipality therefore takes a more conservative role, and leaves most of the decisions to the exploiter, Mitt I City.</p>

Sammanfattning Det praktiska syftet med uppsatsen är undersöka hur konsumenter påverkas av tjänstemiljön i ett köpcentrum. Det teoretiska syftet är att försöka konkretisera vad som sker hos konsumenter vid besöket av ett köpcentrum. Syftet ska leda till underlag för köpcentrumet Mitt i city i Karlstad, om hur tjänstemiljön ska utformas för att konsumenterna ska förstå köpcentrumets koncept. Uppsatsens metodmässiga syfte är att utvärdera användningen av en relativt ovanlig metod, videoobservation. För att genomföra vår studie har vi valt en kvalitativ metod och studerat informanters välbehag av miljön samt observerat deras rörelsemönster. Sju filmade besök har genomförts i ett köpcentrum. Åtta individer i varierande åldrar har ingått i studien. Vid ett filmat besök var två informanter samtidigt med. Vi började våra studier av informanterna i deras hemmamiljö, för att sedan transportera oss till köpcentret. När de var klara med sitt besök satte vi oss på ett fik, i en annan miljö, för att återigen låta informanten tala om köpcentrumets miljö. Studien av Mitt i city har gett indikationer på att vissa aspekter behöver ändras för att stärka köpcentrumets koncept. Vi har även upptäckt att konsumenter har en lång acklimatiseringsprocess, och information i ett tidigt skede i köpcentrumet förbises av konsumenterna.

År 1965 togs riksdagsbeslutet om miljonprogrammet som innebar att en miljon bostäder skulle byggas under tio år. Till en början hade områdena som uppkom under den tiden ett gott rykte och symboliserade ett moderiktigt samhälle. Flera av dessa har sedan haft en negativ utveckling när det kommer till miljöpåverkan, segregation och trygghet. Ett typiskt exempel på ett område från denna tid är Vivalla i Örebro. I många av miljonprogramsområdena har underhåll varit eftersatt i många år och det talas om att miljonprogrammen läcker energi. Många av områdena står inför stora behov av renovering, något som är kostsamt. Men det är också en möjlighet till att ta ett helhetsgrepp i hållbarhetsfrågan. I och med renovering finns möjlighet att förbättra de ekologiska förutsättningarna genom bland annat sänkt energianvändning. Samtidigt kan de sociala frågorna beaktas för att på bästa sätt förbättra förutsättningarna för de boende. I Mitt gröna kvarter i Vivalla ville fastighetsägaren, ÖrebroBostäder, skapa ett pilotprojekt med hållbarheten i fokus. Resurser sattes in för att bland annat sänka energianvändningen, öka tryggheten och minska utanförskapet. Syftet med denna rapport var att studera hur ekologisk-, social- och ekonomisk hållbarhet beaktas i renovering av miljonprogram, med fokus på Mitt gröna kvarter i Vivalla. Detta genomfördes genom omfattande litteraturstudier samt genom intervjuer med personer med olika roller i projektet. Mitt gröna kvarter var en kostsam satsning som trots stor framgång vad gäller minskad energianvändning och ökad delaktighet från de boende inte var ekonomiskt lönsam, sett ur ett företagsekonomiskt perspektiv. Däremot finns det mycket som tyder på att samhället gör en stor vinst av projektet.

Ragnhilde – mitt barn. Det är namnet på min kortroman om änkemannen Axel Vidar Blom som en kylig vinterdag bär hem en liten flicka från Växjösjön, där hon varit nära att drunkna. Axel bär på en djup sorg efter att hans hustru gått bort fyra år tidigare. Dessa ensamma år har han ägnat sig åt arbete och blivit en mycket framgångsrik affärsman. Sovrummet har varit stängt och tillbommat och han har både ätit, sovit och arbetat i sitt arbetsrum. Med flickan i sin famn väcks något till liv inom Axel. Hon påminner om hans hustru Mathilde och deras längtan efter det barn de aldrig fick. Kärleken och ljuset letar sig in i Axels liv och han bestämmer sig för att flickan ska stanna hos honom. Dagar blir till veckor och Axel anser att flickan har kommit till honom som en gudagåva och han tänker använda all sin makt för att hon ska bli hans barn. Flickan, Ragnhild, kommer från en fattig familj. Hennes mor är sömmerska och sjuk i den svåra influensa som härjade i staden vid den här tiden, ryska snuvan. Fadern målar tavlor och tar till flaskan istället för att sörja för sin familj. Flickans storebror Ragnar är den som försöker hålla samman familjen och hjälpa sin mor som så snart hon blir frisk, vill ha hem sitt barn. Ragnar som förväntas vara vuxen och bidra till försörjningen, men som samtidigt bär tonåringens osäkerhet, ilska och längtan efter ömhet.