Försvarsmakten gav KTH:s omgivningsfysiologiavdelning i uppdrag att studera energiåtgången vid gång med night vision goggles. För att ta reda på om rörelsemönstret påverkades av night vision goggles och därmed skulle ha inverkan på energiåtgången så samlades data in med inertial measurement units (IMU), men någon fullständig analys på datan gjordes inte. För att undersöka datan från IMU skapades en mjukvara i Python. Gångcykelns karaktäristik identifierades från datan för vinkelhastighet och acceleration från en IMU på vänster ankel. Position beräknades stegvis med dubbelintegration, på så vis analyserades rörelsen för varje individuellt steg. Träffsäkerheten för gångcyklarnas medelfrekvens med nämnda metod hamnade inom 5% mot tidigare validerad data med analys av motion capture system i inomhusförsök. Andra stegparametrar som steglängd och steghöjd antar dock helt orimliga värden. Vi tror att denna orimlighet till stor del beror på tekniska fel vid insamlingen av rådatan som orsakat dataförlust då liknande metoder med framgång använts av andra inom området. Rapporten beskriver utöver metoden för själva analysen även metoden för att skapa ett användarvänligt gränssnitt för forskare att utföra den med. / The Swedish Armed Forces asked the Division of Environmental Physiology at KTH to study the energy demand whilst walking with night vision goggles. To explore whether the patterns of movement changed and hence impacted energy use, data was gathered with inertial measurement units (IMU). However, no complete analysis of the collected data was performed. To study this data, software was created in Python. The gait cycle characteristics were identified from angular velocity and acceleration data from an IMU attached to the left ankle. Position was calculated stepwise by double integration, allowing for analysis of each individual step. Mean step frequency was calculated within 5% accuracy of earlier results validated by analysis with a motion capture system indoors. Other step parameters like stride length and height on the other hand take on completely unreasonable values. We believe this to largely be due to technical errors during the collection of the data leading to data loss, since similar methods have successfully been used by others in the field. The report also discusses the production of software with a user-friendly interface to be used by the scientists performing the final analysis.

Software orchestrators like Kubernetes are growing in popularity with computer engineers for deploying and running complex software systems. Interestingly, there are now new technical standards being proposed for the telecom industry to begin utilizing software orchestration for the software that runs inside cellular networks. The telecom industry is currently transitioning from 4G to 5G technology. One of the central pieces of this development work is implementing a software orchestrator for 5G networks. This raises some questions about how and why the telecom industry will use software orchestration in their cellular networks. Software orchestration is a complex technology and it is challenging to develop an implementation of a software orchestrator. Some important questions that this thesis addresses are: What do network operators need from this technology? Furthermore, telecom vendors, like Ericsson and Huawei, have developed their own versions of a 5G software orchestrator, which orchestrator should the network operators choose? Furthermore, we investigate what 5G is, why the telecom industry is developing software orchestrators for the 5G roll-out, and importantly, we determine the design requirements that the telecom industry has for these "5G orchestration systems". We interpret and break down technical whitepapers from the industry, and we build a picture of the IT stack of upcoming 5G networks. In our research, we find that software orchestration is being used to deploy and maintain complex software stacks such as software-defined networking (SDN) system that is central to 5G networks. We uncover some of the specializations needed in a software orchestrator for the telecom industry, such as modularity, high-availability, and specialized system integration. With this information, we make feature and design recommendations for 5G orchestrators, and we compile a list of criteria that network operators can use to assess and compare different 5G orchestrators. / Orkestreringsprogramvaror som Kubernetes växer i popularitet med IT ingenjörer för att installera och köra komplexa mjukvarasystem. På grund av pågående transitionen från 4G till 5G, används orkestreringsprogramvaror nu också i mobilnäten. I den här uppsatsen undersöks vad är 5G, varför telekombranschen använder orkestreringsprogramvaror för nya 5G nätverk, och vad krav har telekombranschen på denna "5G orkestreringsprogramvaror". Denna undersökning utförs genom en litteraturstudie. Genom den här undersökningen, det visar sig att orkestreringsprogramvaror används för att installera och köra komplexa mjukvarasystem som är centralt till 5G nätverk. Specialiseringskrav för orkestreringsprogramvaror i telekombranschen upptäcks, som modularitet, hög tillgänglighet, och specialiserad API-hookar. Rekommendationer görs för 5G orkestreringsprogramvarors funktioner, och en lista sammanställas av kriterier som telekomoperatör kan använda för att bedöma och jämföra 5G orkestreringsprogramvaror.

Purpose: The purpose of this study is to increase the understanding of useful revenue models for B2B oriented providers of on-premises software. To fulfill the purpose, two research questions are answered. RQ1: What revenue models are commonly used by B2B providers of on-premises software?  RQ2: What are the advantages and disadvantages with the different models? Method: An interview study was conducted, with a total of nine respondents. eight respondents representing B2B software providers, and one respondent experienced with software procurement who provided a customer point of view. The interviews were transcribed and analysed through a thematical analysis, where codes were generated and sorted depending on which revenue model the respondent was talking about. Findings: The findings contain five revenue models that is viable to use in order to monetize on-premises software for B2B providers. Subscription and perpetual licensing, which seem very popular and where there is a trend to move towards subscription. Usage-based revenue models, which carry good potential if the provider can measure customers’ usage in a reliable and secure way. Open source offers multiple ways to generate revenue from the software, mainly by creating additional services. Lastly, the study found a respondent with experience of using a gain-sharing model. Strengths and weaknesses have been identified for all of the models, which enables better evaluation to which situations they are suitable selections for software providers. The findings are also compared towards existing theory related to the revenue models. Implications: The results contribute towards extending the knowledge of revenue models for provision of on-premises software, how the industry operates today and what pros and cons that are associated to various models. The results may be used by managers to improve their business models by making better decisions about revenue model design, and it provides a more updated picture of current state of business which allows future research to continue exploring how software providers may optimize their revenue models. Limitations and future research: The study contain information from nine industry experts, but it would still be beneficial to continue studying the industry and generating more views of various ways to monetize software. Focus could be put on interviewing people outside of Sweden or how software providers’ competitive situations affect revenue model suitability. / Syfte: Den här studiens syfte är att öka förståelsen för intäktsmodeller användbara för B2B-leverantörer av lokalt installerad mjukvara. Syftet ska uppnås genom att besvara följande två forskningsfrågor. RQ1: Vilka intäktsmodeller är vanligt förekommande bland B2B leverantörer av lokalt installerad mjukvara? RQ2: Vad är för- och nackdelarna med de olika modellerna? Metod: En intervjustudie med totalt nio respondenter genomfördes där åtta respondenter representerade B2B-leverantörer av mjukvara, och där den nionde bidrog med ett kundperspektiv på mjukvaruinköp. Intervjuerna transkriberades och analyserades genom tematisk analys. Resultat: Studiens resultat består av fem intäktsmodeller som bedöms vara användbara för att tjäna pengar på lokalt installerad mjukvara som B2B leverantör. Prenumerationslösningar och evighetslicensiering, som verkar väldigt populära och med en trend som pekar på ökad användning av prenumerationer. Användningsbaserade intäktsmodeller, vilka bedöms ha stor potential om leverantören har möjlighet att mäta kundernas användning pålitligt och säkert sätt. Öppen källkod(open source) erbjuder flertalet sätt att generera intäkter från mjukvaran, främst genom skapandet av servicetjänster. Slutligen så identifierades studien en respondent med erfarenhet av att använda vinstdelning som intäktsmodell för lokalt installerad mjukvara. För- och nackdelar identifierades för alla fem modeller, vilket möjliggör bättre grundade beslut gällande när intäktsmodeller är lämpliga att användas av mjukvaruleverantörer. Resultaten jämförs även med befintlig teori kopplad till de olika intäktsmodellerna. Implikationer: Resultaten bidrar till att utöka kunskapen of intäktsmodeller för tillhandahållande av lokalt installerad mjukvara, hur branschen arbetar i dagsläget samt vilka för- och nackdelar som medförs av de olika modellerna. Resultaten kan nyttjas för att förbättra affärsmodeller genom att möjliggöra bättre beslut angående utformning av intäktsmodell, och bidrar även genom att tillhandahålla en uppdaterad beskrivning av det befintliga affärsläget vilket underlättar för framtida forskning på hur mjukvaruleverantörer kan optimera sina intäktsmodeller. Begränsningar och framtida forskning: Studien innehåller information från nio branschexperter, men det vore ändå vara fördelaktigt att fortsatt studera branschen och generera ytterliga synpunkter kring möjliga sätt att skapa intäkter från mjukvara. Fokus skulle kunna läggas på att intervjua personer utanför Sverige eller på att studera hur mjukvaruleverantörers konkurrenssituation påverkar intäktsmodellers lämplighet.

The purpose of the project has been to offer parents an easier everyday life with the help of research, where they can follow their child's growth curve in a new and innovative way. The whole project resulted in a simple product consisting of a measuring tool connected with a smartphone application where the measurement parameters of weight, length and waist measurement will be visualized in an educational way. With a new way of keeping track of growth parents will never again have to consider centimeters and kilograms, but at the same time be aware of unhealthy patterns. The product is called VELOX and offers customer and user convenience, time saving, simplicity and risk reduction during growth. The vision is to offer the product as a free kit for all families with children through the child healthcare centers.

Politiskt sett har Sverige en ambition att ligga i framkant inom digitalisering, samtidigt ligger grannländerna Norge och Danmark före inom området. Målen med digitaliseringen är att underlätta kommunikation med intressenter samt att öka både kvalitet och effektivitet i det kommunala arbetet. Det saknas dock gemensam styrning för hur digitaliseringen skall ske inom kommunerna, något som resulterar i olika val för olika kommuner. De gemensamma kraven som skall uppfyllas för att få bygglov grundar sig bland annat i BBR 3:1 och 3:2 samt detaljplan och områdesbestämmelser. Det har tidigare gjorts studier med fokus på digitala detaljplaner och möjligheten att pröva BIM-modeller mot dessa krav. I de tidigare studierna undersöktes IFC som filformat för BIM-baserade bygglovshandlingar. I Luleå kommun, som använder den vanliga ansökningstjänsten Mittbygge.se, kommer bygglovshandlingar in i många olika filformat och med varierande kvalitet. Detta kan vara en konsekvens av att det juridiskt saknas tydliga riktlinjer för vad bygglovshandlingar skall innehålla och hur de skall vara utformade. Syftet med det här examensarbetet var att kartlägga, utvärdera och jämföra de programvaror som Sveriges kommuner använder för att granska och pröva bygglovshandlingar. För att uppfylla syftet undersöktes dagens förutsättningar att digitalt granska och pröva bygglovshandlingar mot utformningskraven för tillgänglighet i BBR 3:1. Genom tolkning och konkretisering av lagtext förenklades de BBR-krav som prövas i bygglovsskedet. En utvärderingsmodell skapades för programvarorna baserat på den konkretiserade lagtexten samt de analoga verktyg som normalt används. Mallen användes för att beskriva och jämföra programvarors tillämpbarhet för granskning och prövning. Dessutom utvärderades programvarornas interoperabilitet med BIM. Bland Sveriges kommuner förekommer minst 5 olika programvaror för ändamålet granskning och prövning, 2 av dessa saknar minst en nödvändig funktion för att pröva en bygglovshandling mot BBR 3:1. De programvaror som enligt utvärderingsmodellen stod ut som bäst lämpade för sitt ändamål var DWG TrueView samt Bluebeam revu. De programvarorna hade samtliga funktioner som eftersöks enligt analysmnodellen samtidigt som de kan hantera bygglovshandlingar på flera olika BIM-nivåer. Med programvaran Solibri Model Checker är det möjligt att i viss mån pröva BIM-modeller automatiskt mot lagkrav. Mjukvaran är dock beroende av avancerade BIM-modeller snarare än bygglovshandlingar, något som skulle göra bygglovsansökan orimligt svårt för medborgare. Dessutom finns det svårigheter med att automatisera bygglovshantering då vissa bedömningar behöver göras utifrån mjuka värderingar. Digitaliseringen inom bygglov har kommit igång i majoriteten av Sveriges kommuner. I vissa kommuner har medborgarna och företagen inte hunnit anpassa sig till kommunernas digitala bygglovshantering ännu. I andra kommuner har man precis börjat ta emot digitala bygglovshandlingar. / Politically speaking, Sweden has an ambition to be at the forefront of digitization, meanwhile neighboring countries such as Norway and Denmark are ahead in the field. The goals of the digitization are to facilitate communication with interested parties and to increase both quality and efficiency in municipal work. However, there is no common guidance for how the digitalization should be done within the municipalities, which results in different municipalities making different choices. The common requirements that must be met for obtaining a building permit include BBR 3:1 and 3:2, as well as detailed plans and area regulations. Previous studies have focused on digital detailed plans and the possibility of testing BIM models against these requirements. The studies investigated the IFC file formats suitability for BIM-based building permit documents. In Luleå municipality, which uses the common application service Mittbygge.se, building permit documents are submitted in many different file formats and with varying quality. This can be a consequence of the fact that legally, there is a lack of clear guidelines for what building permit documents must contain and how they should be designed. The purpose of this thesis was to map, evaluate and compare the software that Sweden's municipalities use to review and test building permits. To fulfill the purpose, different software for viewing and testing digital building permits were examined in the context of design requirements for accessibility in BBR 3:1. Through interpretation and concretisation of legal text, the requirements that are examined in the building permit stage were simplified. An evaluation model was then created for the software based on the simplified laws and the analog tools commonly used. The template was used to evaluate and compare the software that the municipalities use. In addition, the software's interoperability with BIM were evaluated. Among Sweden's municipalities, at least 5 different software are being used for viewing and testing building permits, 2 of them lack at least one necessary function for testing a building permit act against BBR 3:1. According to the evaluation model, DWG TrueView and Bluebeam revu stood out as best suited for this purpose. These software have all the functions needed for viewing and testing building permits according to the evaluation model. Also, the software are compatible with building permits on various BIM-levels. With the Solibri Model Checker software, it is possible to test BIM models against legal requirements automatically to a certain extent. However, the software is dependent on advanced BIM models rather than regular building permit documents, something that would make the building permit application unreasonably difficult for citizens. Additionally, some of the requirements are based on soft values which makes them difficult to automate. The majority of Sweden’s municipalities have started their digitization process in regards to building permits. In some municipalities, the citizens and the companies have not yet been able to adapt to the municipality's digital building permit management. In other municipalities, they have just begun to receive digital building permits documents recently.

<p>Many embedded systems are complex, and it is often required that the firmware in these systems are updatable by the end-user. For economical and confidentiality reasons, it is important that these systems only accept firmware approved by the firmware producer.</p><p>This thesis work focuses on creating a security enhanced firmware update procedure that is suitable for use in embedded systems. The common elements of embedded systems are described and various candidate algorithms are compared as candidates for firmware verification. Patents are used as a base for the proposal of a security enhanced update procedure. We also use attack trees to perform a threat analysis on an update procedure.</p><p>The results are a threat analysis of a home office router and the proposal of an update procedure. The update procedure will only accept approved firmware and prevents reversion to old, vulnerable, firmware versions. The firmware verification is performed using the hash function SHA-224 and the digital signature algorithm RSA with a key length of 2048. The selection of algorithms and key lengths mitigates the threat of brute-force and cryptanalysis attacks on the verification algorithms and is believed to be secure through 2030.</p>

<p>Denna uppsats behandlar en undersökning som gjordes efter det att en gymnasieskola i Örebro migrerat från Microsoft Office till Open Office. I studien undersöktes vilka för och nackdelar som lärare upplevde efter migrationen samt vilka problem som uppstod då öppen mjukvara används i en miljö som är dominerad av proprietär mjukvara.</p><p>Det tillvägagångssätt vi valt är en metodtriangulering där vi samlat in data med hjälp av tre olika insamlingsmetoder, en litteraturstudie, kvalitativa intervjuer och en kvantitativ enkät. Dessa insamlingsmetoder utformades så att litteraturstudien var av bredare karaktär och leder till att intervjuerna blir av mer specifik karaktär som i sin tur ger oss kvantitativa frågor till enkäten.</p><p>Det vi funnit under arbetets gång är att migrationen lett till interoperabilitetsproblem med existerande proprietära system och även att filer tolkats olika av de båda kontorspaketen. Lärarna såg större skillnader mellan de båda kontorspaketen är vad skolan och kommunen förutsett och tyckte att de mer avancerade funktionerna är svårare att använda i Open Office vi har även sett en efterfrågan utbildning.</p>

Syftet med uppsatsen är att ta undersöka hur utbildning inom datorämnen kan utformas för att svara upp mot de krav som arbetslivet ställer på yrkesverksamma hälso- och vårdadministratörer. Uppsatsen tar upp vilka kompetenser inom datorämnen som yrkesverksamma hälso- och vårdadministratörer anser man behöver behärska för att klara av de arbetsuppgifter som arbetet kräver. Uppsatsen tar även upp hur yrkesverksamma hälso- och vårdadministratörer anser att en utbildning inom datorämnen ska utformas för att ge kompetens att utföra framtida arbetsuppgifter som hälso- och vårdadministratörer. Metoden som har använts för att komma fram till resultatet har varit åtta stycken kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma läkarsekreterare och hela uppsatsen ger en bra bild av vilken mjukvara och kompetens man måste behärska för att klara av arbetet som hälso- och vårdadministratör.

Denna studie har behandlat fri mjukvara ur ideologanalytiskt perspektiv. Studien bygger på en analys av Free Software Foundation, mjukvaruplattformen GNU samt ett forum som främst diskuterar fri mjukvara. Studien har först och främst behandlat ämnet som en social rörelse, och sökt att förstå de ideologiska resonemangen som görs inom rörelsen, för att kunna se vad rörelsen ställer för krav och hur de önskar att världen ”borde vara”. Genom att använda en så kallad ”diskursiv ideologianalys”, så har materialet sållat fram värden, tankar och idéer. Genom materialet har det funnits en idé att undersöka hur de olika delarna tolkar varandra, och hur ideologin har samspelat mellan dem. Dessa har sedan försökts att förstås och problematiserats genom olika ideologiska texter och teorier, i hoppet om att förstå vad för världsbild som faktiskt konstrueras. Men det har också varit av vikt att undersöka om det faktiskt råder en konsensus i det som har funnits, eller om det istället har handlat om ideologiska krockar inom rörelsen.

Mjukvaruutveckling är en komplicerad uppgift och olika visualiseringstekniker har genom åren använts för att underlätta förståelsen och underhållbarheten av mjukvara. I detta arbete har en prototyp tagits fram för att underlätta navigering och förståelse för mjukvarukomponenter i utvecklingsverktyget Arctic Studio. En intervju- baserad användarundersökning användes för att förstå aktuella brister med nuvarande presentationsmönster i Arctic studio och ta reda på hur användarna arbetar med verktyget. Prototypens design baserades på resultatet av användarundersökningen. Den slutgiltiga prototypen bestod utav tre delar. Ett polärdiagram för att visa komponenter och dess grannar, en matrisbaserad visualisering för att visa en vald komponents portar och dess kopplingar samt en riktad trädgraf för att visualisera hur information propagerar genom systemet. Den framtagna prototypen evaluerades med hjälp av kognitiva genomgångar med interna utvecklare. / Software development is a complicated task and different visualisation techniques have been used during the years to facilitate understandability and maintenance in software systems. In this thesis a proof of concept has been developed to augment navigation and understandability for software components in the integrated software development environment Arctic Studio. An interview based user survey was conducted to identify issues with the current environment in Arctic Studio, and to find out current usage patterns in the user base. The design of the prototype was based on the result of the user survey. The final prototype consisted of three parts. A radian diagram was used to provide a neighbourhood view for the different compositions of the system, a matrix based visualisation complemented this view to show a selected components ports and connections. The last part consisted of a directed tree graph to visualize the connection hierarchy for a selected port. The prototype was then evaluated using a cognitive walkthrough with internal developers.