During the last decade, there has been a progressive shift towards a more modularized and distributive way of developing software to faster react to the changing environment, with the use of Microservices. This has forced companies to adjust their software organization in order to utilize the full capabilities of microservices. However, this process is no easy task. The way teams are formed, their size, communication methods, and the level of freedom they have to innovate can highly impact the code produced. Furthermore, there is, however, during the time of this research, still very limited qualitative research on how the companies work with autonomy and how this affects the transferring of knowledge within the company. Therefore, the purpose of this study was from an industrial perspective to investigate how fast-growing companies work with microservices on an organizational level and how team autonomy affects knowledge sharing within the organization. In order to achieve this purpose a multi-case study was conducted across 9 different companies. The result shows that companies are trying to achieve as much team autonomy as possible by forming self-manage cross-functional teams. However, autonomy needs to be balanced with the challenges that arise from growing fast. This can force the company to move to a functional team. In order to compensate for this lack of natural communication as well as improve knowledge sharing, in general, the participating companies had implemented several activities. The weekly session was one type of activity that was frequently used among companies. / Under det senaste decenniet har det skett ett progressiv skift mot ett mer modulariserat och distribuerande sätt att utveckla mjukvara för att snabbare reagera på den förändrade miljön med hjälp av Microservices. Detta har tvingat företag att anpassa sin mjukvaruorganisation för att utnyttja de fulla kapaciteten för mikroservicen. Men denna process är ingen enkel uppgift. Hur team bildas, deras storlek, kommunikationsmetoder och den frihet teamen har kan starkt påverka koden de producerar. Dessutom finns det, under tiden för detta arbete, fortfarande mycket begränsad kvalitativ forskning om hur företagen arbetar med självständiga team och hur detta påverkar kunskapsöverföring inom företaget. Därför var syftet med denna studie från ett industriellt perspektiv att undersöka hur snabbväxande företag arbetar med mikroservices på organisatorisk nivå och hur självständiga team påverkar kunskapsdelning inom organisationen. För att uppnå detta syfte genomfördes en fler-fallstudie med nio olika företag. Resultatet visar att företag försöker uppnå så självständiga team som möjligt genom att bilda självstyrande tvärfunktionella team. Självständigeten måste dock balanseras med de utmaningar som uppstår av att växa snabbt. Detta kan tvinga företaget att flytta till ett funktionellt team. För att kompensera för denna brist på naturlig kommunikation och förbättra kunskapsdelningen hade de deltagande företagen i allmänhet genomfört flera aktiviteter. Veckosessionen var en typ av aktivitet som ofta användes bland företagen.

Organizations has become more hybrid enabling the workers to work partially from the office and partially from home. As remote work was found to have an impact on team collaboration, communication, productivity, and performance, concerns have been raised about Agile Software Development (ASD) teams working remotely. Thus, the purpose of the study is to understand the impact hybrid work has on productivity in ASD teams. The study aims to contribute with knowledge regarding the relationship with hybrid work and productivity. A single case study was conducted, with the use of a sequential mixed method research design. The SPACE framework was utilized to define productivity in software development and was also utilized to support the distributed survey. Moreover, three dimensions of SPACE were selected; job satisfaction, performance, collaboration and communication. Additionally, a focus group interview was conducted to provide a deeper understanding of the survey findings. The empirical findings indicate the hybrid work to impact job satisfaction, and collaboration and communication positively. While the performance was high, there was a low impact of hybrid work. The empirical findings imply that investments in the tools and resources are crucial for the job satisfaction. Furthermore, meetings that involve high participation in collaboration and communication should require physical presence. By allowing for continuous meetings regarding the well-being of workers, a sustainable work-life balance can potentially be achieved. Limitations can be found in the study where the findings are restricted to the context of a single case study. Thus, further research can be conducted to enrich the findings with other settings and strategies. / Organisationer har blivit mer hybrida vilket gör det möjligt för arbetarna att arbeta delvis från kontoret och delvis hemifrån. Eftersom distansarbete har visat en inverkan på samarbete, kommunikation, produktivitet och prestanda i team, har det väckts rädsla om att team i agil mjukvaruutveckling (ASD), ska arbeta på distans. Syftet med studien är att förstå vilken inverkan hybrid arbete har på produktiviteten i ASD-team. Studien syftar till att bidra med kunskap om sambandet med hybrid arbete och produktivitet. En enskild fallstudie genomfördes med användning av en sekventiell forskningsdesign med blandad metod. SPACE-ramverket användes för att definiera produktivitet i mjukvaruutveckling och användes dessutom för att underbygga den distribuerade undersökningen. Dessutom valdes tre dimensioner av SPACE ut; arbetsglädje, prestation, samarbete och kommunikation. Vidare genomfördes en fokusgruppsintervju för att skapa en djupare förståelse av resultaten från undersökningen. De empiriska resultaten indikerar hybrid arbetet har en positiv inverkan på arbetstillfredsställelse, samarbete och kommunikation. Det visade sig att prestandan i arbetet var hög men att hybrid arbete inte längre påverkade dess resultat. De empiriska resultaten tyder på att investeringar i verktyg och resurser är avgörande för arbetstillfredsställelsen. Dessutom bör möten med högt engagemang i samarbete och kommunikation kräva fysisk närvaro. Genom att införa kontinuerliga möten angående arbetarnas välbefinnande kan en hållbar balans mellan arbete och privatliv potentiellt uppnås. Begränsningar kan hittas i studien där resultaten är begränsade till sammanhanget för en enskild fallstudie. Således kan ytterligare forskning utföras för att berika resultaten med andra miljöer och strategier.

Problemet man stöter på när man utvecklar plattformar för tredjepartsapplikationer är att det finns en ny lag som ställer hårda krav för hur man ska göra. GDPR är fortfarande så pass nytt att många företag inte har kunskap om hur man ska förhålla sig till lagen eller hur den påverkar projektet. Vi har intervjuat tre olika informanter och analyserat en dom som föll mot ett tidigare projekt för att upplysa de olika problem som kan uppstå samt för att skapa en förståelse för hur man bör förändra utförandet av utvecklingsprojekt i företag. Informanterna som användes har samtliga haft olika professioner för att skapa en så bred problembild som möjligt. Detta bidrog också till att informanterna fick bemöta andras informanters problem. I studien nämns Sigma Technology som fallföretag eftersom ett av deras projekt, Front-VL, användes som referenspunkt. I slutet av studien ges förslag på vad Sigma behöver göra för att kunna uppnå de lagar och krav som ställs i och med GDPR. Studien visar att man i ett tidigt stadie behöver analysera och kartlägga för hur GDPR ska hanteras i projektet och se lagen som ett ramverk att förhålla sig mot samt att öka kunskapen om lagen hos utvecklare.

<p>Vi vill med den här uppsatsen undersöka om brukskvaliteter kan vara ett stöd vid mjukvaruutveckling, med fokus på dess kommunikativa egenskaper och hur de kan bidra till skapandet av samförståelse. Empirin för studien är hämtat från UIQ Technology i Ronneby som utvecklar en plattform för ”smart phones” och har ett starkt fokus på användbarhet.</p><p>I denna uppsats beskriver vi deras arbete som två nivåer. Först ut är Vision vilket representerar dem som tar in kundens krav och skapar, eller formulerar, en vision utefter dessa. Därefter förs denna formulering ner till Utförande som står för dem som skapar den faktiska produkten. För att kunna ta reda på om brukskvaliteter kan fungera som ett stöd i deras verksamhet har vi först undersökt vilket synsätt de har på kommunikation i respektive område med hjälp av paradigmatisk analys. Därefter tar vi reda på vilka olika kommunikationskanaler de använder sig av idag samt vilka typer av kommunikationsverktyg som förekommer. Vi upplever att en tydlig designmetodik är nödvändig vid den här typen av arbete, och att brukskvaliteter skulle kunna fungera som ett stöd i detta fall.</p><p>I vårt resultat ser vi hur det öppna synsättet på kommunikation inom organisationen hjälper till att skapa en god bas för att kunna skapa samförståelse och vi ser även att man försökt strukturera sin kommunikation på ett sätt som utnyttjar kommunikationskanalerna på ett så bra sätt som möjligt. Man inför begrepp som har samma innebörd för båda sidor och genom dessa kan man förstå varandra på ett snabbare och enklare sätt. Vi tror att ett införande av begrepp även för design skulle kunna hjälpa att förmedla tankar och visioner kring dessa. Genom att göra detta kan man även bidra till samförståelse inom organisationen.</p>

Vi vill med den här uppsatsen undersöka om brukskvaliteter kan vara ett stöd vid mjukvaruutveckling, med fokus på dess kommunikativa egenskaper och hur de kan bidra till skapandet av samförståelse. Empirin för studien är hämtat från UIQ Technology i Ronneby som utvecklar en plattform för ”smart phones” och har ett starkt fokus på användbarhet. I denna uppsats beskriver vi deras arbete som två nivåer. Först ut är Vision vilket representerar dem som tar in kundens krav och skapar, eller formulerar, en vision utefter dessa. Därefter förs denna formulering ner till Utförande som står för dem som skapar den faktiska produkten. För att kunna ta reda på om brukskvaliteter kan fungera som ett stöd i deras verksamhet har vi först undersökt vilket synsätt de har på kommunikation i respektive område med hjälp av paradigmatisk analys. Därefter tar vi reda på vilka olika kommunikationskanaler de använder sig av idag samt vilka typer av kommunikationsverktyg som förekommer. Vi upplever att en tydlig designmetodik är nödvändig vid den här typen av arbete, och att brukskvaliteter skulle kunna fungera som ett stöd i detta fall. I vårt resultat ser vi hur det öppna synsättet på kommunikation inom organisationen hjälper till att skapa en god bas för att kunna skapa samförståelse och vi ser även att man försökt strukturera sin kommunikation på ett sätt som utnyttjar kommunikationskanalerna på ett så bra sätt som möjligt. Man inför begrepp som har samma innebörd för båda sidor och genom dessa kan man förstå varandra på ett snabbare och enklare sätt. Vi tror att ett införande av begrepp även för design skulle kunna hjälpa att förmedla tankar och visioner kring dessa. Genom att göra detta kan man även bidra till samförståelse inom organisationen.

De senaste decennierna har digitalisering fått allt större betydelse i vårt samhälle och IT marknaden skriker efter kompetent arbetskraft. Media belyser ofta de framgångsrika IT företagen i sina artiklar och skapar avund och hopp. Medan IT marknaden skriker efter arbetskraft och media skriver om framgångsrika IT företag vänder entreprenörer, samt blivande entreprenörer, blicken mot att starta egna IT företag; ofta omedvetna om att vägen till storhet är mycket lång och svårbesegrad, och chansen att deras företag överlever är mycket liten. Denna studie har genomförts med hjälp av metoden ”strukturerad fallstudie” för att undersöka ett företag vilka inriktade sig mot mjukvaruutveckling som idag likvideras. Företagets sätt att arbeta och utveckla sitt företag har analyserats och jämförs mot två olika arbetssätt. Det ena arbetssättet baseras på en mer traditionell logik om företagande, och det andra baseras på en relativt ny logik som enligt nyare forskning identifierats som det föredragna arbetssättet hos framgångsrika entreprenörer. Studien har resulterat i en utförlig beskrivning av det undersökta företagets, näst in till, fulla livscykel. Baserat på företagets livscykel samt tidigare relevant forskning har det identifierat hur företaget arbetade och utvecklades. Potentiella anledningar till varför företaget idag är under likvidering presenteras och baserat på detta har råd tagits fram som blivande entreprenörer kan ta del av. / Over the last decades digitization has become more and more relevant in our society and the IT market is desperately screaming for new competence. Mainstream media often highlight the successful IT companies in their articles and with that, breeding envy and hope. While the IT market is screaming for new competence and mainstream media is writing about IT companies entrepreneurs, new and old, turn their heads toward the idea of making their IT companies, often unaware that the road to greatness is very long and hard to complete and that the chances of their company surviving is very minimal. This study was conducted using a “structured case study” methodology to investigate a software startup company that is currently being liquidated. The company’s way of working and business development has been analysed compared to two different logical ways of working. One of the ways of working is based on a more traditional logic of entrepreneurship, and the other is based on a relatively new logic that, according to recent research, has been identified as the preferred way of working with successful entrepreneurs. This study has resulted in a detailed description of the researched company’s, almost, full lifecycle. The detailed description, analysed along with relevant previous research, has resulted in the identification of the researched company’s ways of working and their approach to developing the company. Potential reasons as to why the company is currently under liquidation has been presented and some advice that future entrepreneurs can take part of are also presented.

Trafikverket har ansvar över den långsiktiga infrastrukturplaneringen samt drift av Sveriges vägar. En viktig faktor för säkerheten på våra vägar är vädret. Genom att kunna förutspå temperaturer och nederbörd längs vägar går det att minska risker i trafiken. Det finns mätstationer som mäter vägväder längs de vägar där det är störst risk för halka och snödrev. En mjukvara används för övervakning av väderstationerna och kvalitetskontroll av avvikelser i vägväderdatat. Trafikverket vill byta ut befintligt system för kvalitetskontroll mot ett mer användarvänligt system. I detta examensarbete skapades en prototyp till ett nytt användargränssnitt för kvalitetskontroll. Gränssnittet utvecklades i enlighet med aspekter för användbar webbdesign samt kriterier som togs fram i förstudien vid utvärdering av den befintliga kvalitetskontrollen. Det nya användargränssnittet visar avvikelser som geovisualiseringar och det utvecklades med mjukvarorna PostgreSQL, PostGIS, Geoserver, OpenLayers samt GeoExt. Användargränssnittets användbarhet utvärderades med en heuristisk utvärdering av målgruppen som det är designat för. Utvärderingen bestod av användartest samt frågeformulär. Resultatet från utvärderingen visade att deltagarnas nöjdhet med gränssnittets design varierade. Slutsatsen var att användargränssnittets användbarhet är godtagbar men att gränssnittet har förbättringspotential. / The Swedish Transport Administration is accountable for the long-term planning and management of the Swedish road infrastructure. An important factor for the safety on our roads is the weather. By predicting the weather it is possible to reduce the risk for accidents. There are stations that measure weather conditions along the roads with the greatest risk of slipperiness and snow drift. Monitoring of these weather station is executed with a  software for quality control of data deviations. The Swedish Transport Administration wants to replace the present interface for quality control with a more user-friendly system. In this thesis, a prototype for a new interface for quality control was created. The interface was developed in accordance with aspects for useful web design and criterias produced in the preliminary study which evaluated the present interface. The new interface displays data deviations as geovisualizations. The interface was developed by using the PostgreSQL, PostGIS, Geoserver, OpenLayers and GeoExt softwares. The usability of the interface was evaluated by the target audience it is designed for. The evaluation consisted of a heuristic evaluation with user tests and questionnaires. The outcome revealed that participants' satisfaction varied. The conclusion was that the usability of the interface is acceptable but that it has potential for improvement.

Organizations go through a variety of different change processes during their life time, and many of these are necessary for the organizations to maintain their competitiveness. However, a large part of change efforts never achieve their goals and about 70 percent of all change efforts are considered to be unsuccessful. A reason for the high percentage of failures is the inability to deal with the challenges that often arises in connection with the change process. In order for the change effort to be successful it is therefore crucial to be prepared and knowing how to identify and handle the challenges and resistance that may arise during the change process. The aim of the study has been to identify the challenges with extensive change efforts in software development organizations. Two extensive changes, (1) changing the software itself by making the software structure modular and (2) changing the software development process by adapting agile methods, at a software development department at Scania CV AB has been used as a case study. An overall fear and resistance towards extensive changes was identified. In addition, four main challenges were identified with the first change; difficulties with the software development process, lack of vision and communication from management, fear and uncertainty, and lack of resources and tools. Two challenges were identified with the second change; that it was time consuming and lack of resources and tools. The difficulties with the software development process showed that the major challenge with the modular software structure was maintaining it. However, the remaining challenges have previously been identified in several studies and could all be related to being causes of resistance. Also, a comparison between the two changes were made to identify similarities and differences between them. This was made to further understand if the difference between the changes could be related to the challenges. The comparison indicates that a change effort with a clear vision, good communication and management involvement is less likely to encounter challenges. / Organisationer genomgår en rad olika förändringsprocesser under sin livstid och många av dessa är nödvändiga för att organisationerna ska behålla sin konkurrenskraft på marknaden. En stor del av förändringsinsatser uppnår dock aldrig sina mål och cirka 70 procent av alla anses vara misslyckade. En orsak till den höga andelen misslyckanden är oförmågan att hantera de utmaningar som ofta uppstår i samband med förändringsprocesser. För att förändringsarbetet ska lyckas är det därför viktigt att vara förberedd och veta hur man identifierar och hanterar de utmaningar och den resistans som kan uppstå under förändringsprocesser. Syftet med studien har varit att identifiera utmaningar med omfattande förändringsinsatser i mjukvaruprocesser. Två omfattande förändringar, (1) modularisering av mjukvarustrukturen och (2) införandet av agil metodik vid en mjukvaruutvecklingsavdelning på Scania CV AB har använts som fallstudie. En övergripande rädsla och resistans mot omfattande förändringar identifierades. Dessutom identifierades fyra huvudutmaningar med den första förändringen; svårigheter med mjukvaruutvecklingsprocessen, brist på vision och kommunikation från ledning, rädsla och osäkerhet samt brist på resurser och verktyg. Två utmaningar identifierades med den andra förändringen; att det var tidskrävande samt brist på resurser och verktyg. Svårigheterna med mjukvaruutvecklingsprocessen visade att den stora utmaningen med den modulära mjukvarustrukturen var att underhålla den. De återstående utmaningarna har emellertid tidigare identifierats i flera studier och kan alla relateras till att vara orsaker till resistans. En jämförelse mellan de två förändringarna gjordes också för att identifiera likheter och skillnader mellan dem. Detta gjordes för att förstå om skillnaderna kunde relateras till utmaningarna. Jämförelsen indikerar att en förändringsinsats med tydlig vision, bra kommunikation och ledarskapsengagemang är mindre benägen att möta utmaningar.

Tidigare forskning visar att frilansare många gånger upplevt missnöje och känslor av begränsning i sina tidigare tillsvidareanställningar. Frilansare inom professionella yrken söker aktivt frihet och önskar själva bestämma över sitt arbete. Det är vanligt för högt kvalificerade professioner att ta vägen till frilans i en bransch genom att först vara tillsvidareanställd i den branschen. Forskning visar också att frilansare många gånger saknar ett ekonomisk kapital och inte kan ta del av det sociala trygghetssystemet. Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som möjliggör för deltagande respondenter att arbeta som frilansare inom IT. I studien undersöks hur deltagande respondenter beskriver och resonerar om vilka faktorer som möjliggör och motiverar dem att arbeta som frilansare inom IT. Studien utgår från att tolka respondenternas utsagor som både är relaterade till dåtid, nutid och framtid. För att svara på syftet och frågeställningarna har denna undersökning antagit en kvalitativ metodansats. En hermeneutisk utgångspunkt har använts för att få svar på undersökningens syfte och frågeställning samt få respondenternas uppfattning av det undersökta fenomenet. Datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer, totalt genomfördes åtta intervjuer varav sex av dem användes för att svara på studiens syfte och frågeställningar. Använda huvudteorier är Bourdieus kapitalformer och fält samt Deci och Ryans självbestämmandeteori. Resultat för den föreliggande undersökningen visar att denna grupp av respondenter uppger att de gjort ett eget aktivt och medvetet val när de gått in i frilans. Behov av frihet när det gäller att bestämma över sin tid och göra egna val i sitt arbete är en bidragande faktor till valet att frilansa enligt de intervjuade. Detta har en betydande inverkan på deras autonomi och motivation för att kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett tillfredsställande sätt. Att bestämma, styra och leda utifrån egna önskemål väger, enligt respondenterna, högre än en tillsvidareanställning med säkerhet i form av socialt skyddsnät.

Software projects can nowadays have complex infrastructures behind them, in the form of libraries and various other dependencies which need to be installed on the machines they are being developed on. Setting up this infrastructure on a new machine manually can be a tedious process prone to errors. This can be avoided by automating the process using a software provisioning tool, which can automatically transfer infrastructure between machines based on instructions which can be version controlled in similar ways as the source code. Docker and Vagrant are two tools which can achieve this. Docker encapsulates projects into containers, while Vagrant handles automatic setup of virtual machines. This study compares Docker and Vagrant regarding their performance for machine level provisioning, both when setting up an infrastructure for the first time on a new machine, as well as when implementing a change in the infrastructure configuration. This was done by provisioning a project using both tools, and performing experiments measuring the time taken for each tool to perform the tasks. The results of the experiments were analyzed, and showed that Docker performed significantly better than Vagrant in both tests. However, due to limitations of the study, this cannot be assumed to be true for all use cases and scenarios, and performance is not the only factor to consider when choosing a provisioning tool. According to the data collected in this study, Docker is thereby the recommended tool to choose, but more research is needed to determine whether other test cases yield different results. / Moderna mjukvaruprojekt kan ha en komplex infrastruktur bakom sig, i form av bibliotek och andra beroenden som måste installeras på utvecklarmaskiner. Att konfigurera denna infrastruktur på en ny maskin manuellt kan vara en tidskrävande process, som även kan leda till en ofullständigt eller felaktigt konfigurerad lösning. Detta kan undvikas genom att automatisera processen med hjälp av provisioneringsverktyg, som automatiskt kan överföra infrastrukturer mellan maskiner baserat på instruktioner som kan versionshanteras på liknande sätt som källkoden. Docker och Vagrant är två verktyg som kan användas till detta ändamål. Docker kapslar in projektet i containers, medan Vagrant hanterar automatisk konfiguration av virtuella maskiner. Denna studie jämför Docker och Vagrant avseende deras prestanda för mjukvaruprovisionering på maskinnivå, både när det kommer till en förstagångsinstallation av infrastrukturen på en ny maskin, och även implementering av en ändring i konfigurationen av infrastrukturen. Denna jämförelse gjordes genom att implementera båda lösningarna, och sedan utföra experiment för att mäta tidsåtgången för båda verktygen att lösa de två uppgifterna. Resultaten av experimenten analyserades, och visade att Docker presterade bättre än Vagrant i båda tester. På grund av begränsningar i studien kan detta inte antas vara sant för alla användningsområden och scenarier, och prestanda är inte den enda faktorn att ha i åtanke när ett provisioneringsverktyg ska väljas. Baserat på datan insamlad i denna studie är Docker därmed verktyget som rekommenderas, men mer forskning krävs för att avgöra om andra testområden ger andra resultat.