<p>Jag har i detta arbete valt att studera mobbare respektive mobboffers personligheter med syfte att se om det finns gemensamma drag. Flera forskare karaktäriserar mobbaren som en person med låg empatiförmåga, mycket aggressioner och stort självförtroende. </p><p>De intervjuer jag har genomfört med lärare visar en annan sida av mobbare. Författare samt en av de intervjuade lärarna är av uppfattningen att den mobbade är en fysiskt svag, känslig och ängslig person som har svårt att hävda sig. Resterande lärares bild av mobboffret är en person med ett annorlunda utseende och en speciell personlighet. Personer som utsätts för mobbning riskerar att bli osäkra och deprimerade individer.</p><p>Det ligger under skolans ansvar att motverka uppkomsten av mobbning. Jag valde att i mitt arbete studera vilka förebyggande insatser som kan genomföras i skolan samt hur skolans personal agerar vid akut mobbning. Detta har jag gjort dels genom att ta del av forskares kunskap, dels genom de intervjuade lärarnas erfarenheter. Det ska på varje skola finnas en handlingsplan mot mobbning. Dessa kan se olika ut men syftet är detsamma; att förebygga och åtgärda mobbning.</p>

<p>Det här arbetet handlar om ett problem som angår alla, vuxna och barn, som befinner sig inom skolans värld, nämligen mobbning. I min uppsats har jag valt att studera mobbning mellan barn och hur skolpersonal lättare ska kunna upptäcka mobbning i skolan. I arbetets litteraturgenomgång definieras vad mobbning är och ges exempel på var och när mobbning är vanligast i skolan och olika åtgärder man som lärare kan vidta mot mobbning. Utifrån litteraturstudien har jag formulerat en enkätundersökning riktad till elever i år 8 och år 9 som jag utförde på en grundskola. Resultatet visar exempelvis att mobbningen och bråk förekommer i störst utsträckning på raster och i korridorerna. Detta stämmer väl överens med tidigare forskning om mobbning som jag använt mig av.</p>

<p>Mitt syfte med detta examensarbete är att få djupare kunskaper om hur lärare kan arbeta förebyggande mot mobbning eftersom mobbning är ett stort problem i vårt samhälle. </p><p>Arbetet bygger på litteraturstudier och en kvalitativ studie med intervjuer av fyra lärare. genom intervjuerna fick jag reda på lärares tankar kring mobbning, hur de arbetar för att förebygga mobbning, hur arbetet ser ut samt hur mobbningsplanen ser ut på den skola där de arbetar. </p><p>De intervjuade lärarnas uppfattning om mobbning stämmer överens med forskarnas även om lärarna ännu mer poängterar den psykiska mobbningen. Lärarna använde många av de förebyggande metoder som jag fann i litteraturen som t ex kompissamtal, samarbete, faddersystem och rastvakter.</p>

<p>Eftersom mobbning tyvärr alltid är aktuellt valde jag det som ämne för min uppsats. Jag har tittat närmare på olika metoder för hur man kan både förebygga och stoppa mobbning. Dessutom har jag genom att läsa de lokala handlingsplanerna mot mobbning från olika skolor bildat mig en uppfattning om hur läget ser ut “ute i verkligheten”. Avslutningsvis har jag själv, utifrån de kunskaper som litteraturstudier mm har givit mig, utarbetat ett förslag till handlingsplan mot mobbning.</p><p>Undersökningen visar i stort att ett system med ett mobbningsteam bestående av vuxna kompletterat med kamratstödjare bland eleverna verkar vara en väl använd och fungerande utgångspunkt i arbetet mot mobbning . Likaså tycks ett strukturerat samtal med mobbaren i enrum vara en beprövad och effektiv metod när det gäller att agera mot uppkommen mobbning.</p>

<p>Syftet med detta examensarbete har varit att skriva om förebyggande metoder mot mobbning, som lärare ska kunna använda sig av i skolorna. Jag har läst litteratur i ämnet och intervjuat fyra lärare som arbetar med förebyggande metoder mot mobbning i skolan. Det är enkla och bra metoder som verkar fungera väldigt bra i skolorna. Det rör sig t ex om faddersystem, rastvakter, litteraturarbete och kompissamtal. Det finns även många modeller som lärare kan arbeta efter. Jag har skrivit om fyra av dem. En handlingsplan mot mobbing ska alla skolor ha och jag har undersökt om skolorna har det och vad som ingår den.</p>

<p>Denna uppsats behandlar ett problem som angår oss alla som arbetar inom skolans värld, mobbning. I litteraturgenomgången studeras sex olika forskare, hur de ser de på ämnet? Höistad är den som studeras djupast. Frågor som behandlas i uppsatsen är: Vad är mobbning? Varför mobbar man? Vad kännetecknar en mobbare? Vad kännetecknar ett mobboffer? och Vad kan man göra åt problemet? </p><p>Under resultatdelen redovisar jag för en skriftlig undersökning utförd i två klasser från två olika skolor, en trea och en sexa. Eleverna fick svara på tre frågor: Varför mobbar man? Vad kännetecknar en mobbare? och Vad känntecknar ett mobboffer? Elevernas svar jämfördes sedan med forskarnas teorier. </p><p>Jag har funnit att många av elevernas svar överensstämmer relativt väl med forskarnas teorier. Framförallt har denna uppsats gett mig möjlighet att fördjupa mig inom ämnet mobbning, vilket jag kommer ha stor nytta av som lärare.</p>

<p>Abstract: Syftet med denna uppsats var att undersöka barn och ungdomars texter på Internet då de diskuterar om mobbning med varandra. Att undersöka hur de beskriver mobbning, både då de beskriver sina erfarenheter av mobbning men också då de lämnar åsikter samt då de reflekterar kring mobbning med varandra. Jag ville försöka förstå mobbningen som förekommer bland barn och ungdomar genom att studera texter som barn och ungdomar har skrivit på ungdomscommunity Lunarstorm. Mobbning finns överallt, kan drabba vem som helst när som helst och har alltid funnits (Björk, G-O, 1999). Mobbningen får många barn och ungdomar att må både fysiskt och psykiskt dåligt. Jag ville i denna uppsats försöka närma mig problemet genom ett annorlunda och nytt perspektiv. Detta genom att jag studerar barn och ungdomars texter utan att komma i kontakt med dem. Jag kunde studera vad som hände i den process då barnen och ungdomarna fritt fick prata om mobbning genom diskussioner i forum och dagboksinlägg där de kunde dela med sig av sina tankar, funderingar och åsikter till andra.</p><p>Genom att använda mig av teorierna symbolisk interaktionism, stigma, stämpling, roller och grupper och skam och tidigare forskning hämtat ur litteratur, avhandlingar, rapporter, tidskrifter och Internet kunde jag analysera deras texter för att få svar på de frågeställningar som jag hade.</p>

Syfte: Mobbning har en tendens att uppträda inom skolverksamheten, vilket har resulterat i ett arbete mot mobbning. Undersökningens syfte är att klargöra mobbningens förekomst inom högskolans IT – stödda textkommunikations undervisning och vilka uttryck den ter sig i. Metod: Denna uppsats har en hermeneutisk ansats. Här studeras delarna för att få en bättre förståelse och kunskap om helheten. Textmaterial tolkas för att finna vilka delar som mobbningen består av och utifrån dessa finna och klargöra helheten. Vilka uttryck mobbningen tar sig inom den IT – stödda textkommunikationen. De datainsamlingsmetoder som används är; e- post enkät, intervju och en observation, där en grupp kursdeltagares textkommunikation följts upp under en termin. Urvalet bestod av tre klasser på högskola. Resultat: Undersöknings resultat klargörs i text. Utifrån termer av vad mobbningen består av, framgår det att mobbning förekommer och på vilket sätt mobbningen kan påvisas inom den IT – stödda textkommunikationen på högskolenivå.

Internet har idag blivit en stor och stark social mötesplats för ungdomar. En stor del av deras kommunikation sker idag genom olika sociala forum som exempel Facebook, Twitter och Youtube. Internet skapar utrymme för frihet och uttryck. Å andra sidan kan det negativa med de olika sociala forumen vara att ungdomar kan fara illa genom att integriteten kränks på olika sätt. Trots att internet kan vara ett sätt för ungdomar att umgås på och därmed en social arena kan alltså risken för mobbning och kränkande behandling förekomma. Då människor i större utsträckning har tillgång till internet och mobiltelefoner resulterar det vidare till att mobbning och kränkande behandling som sker på nätet följer offret överallt i den dagliga tillvaron. Detta kan resultera i att nätmobbningen och nätkränkningen inte enbart sker på fritiden utan följer även med ungdomarna in i skolans värld. När denna typ av mobbning och kränkande behandling följer ungdomen in i skolans värld har skolan enligt lag skyldighet att agera. Hela skolans personal, föräldrar och elever är involverade i arbetet med att förebygga mobbning och kränkande behandling. Det krävs även att hela elevhälsan är delaktiga och där är nyckelpersonen, skolkuratorn. Utifrån detta är vårt syfte och vår ambition med denna studie att undersöka hur skolkuratorer i skolan hanterar problematik (mobbning, kränkande behandling, trakasserier samt diskriminering) som uppkommer på grund av sociala medier. Detta kommer att ske genom åtta kvalitativa intervjuer med skolkuratorer. Urvalet har begränsats till Norrort i Stockholm, där åtta grundskolor slumpmässigt valts ut. Vidare har även en intervju med en projektledare från organisationen Friends ägt rum. Studien bygger på tankarna bakom primär, sekundär och tertiär brottsprevention. Teorin som använts för att analysera resultatet är Sulers ”The online disinhibition effect”. Huvudslutsatserna i studien är att mobbning som sker på sociala medier är ett svårt problem för skolkuratorerna att arbeta med. Skolkuratorerna uttrycker att det oftast inte handlar om mobbning utan om att personen istället utsätts för en kränkande behandling, detta då eleverna inte tänker sig för när det uttrycker sig på internet. En annan slutsats är att skolkuratorerna inte skiljer på traditionell mobbning och mobbning som sker på sociala medier och att deras förebyggande arbete är väldigt generellt.

Syftet med detta arbete var att undersöka om mobbning visar på några skillnader i förskolan jämfört med skolan, enligt specialpedagogers, förskollärares och lärares uppfattningar. Arbetet gick även ut på att klargör olika uttryck av mobbning i förskola och skola. Genomförandet av arbetet skedde genom intervjuer med grundskolelärare, förskolelärare, specialpedagoger samt en förskolechef. Vi har även presenterat litteratur kring ämnet mobbning samt tidigare forskning. Respondenterna i vårt arbete ansåg sig se en skillnad i utförandet av mobbning mellan förskola och skola. En viktig tyngdpunkt i arbetet har varit att definiera mobbningens karaktäristiska drag med anledning av att på så vis kunna granska mobbning ur samma synvinkel. Utifrån arbetet har vi upptäckt att pedagogens syn på mobbning är avgörande för hur utvecklingen av mobbningssituationen ska fortlöpa. Det är även av stor vikt att läraren är närvarande vid eleverna under hela skoldagen, för att på så vis kunna upptäcka mobbningen och agera därefter.