Syftet med denna uppsats är att studera hur lärare kan upptäcka, förebygga samt åtgärda mobbning mellan elever i olika pedagogiska sammanhang. Jag inleder uppsatsen med en teorigenomgång där jag beskriver olika definitioner och typer av mobbning, utbredning av mobbning. Jag tar även upp hur mobbningen kan åtgärdas och förebyggas enligt olika program som kan användas i arbetet med att stoppa mobbning. Jag har använt mig av en kvantitativ metod i form av enkäter riktade till lärare i år 7- 9. Dessa enkäter innehöll frågor som berör begreppet mobbning. Slutligen sammanfattar jag enkäterna i resultatet och gör en jämförelse mellan de två skolor som deltog i undersökningen.  Lärarna i skola A och B hade samma definition på begreppet mobbning vilket de beskrev som när en person utsätt för till exempel våld, hot eller kränkning under en viss tid eller period. Mobbning förekommer oftare i skola A än B enligt lärarundersökningen. Trots detta förekommer mobbning i båda skolor enligt den enkätundersökningen som lärarna besvarade. När lärarna i skola A upptäcker mobbning tar de kontakt med de berörda, i första hand, mobbaren och mobboffret och sedan görs en anmäla till mobbningsteamet. Men i skola B gör man tvärtom, det första man gör är att man anmäler fallet till trygghetsteamet och sedan tar man kontakt med skolledningen och de berörda. I skola A finns det en handlingsplan men tyvärr hade ingen av de lärare som fyllde i enkäten deltagit när den utformades. Alla lärare i Skola B har deltagit när deras handlingsplan blev till och den skickas även hem till föräldrarna. Båda skolorna har dagar där man diskuterar mobbningen. En brist i undersökningen är det bristande underlaget då endast 8 lärare fyra i vardera skola som fyllde i enkäten, detta gör att det inte finns någon möjlighet till generaliseringar.

Syftet är att utifrån komponenterna i Olweusprogrammet hitta gemensamma komponenter i de nationella värdegrundsriktlinjerna och värdegrundsarbetet i Strömsund, samt diskutera och analysera detta utifrån mobbningsforskning. Vi har tittat på hur många komponenter som är jämförbara och hur dessa kan kopplas till utvärderingar som är gjorda av dels värdegrundsarbete och dels Olweusprogrammet. Studien är en dokumentstudie i rapportform. Studien baseras på utvald litteratur samt utvalda artiklar och forskning som gjorts av programmen och de allmänna värdegrundsriktlinjerna, samt Strömsunds värdegrundsarbete som är en kombination av de nationella riktlinjerna och Olweus programkomponenter. Man kan konstatera att Strömsunds värdegrundsarbete har mest gemensamt med Olweus orginalprogram. De har hela 17 komponenter gemensamt med Olweus orginalprogram. De har mer gemensamt med Olweus orginalprogram än den version av Olweusprogrammet som används i Sverige idag. Värdegrunden har 9 gemensamma komponenter med Strömsunds värdegrundsarbete vilket gör det ungefärligt likvärdigt med den version av Olweusprogrammet som används idag i Sverige.

Syftet med min studie var att se mobbning ur lärarnas/skolpersonalens perspektiv. Jag ville se vilka krav som ställs på lärare/skolpersonal att hantera mobbning utifrån de nya lagkraven. Jag har också undersökt vilken utbildning som studenterna på lärarprogrammet får i ämnet mobbning och om de anser att den är tillräcklig. Jag har gjort en kvalitativ studie där jag har genomfört intervjuer med en utvald skolas mobbningsteam och deras mobbningsansvariga kurator. För att få insyn i lärarutbildningen har jag också genomfört intervjuer med läraren som ansvarar för mobbningskursen i lärarprogrammet, samt med studenter som studerar till lärare. Jag har i min studie valt att i analysen jämföra informanternas intervjusvar och redovisat skillnader och likheter med hjälp av olika teman som mobbning, utbildning, lagstiftning, yrkesroll med mera. Dessa har sedan kopplats samman med den teorin som nämns i arbetet. De resultat som jag kom fram till är att lärare och skolpersonal har höga krav på sig att kunna hantera mobbning utifrån de nya lagkraven. Tyvärr visar studien också att kunskapen om vilka lagstadgade skyldigheter de har är undermålig, trots detta har de ändå kunskap om vissa delar i lagstiftningen så som skadestånds möjligheter och likabehandlingsplaner. Lärarutbildningens fokus på mobbning har de senaste åren förändrats och blivit bättre än tidigare men ändå anser både studenter och deras lärare att utbildningen ännu inte är tillräcklig. Studien visar också på att samtliga intervjuade drivs av ”den goda viljan” att ta tag i och hantera mobbning när det uppstår, men de säger också att de vill och behöver ha mer kunskap om mobbning.

Denna studie handlar om hur pedagoger i förskolan uppfattade fenomenet mobbning, hur de definierade begreppet och om det förekom. Arbetet är uppbyggt kring litteratur och forskning i ämnet. Det finns mycket litteratur och tidigare forskning av fenomenet mobbning inom skolans värld. Förekomst av mobbning i förskolan är inte beskrivet lika mycket i litteraturen. I vår studie använde vi oss av en fenomenologisk ansats. Med hjälp av den var syftet att se om mobbning förekom inom förskolan och hur det visade sig. Vi ville att pedagogerna skulle beskriva fenomenet utifrån sin egen upplevelse. Det var inte helt lätt att låta bli att tolka informationen men vi har försökt att återge resultatet så som det framstod i intervjuerna utan att lägga in egna tolkningar. Intervjuerna genomfördes med yrkesverksamma pedagoger i två storstadskommuner. På fyra förskolor intervjuades totalt åtta pedagoger. Syftet med studien var att ta reda på om pedagoger i förskolan ansåg att fenomenet förekom och hur man arbetade förebyggande mot mobbning. Detta ledde till våra frågeställningar: Anser pedagogerna att mobbning förekommer i förskolan? Benämner man utanförskap och uteslutning som mobbning? Hur arbetar man för att motverka och förebygga utanförskap och uteslutning? Vi använde oss av kvalitativa intervjuer för att få svar på våra frågeställningar. Resultatet pekar på att begreppet mobbning var för laddat att använda i förskolan. Den dokumenterade kunskapen som har framkommit genom forskning betraktar mobbning som ett skolfenomen. Ett fenomen som framträder först i skolbarnens livsvärld. Begreppet, eller snarare ordet mobbning måste lyftas och diskuteras mer än vad det gör anser vi. Vad är skillnaden mellan mobbning och utanförskap och uteslutning ? Likabehandlingsplanerna på förskolorna var inte förankrade hos pedagogerna. De var inte ett levande verktyg i verksamheterna. Likabehandlingsplanerna är ett redskap för att skapa en miljö fri från kränkningar.

Studien syftar till att söka förståelse för hur barn talar om mobbning och är baserad på individuella kvalitativa intervjuer med 30 barn i årskurs fyra. Dessa intervjuer analyserades med hjälp av diskursanalys och studien svarar på hur barn talar om mobbning när de ombeds definiera begreppet samt hur barn talar kring orsakerna till mobbning. Resultatet av undersökningen visar att barnens tal om mobbning till stor del ger uttryck för att mobbning är ett laddat ämne vilket kan ses som en moralisk diskurs som omfattar såväl barnen som intervjuaren. Positionering är en strategi barnen använder sig av i sitt sätt att tala om mobbning för att visa sin ståndpunkt i relation till ämnet. Positioneringen kan ses som en följd av den moraliska diskursen och blir särskilt tydlig när fokus ligger på den interaktionella dimensionen i intervjuerna. Barnens sätt att tala om definitionen av mobbning lyfter komplexiteten i begreppet och resultatet visar hur definitionen förändras i samtalet då barnen följer samtalskontexten. Barnens sätt att tala kring orsakerna till mobbning visar hur de genom skilda förklaringar placerar olika grader av social ansvarighet på de olika aktörerna. Resultatet i studien väcker frågor kring huruvida begreppet mobbning bör lyftas till diskussion i framtida forskning.

Det här arbetet handlar om ett problem som angår alla, vuxna och barn, som befinner sig inom skolans värld, nämligen mobbning. I min uppsats har jag valt att studera mobbning mellan barn och hur skolpersonal lättare ska kunna upptäcka mobbning i skolan. I arbetets litteraturgenomgång definieras vad mobbning är och ges exempel på var och när mobbning är vanligast i skolan och olika åtgärder man som lärare kan vidta mot mobbning. Utifrån litteraturstudien har jag formulerat en enkätundersökning riktad till elever i år 8 och år 9 som jag utförde på en grundskola. Resultatet visar exempelvis att mobbningen och bråk förekommer i störst utsträckning på raster och i korridorerna. Detta stämmer väl överens med tidigare forskning om mobbning som jag använt mig av.

Syfte Syftet med studien var att undersöka hur kränkande handlingar kommer till uttryck i ämnet idrott och hälsa. Våra frågeställningar är: I vilka situationer uppstår kränkande handlingar? Vilka olika typer av kränkande handlingar förekommer? Skiljer sig kränkande handlingar åt beroende på kön? Om så är fallet - på vilket sätt? Vilka utsätter andra respektive blir utsatta för kränkande handlingar? Metod Vi har genomfört kvalitativa intervjuer och strukturerade observationer. Fyra observationer genomfördes i Stockholmsområdet på två olika skolor och i fyra olika klasser. Sedan genomfördes intervjuer med de två idrottslärarna som arbetade på respektive observerad skola. Därefter sammanställdes intervjuerna och observationerna för att få fram ett resultat som sedan analyserades utifrån den franske organisationssociologen Michel Croziers strategianalys. Resultat Resultatet visade på att kränkande handlingar och dess förekomst främst kan kopplas till de aktiviteter som utförs, det vanligaste är när eleverna står på led, i tävlingsmoment eller i omklädningsrummet. Verbala kränkande handlingar ansågs som vanligast förekommande mellan eleverna men även tysta, fysiska och verbala sexuella kränkande handlingar existerar på idrottslektionerna. Båda könen använder sig av verbala kränkande handlingar, däremot använder sig pojkar mer av fysiska kränkningar medan flickor använder mer tysta kränkningar. En av lärarna uppfattade att de som utsätts för kränkande handlingar är avvikande eller annorlunda medan den andra inte kunde se något mönster i dem. De som utsätter andra för kränkande handlingar gör det för att de själva är osäkra eller otrygga i sig själva. Slutsats Kränkande handlingar i idrott och hälsa kommer främst till uttryck genom verbala handlingar, men det förekommer även tysta, fysiska och verbala sexuella kränkande handlingar. Dessa olika kränkande handlingar kan även kopplas till ett genusperspektiv, då flickor och pojkar använder sig av skiljda handlingar för att kränka.

Syftet med denna studie är att undersöka om elever i den senare delen av grundskolan känner sig utanför eller mobbade då ett annat språk än svenska talas. Ytterligare ett syfte med studien är att se på vilket sätt man kan skapa ett språkförbud som passar in på en skola för alla. För att uppnå syftet används en kvantitativ metod, i form av enkäter, samt en kvalitativ metod, i form aven semistrukturerad intervju. Urvalet bestod av 60 elever i skolår nio samt två rektorer på två olika grundskolor. Resultatet av studien visar att, större delen av eleverna med mer än ett språk använder det i skolan och att de andra eleverna känner sig utanför då de inte förstår. Det visar även att skolorna arbetar aktivt mot att elever ska känna sig utanför på grund av detta problem. I diskussionen förs även ett resonemang om hur man kan skapa ett språkförbud som passar en skola för alla.

Mobbningsfenomenet är av stort intresse både för samhället och inom forskning. Studiens syfte var att granska innehållet i femtio befintliga handlingsplaner mot kränkande behandling i grundskolan samt ta reda på deras uppkomst och vilka individer som varit delaktiga i handlingsplanernas utformande.För att uppnå studiens syfte utformades ett analysverktyg baserat på tidigare forskning kring ämnet mobbning och kränkande behandling. Analysverktyget har utgjort den teoretiska ansatsen för analysen av de femtio handlingsplanerna. Handlingsplanerna laddades ner från Internet och dess huvudmän kontaktades varvid en telefonintervju genomfördes för att få kunskap kring hur handlingsplanerna mot kränkande behandling hade kommit till samt vilka som deltog i dess utformande. Resultatet av granskningen visar att skolorna uppfyller kraven av att ha en handlingsplan mot kränkande behandling, dock visar även resultatet att skolorna lätt kan kringgå de lagar ochförordningar som finns kring arbetet mot kränkande behandling samt eleverna deltar i ytterst liten del i framställandet av handlingsplanerna mot kränkande behandling. Riktlinjerna följs av många men endast till viss del.

Vårt syfte med uppsatsen var att ta reda på pedagogernas uppfattningar om vad de anser är mobbning samt hur de beskriver deras förebyggande arbete i förskolan och skolan. När vi tittade på tidigare forskning fann vi hur svårt det kan vara för pedagoger att veta vart gränserna för mobbning går samt hur mobbning ska definieras. Vi har även funnit faktorer som visat sig framgångsrika i det förebyggande arbetet bl.a. ett bra samarbete mellan ledning, personal och föräldrar. För att få svar på våra frågeställningar valde vi en kvalitativ metod där åsikter och uppfattningar är grundläggande. Därför valde vi att intervjua åtta pedagoger i förskolan och skolan. Utifrån resultatet och tidigare forskning kan vi se att flera av pedagogerna ansåg att mobbning kan beskrivas som en medveten handling som sker upprepade gånger för att skada. Pedagogerna tyckte också det var svårt att veta vart gränserna för mobbning går. Det förebyggande arbetet såg vi skiljer sig mellan förskola och skola. På förskolan jobbar pedagogerna mer lekfullt för att förebygga medan dem på skolan jobbar mer organiserat i deras förebyggande arbete.