Syftet med studien är att analysera talet om mobbning som en diskurs i media. Detta genom att göra en jämförelse mellan hur tidningsartiklar ifrån 1970 respektive 2013 framställde mobbning, mobbaren, offret samt de ansvariga för mobbning. Detta för att senare kunna uttyda eventuella diskursförändringar i framställningen, vilken sålunda är den teoretiska utgångspunkten för studien. Vidare har undersökningen genomförts med hjälp av en kvalitativ metod då en förenklad diskursanalys har använts för att närmare studera språket i artiklarna. Totalt har ett urval av 26 artiklar analyserats. Detta genom att identifiera framställningen om mobbning, mobbaren, offret och de ansvariga, för att vidare kunna urskilja de större mönstren i artiklarnas framställning. Studiens resultat visar att det har skett en diskursförändring i framställningen av fenomenet mobbning, mobbaren, offret och de ansvariga. Det framgår i resultatet att artiklarna ifrån 1970 – talet framställer mobbning som ett våldsamt beteende med olika förklaringar till varför mobbning sker medan artiklarna ifrån 2013 framställer mobbning som kränkningar som kan anmälas. Resultatet visar också på en del likheter, exempelvis när det gäller vilka handlingar mobbarna utför, där artiklarna ifrån respektive år pekar på att mobbarna slår och misshandlar offret.

Under VFU-perioder har vi noterat att mobbning är mer vanligt förekommande på vissa skolor än vad det är på andra. Vad som fångade vårt intresse är hur lärares agerande kan påverka förekomsten av detta fenomen. Kunskapen kring lärares agerande anser vi vara viktigt för alla yrkesverksamma lärare och blivande lärare att reflektera över och diskutera kring. Syftet med denna studie är att undersöka hur läraren i egenskap av ledare påverkar den psykosociala miljön. Diskussionen kommer att utgå ifrån ett hermeneutiskt sociokulturellt perspektiv. Genom en systematisk litteraturstudie valdes sju artiklar och avhandlingar ut för analys och diskussion. Analysen ligger till grund för den metadiskussion som förs kring det berörda ämnet. Vad som återfanns i den utvalda litteraturen samlades ihop och jämfördes för att kunna diskuteras i förhållande till teorier kring lärarens roll i klassrummet och i skolmiljön i stort. Resultatet av denna studie påvisar att skolmiljön är essentiell för elevernas utveckling och att det är läraren som tillsammans med eleverna skall se till att skapa en miljö som främjar en demokratisk värdegrund.

Sammanfattning Det finns många anti-mobbningsprogram och metoder för att förhindra förekomsten av mobbning. Det svenska anti-mobbningsprogrammet Friendsprogrammet använder sig av en hela-skolan-ansats för att reducera förekomsten av mobbning. Vidare fokuserar Friends-programmet på normkritisk pedagogik för att reducera mobbning med utgångspunkt i diskrimineringsgrunderna/normer och värderingar. Det primära syftet med Friendsprogrammet är ett främjande anti-mobbningsarbete, men fokus ligger även på förebyggande och åtgärdande arbete. Eftersom mobbning syns på tre nivåer, sker anti-mobbningsarbete på individ-, grupp- samt organisationsnivå. Friendsprogrammet inkluderar samtliga i ett anti-mobbningsarbete. För att utvärdera huruvida Friendsprogrammet är verksamt, har programteori använts som en metod. I denna studie har gruppintervjuer utförts med lärare på en grundskola som är belägen i en liten tätort i mellansverige för att undersöka huruvida Friendsprogrammet är verksamt i en liten-skol-miljö. Resultatet visar att kontextuella förutsättningar påverkar implementeringen av Friendsprogrammet samt ett främjande arbete, vilket innebär att ett främjande anti-mobbningsarbete inte alltid är mest relevant. Vidare framgår av resultatet att den undersökta Friendsskolan inte tillämpar Friendsprogrammet fullt ut, utan mer som en inspiration. Skolan kombinerar sina egna metoder med metoder från Friendsprogrammet. Trots att skolans anti-mobbningsarbete skiljer sig från Friendsprogrammets arbetssätt, inkluderas ett anti-mobbningsarbete på samtliga tre nivåer: individ-, grupp- samt organisationsnivå.

Syftet med examensarbetet är att studera mobbningsbegreppets förändring i det moderna samhället genom framväxten av det senmoderna samhället. Med utgångspunkt i den kvalitativa metoden idé- och ideologianalys samt i teorier om kollektivet, den ökade individualiseringen, den moderna skolan och den senmoderna skolan behandlas fenomenet mobbning och begreppets framväxt och utbredning i ett perspektiv som grundar sig i den senmoderna skolan och det senmoderna individualiserade samhället. Ett antal högstadieskolors likabehandlingsplaner utgör det empiriska materialet. Analysen av skolornas likabehandlingsplaner i samband med de använda teorierna visar på att mobbningsbegreppets betydelse ökat i omfattning och förändrats. Mobbning har gått från att ha varit ett vetenskapligt formulerat problem till att bli ett akut problem, som ständigt diskuteras i debatter, med krav från högre instanser att varje skola ska utforma en likabehandlingsplan för att förebygga och förhindra mobbning och kränkande behandling. Min slutsats är att det får konsekvenser i form av att den klassiska mobbningen relativiseras i det senmoderna samhället till skillnad från det tidigare moderna samhället p.g.a. den individuella rättigheten att anmäla en händelse som omfattas av all form av kränkande behandling där huvudmannen har ett ansvar att åtgärda.

BAKGRUND: Långa sjukskrivningar och psykisk och fysisk ohälsa beror oftast på dålig psykosocial arbetsmiljö, som mobbning, kränkande särbehandling och trakasserier. Mobbningen är ett globalt problem som orsakar betydande kostnader för individens hälsa, sjukhusorganisationen och samhälle. SYFTE: Att beskriva hur mobbning påverkar utsatta sjuksköterskor och konsekvenser som kan uppstå på arbetsplatsen. METOD: En allmän litteraturstudie genomfördes grundad på 11 vetenskapliga artiklar. Artiklarna innefattade både kvantitativ och kvalitativ forskning. Dataanalysen genomfördes med induktiv ansats där meningsenheter med samma tema identifierades och delades i tre kategorier. RESULTAT: Det framkom tre kategorier i resultatet; påverkan på hälsan, påverkan på personalomsättning och påverkan på sjuksköterskans arbete. Resultatet visade på negativa effekter av mobbning för utsatta sjuksköterskor, organisationen med personalomsättning och för patientsäkerheten. Utsatta sjuksköterskor påverkades och visade  olika psykiska symtom, som depression, ångest, posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) och utbrändhet. Konsekvenser av mobbning och utsatthet hos sjuksköterskor drabbade även patientsäkerheten och vårdkvalitén, samt att det  fick konsekvenser på sjukhusorganisationen med ökad personalomsättning. KONKLUSION: Genom ökad kunskap och förståelse kan man hitta effektiva sätt att hantera och utreda mobbning tidigt på arbetsplatsen. Detta kan leda till förbättringar i ett både kort- och långsiktigt perspektiv för sjuksköterskors hälsa, personalomsättning på sjukhus och ökad patientsäkerhet. / BACKGROUND: Long sick leave and mental and physical illness are usually caused by poor psychosocial work environment where bullying, offensive treatment and harassment are present. Bullying is a global problem that has significant costs to the individual's health, the hospital organization and society. OBJECTIVE: To describe how bullying affects vulnerable nurses and consequences that may arise in the workplace. METHOD: A general literature study was conducted based on 11 scientific articles. The articles included both quantitative and qualitative research. The data analysis was carried out with an inductive approach, where opinion units with the same theme were identified and divided into three categories. RESULTS: There were three categories in the results; impact on health, impact on staff turnover and impact on the nurses´ work. The results showed the negative effects of bullying amongst nurses, and the negative effects bullying had on the organization in terms of staff turnover and patient safety. Exposed nurses showed various psychological symptoms, such as depression, anxiety, post-traumatic stress disorder (PTSD) and burnout. The consequences of bullying and nurses exposure to it also affected patient safety, the quality of care and the hospital organization through increased staff turnover. CONCLUSION: Through increased knowledge and understanding one can find effective ways to handle and investigate bullying earlier in the workplace, which lead to improvements in a short- and long-term perspective for nurses' health, staff turnover in hospitals and increased patient safety.

Syftet med denna studien är att få en ökad kunskap för elevhälsans arbete mot mobbning samt vad elevhälsan har för syn på mobbning gällande bidragande faktorer och konsekvenser. Vi avgränsade oss till att endast intervjua elevhälsan på låg- och mellanstadiet. Vi har valt att göra en kvalitativ studie med en hermeneuetisk forskningstradition. Studiens resultat visar på flera förebyggande och åtgärdande insatser som elevhälsan använder sig av, där de främsta insatserna som diskuterades var värdegrundsarbete och samtal med elever. Resultatet visar att den främsta faktorn för att bli utsatt för mobbning är ett avvikande beteende och även vad konsekvenserna av mobbning kan leda till. Vi har utifrån KASAM analyserat vårt resultat och kommit fram till att elevhälsan jobbar utifrån ett salutogent perspektiv. I vår slutsats kom vi fram till att elevhälsan visar ett stort engagemang i att arbeta förbyggande och åtgärdande mot mobbning på flera olika plan.

Uppmaning till självmord, via tekniska medel, har uppkommit på grund av den tekniska utvecklingen. Människor som begår brott behöver inte längre fysiskt närvara när de utför sina gärningar. Arbetet har belyst ett amerikanskt fall vid namnet Commonwealth v. Michelle Carter där uppmaning till självmord via tekniska medel begicks och vad utgången blev. Frågeställningarna som ställdes i arbetet var: Vilken straffbestämmelse kan omfatta ett förbud mot handlingen uppmaning till självmord, via tekniska medel eller om det finns en bestämmelse som gör det? Samt om det bör finnas en bestämmelse som förbjuder någon att begå en handling som uppmanar någon att begå självmord via tekniska hjälpmedel.   För att besvara frågeställningarna så har en rättsdogmatisk och en komparativ metod använts. Teorin som har tillämpats kommer från naturrättsfilosofen John Finnis. Rättsdogmatiska metoden har ändvänts för att besvara på frågan om det finns en bestämmelse som omfattar handlingen att uppmana någon att begå självmord genom tekniska hjälpmedel. Den komparativa delen har använts för att både påvisa om det finns en bestämmelse som omfattar uppmaning till självmord samt om det bör finnas. Den naturrättsliga teorin används i arbetet för att besvara om det bör finnas en paragraf som omfattar en sådan handling.   Arbetet började med att gå igenom det amerikanska fallet, för att sedan gå igenom vad lagstiftningen säger. Med lagstiftning avses de paragrafer som kan tänka sig omfatta uppmaning till självmord och dess är bland annat; vållande till annans död, mord och dråp bestämmelserna och olaga tvång. Det måste föreligga gärningsmannaskap vid mord/dråp för att gärningsmannen ska kunna fällas för det, annars kan gärningsmannen omfattas för medhjälp till självmord utan gärningsmannaskap. Detta medför att gärningsmannen får gå fri, även om handlingen orsakade att en person begick självmord. Svenska rättsfall som omfattar självmord på grund av olika omständigheter har återberättats i arbetet för att sedan skapa en komparation till det amerikanska fallet och få en djupare förståelse kring hur bestämmelserna används.

<p>Syftet med denna uppsats är att studera hur lärare kan upptäcka, förebygga samt åtgärda mobbning mellan elever i olika pedagogiska sammanhang. Jag inleder uppsatsen med en teorigenomgång där jag beskriver olika definitioner och typer av mobbning, utbredning av mobbning. Jag tar även upp hur mobbningen kan åtgärdas och förebyggas enligt olika program som kan användas i arbetet med att stoppa mobbning. Jag har använt mig av en kvantitativ metod i form av enkäter riktade till lärare i år 7- 9. Dessa enkäter innehöll frågor som berör begreppet mobbning. Slutligen sammanfattar jag enkäterna i resultatet och gör en jämförelse mellan de två skolor som deltog i undersökningen.</p><p> Lärarna i skola A och B hade samma definition på begreppet mobbning vilket de beskrev som när en person utsätt för till exempel våld, hot eller kränkning under en viss tid eller period. Mobbning förekommer oftare i skola A än B enligt lärarundersökningen. Trots detta förekommer mobbning i båda skolor enligt den enkätundersökningen som lärarna besvarade. När lärarna i skola A upptäcker mobbning tar de kontakt med de berörda, i första hand, mobbaren och mobboffret och sedan görs en anmäla till mobbningsteamet. Men i skola B gör man tvärtom, det första man gör är att man anmäler fallet till trygghetsteamet och sedan tar man kontakt med skolledningen och de berörda. I skola A finns det en handlingsplan men tyvärr hade ingen av de lärare som fyllde i enkäten deltagit när den utformades. Alla lärare i Skola B har deltagit när deras handlingsplan blev till och den skickas även hem till föräldrarna. Båda skolorna har dagar där man diskuterar mobbningen. En brist i undersökningen är det bristande underlaget då endast 8 lärare fyra i vardera skola som fyllde i enkäten, detta gör att det inte finns någon möjlighet till generaliseringar.</p>

<p>Vårt syfte med uppsatsen var att ta reda på pedagogernas uppfattningar om vad de anser är mobbning samt hur de beskriver deras förebyggande arbete i förskolan och skolan. När vi tittade på tidigare forskning fann vi hur svårt det kan vara för pedagoger att veta vart gränserna för mobbning går samt hur mobbning ska definieras. Vi har även funnit faktorer som visat sig framgångsrika i det förebyggande arbetet bl.a. ett bra samarbete mellan ledning, personal och föräldrar. För att få svar på våra frågeställningar valde vi en kvalitativ metod där åsikter och uppfattningar är grundläggande. Därför valde vi att intervjua åtta pedagoger i förskolan och skolan. Utifrån resultatet och tidigare forskning kan vi se att flera av pedagogerna ansåg att mobbning kan beskrivas som en medveten handling som sker upprepade gånger för att skada. Pedagogerna tyckte också det var svårt att veta vart gränserna för mobbning går. Det förebyggande arbetet såg vi skiljer sig mellan förskola och skola. På förskolan jobbar pedagogerna mer lekfullt för att förebygga medan dem på skolan jobbar mer organiserat i deras förebyggande arbete.</p>

<p>Syftet är att utifrån komponenterna i Olweusprogrammet hitta gemensamma komponenter i de nationella värdegrundsriktlinjerna och värdegrundsarbetet i Strömsund, samt diskutera och analysera detta utifrån mobbningsforskning. Vi har tittat på hur många komponenter som är jämförbara och hur dessa kan kopplas till utvärderingar som är gjorda av dels värdegrundsarbete och dels Olweusprogrammet. Studien är en dokumentstudie i rapportform. Studien baseras på utvald litteratur samt utvalda artiklar och forskning som gjorts av programmen och de allmänna värdegrundsriktlinjerna, samt Strömsunds värdegrundsarbete som är en kombination av de nationella riktlinjerna och Olweus programkomponenter. Man kan konstatera att Strömsunds värdegrundsarbete har mest gemensamt med Olweus orginalprogram. De har hela 17 komponenter gemensamt med Olweus orginalprogram. De har mer gemensamt med Olweus orginalprogram än den version av Olweusprogrammet som används i Sverige idag. Värdegrunden har 9 gemensamma komponenter med Strömsunds värdegrundsarbete vilket gör det ungefärligt likvärdigt med den version av Olweusprogrammet som används idag i Sverige.</p>