<p>Denna uppsats undersöker om högstadieelevers utsatthet för mobbning är en konsekvens av att de avviker från de normativa kategoriska tillhörigheterna, vilka definieras av den kulturellt idealiserade formen av maskulinitet respektive femininitet inom skolkontexten. Som teoretisk utgångspunkt används Messerschmidts structured action theory, som går ut på att individens handlingar och beteenden påverkas av och reproducerar den rådande sociala strukturen. I denna uppsats förstås den sociala strukturen som den ojämlika maktfördelningen mellan elever i skolkontexten, utifrån kön, klass och etnisk bakgrund. I vårt västerländska samhälle är det den vita heterosexuella medelklassmannen som besitter den största makten, och kallas för hegemonisk maskulinitet. Flickor kan nå upp till en normativ femininet som definieras utifrån liknande statusmarkörer. Elever som avviker från normen svensk, man och minst medelklassbakgrund besitter därför minst makt i skolkontexten, och har därmed en större risk att utsättas för mobbning än elever som når upp till hegemonisk maskulinitet och normativ femininitet i skolkontexten.Frågeställningarna i denna uppsats är om elever med få eller inga statusmarkörer har ett lägre självförtroende eller en sämre kamratanknytning, som ökar deras sannolikhet att utsättas för mobbning samt om Dan Olweus uppdelning av ”direkt” (fysisk) och ”indirekt” (psykosocial) mobbning är könsspecifika, men också har störst risk att drabba elever med få eller inga statusmarkörer. Få studier har forskat om dessa ”genusspecifika” former av mobbning även skiljer sig utifrån elevers kategoriska tillhörigheter. Forskare inom mobbningsfältet är vidare överens om att ett högt självförtroende och en stark kamratanknytning bör fungerar som ett vaccin mot mobbning. Dock har de använt sig av tvärsnittsdata som inte kan skönja tidsordningen för dessa samband.För att besvara dessa frågor har statistisk sekundärdata analyserats från ett urval av högstadieelever i Sverige, vilket har insamlats av Alkoholkommittén och Mobilisering mot narkotika. Datan har en longitudinell karaktär, vilket innebär att det går att besvara den första frågeställningen om tidsordningen i sambandet mellan självförtroende/ kamratanknytning och utsatthet för mobbning. I statistikprogrammet SPSS 16.0 används en binär logistisk regression för att analysera sambanden.Resultaten av dessa analyser har visat att elever med få eller inga statusmarkörer och med ett lågt självförtroende eller en svag kamratanknytning inte ökar deras sannolikhet att utsättas för mobbning. Dessutom visar resultaten att kön, klass och etnisk bakgrund inte påverkar risken för att utsättas för direkt eller indirekt mobbning. Omvänt säger resultaten att utsattheten för direkt och indirekt mobbning är könsneutrala, samt att ett högt självförtroende och en stark kamratanknytning inte fungerar som ett vaccin mot mobbning.</p>

<p>Enligt flera artiklar i tidningar och diskussioner i radio och TV är mobbning via Internet ett ökande problem, inte bara i kvantitet, men också i kvalitet, om man kan kalla en ökad sofistikerad elakhet för kvalitet. I medierna framgår ofta att mobbning på Internet är ett ökande problem och att mobbningen är råare och får mer allvarliga konsekvenser for den mobbade. I denna rapporten undersöker jag om det finns någon skillnad på mobbningen karaktär när det mobbas i verkliga livet i förhållande till elektroniskt och vad är det som är annorlunda?</p><p>Jag har undersökt om mobbningens karaktär är annorlunda utifrån fyra aspekter; den mobbades subjektiva uppfattning av mobbning, den sociala kontexten och elektroniska kommunikationskanaler, det faktiska uttrycket, och eventuella samband mellan att vara mobbad eller mobba i verkliga livet och eller elektroniskt.</p><p>Jag anser att mobbning är ett socialt fenomen, och att handlingen att mobba är kommunikation, och genom att koppla medieteori, social teori och mobbningsteori hoppas jag att kunna belysa mitt problemområde.</p><p>Det empiriska materialet består av frågeenkäter besvarade av 34 elever i åldrarna 15-19 år i en Norsk gymnasieskola, samt en respondent på 16 från England och en 12 årig respondent rekryterad genom Lunarstorm. Vidare finns 3 djupintervjuer, varav en med respondenten från England, och två med personer i min familj. Djupintervjuerna har använts för att vidare fördjupa och ge mening till fenomen som tydigt kommit fram i analysen av svaren från frågeformuläret. Två i urvalet från gymnasieskolan genomgick dessutom en gruppintervju.</p><p>Resultaten visade att på en rad olika punkter är mobbning i verkliga livet annorlunda i förhållande till elektronisk mobbning</p>

Enligt flera artiklar i tidningar och diskussioner i radio och TV är mobbning via Internet ett ökande problem, inte bara i kvantitet, men också i kvalitet, om man kan kalla en ökad sofistikerad elakhet för kvalitet. I medierna framgår ofta att mobbning på Internet är ett ökande problem och att mobbningen är råare och får mer allvarliga konsekvenser for den mobbade. I denna rapporten undersöker jag om det finns någon skillnad på mobbningen karaktär när det mobbas i verkliga livet i förhållande till elektroniskt och vad är det som är annorlunda? Jag har undersökt om mobbningens karaktär är annorlunda utifrån fyra aspekter; den mobbades subjektiva uppfattning av mobbning, den sociala kontexten och elektroniska kommunikationskanaler, det faktiska uttrycket, och eventuella samband mellan att vara mobbad eller mobba i verkliga livet och eller elektroniskt. Jag anser att mobbning är ett socialt fenomen, och att handlingen att mobba är kommunikation, och genom att koppla medieteori, social teori och mobbningsteori hoppas jag att kunna belysa mitt problemområde. Det empiriska materialet består av frågeenkäter besvarade av 34 elever i åldrarna 15-19 år i en Norsk gymnasieskola, samt en respondent på 16 från England och en 12 årig respondent rekryterad genom Lunarstorm. Vidare finns 3 djupintervjuer, varav en med respondenten från England, och två med personer i min familj. Djupintervjuerna har använts för att vidare fördjupa och ge mening till fenomen som tydigt kommit fram i analysen av svaren från frågeformuläret. Två i urvalet från gymnasieskolan genomgick dessutom en gruppintervju. Resultaten visade att på en rad olika punkter är mobbning i verkliga livet annorlunda i förhållande till elektronisk mobbning

Denna uppsats undersöker om högstadieelevers utsatthet för mobbning är en konsekvens av att de avviker från de normativa kategoriska tillhörigheterna, vilka definieras av den kulturellt idealiserade formen av maskulinitet respektive femininitet inom skolkontexten. Som teoretisk utgångspunkt används Messerschmidts structured action theory, som går ut på att individens handlingar och beteenden påverkas av och reproducerar den rådande sociala strukturen. I denna uppsats förstås den sociala strukturen som den ojämlika maktfördelningen mellan elever i skolkontexten, utifrån kön, klass och etnisk bakgrund. I vårt västerländska samhälle är det den vita heterosexuella medelklassmannen som besitter den största makten, och kallas för hegemonisk maskulinitet. Flickor kan nå upp till en normativ femininet som definieras utifrån liknande statusmarkörer. Elever som avviker från normen svensk, man och minst medelklassbakgrund besitter därför minst makt i skolkontexten, och har därmed en större risk att utsättas för mobbning än elever som når upp till hegemonisk maskulinitet och normativ femininitet i skolkontexten.Frågeställningarna i denna uppsats är om elever med få eller inga statusmarkörer har ett lägre självförtroende eller en sämre kamratanknytning, som ökar deras sannolikhet att utsättas för mobbning samt om Dan Olweus uppdelning av ”direkt” (fysisk) och ”indirekt” (psykosocial) mobbning är könsspecifika, men också har störst risk att drabba elever med få eller inga statusmarkörer. Få studier har forskat om dessa ”genusspecifika” former av mobbning även skiljer sig utifrån elevers kategoriska tillhörigheter. Forskare inom mobbningsfältet är vidare överens om att ett högt självförtroende och en stark kamratanknytning bör fungerar som ett vaccin mot mobbning. Dock har de använt sig av tvärsnittsdata som inte kan skönja tidsordningen för dessa samband.För att besvara dessa frågor har statistisk sekundärdata analyserats från ett urval av högstadieelever i Sverige, vilket har insamlats av Alkoholkommittén och Mobilisering mot narkotika. Datan har en longitudinell karaktär, vilket innebär att det går att besvara den första frågeställningen om tidsordningen i sambandet mellan självförtroende/ kamratanknytning och utsatthet för mobbning. I statistikprogrammet SPSS 16.0 används en binär logistisk regression för att analysera sambanden.Resultaten av dessa analyser har visat att elever med få eller inga statusmarkörer och med ett lågt självförtroende eller en svag kamratanknytning inte ökar deras sannolikhet att utsättas för mobbning. Dessutom visar resultaten att kön, klass och etnisk bakgrund inte påverkar risken för att utsättas för direkt eller indirekt mobbning. Omvänt säger resultaten att utsattheten för direkt och indirekt mobbning är könsneutrala, samt att ett högt självförtroende och en stark kamratanknytning inte fungerar som ett vaccin mot mobbning.

Kort sammanfattning Detta arbete av kvalitativ ansats hade som syfte att undersöka hur det förebyggande och det åtgärdande arbetet mot mobbning kan se ut i grundskolan. Syftet var dessutom att ge läsaren en djupare inblick i hur detta arbete kan genomföras utifrån tidigare forskning och de intervjuades tankar och erfarenheter. I arbetets undersökning deltog sju informanter som alla arbetar inom skolan. Resultatet av intervjuerna visade bland annat att samtal är betydelsefullt för både det förebyggande och det åtgärdande arbetet mot mobbning. Det visade sig att dessa samtal genomfördes på olika sätt. I det förebyggande arbetet framkom samtal främst genom diskussioner i helklass och smågrupper medan samtalet i det åtgärdande arbetet främst genomfördes via kommunikation mellan skolpersonal och de inblandade parterna, fast vid skilda tillfällen. Några av de slutsatser som kunde ses med arbetet var att tyngdpunkten verkade ligga på det förebyggande arbetet och att det förebyggande arbetet främst genomfördes på klass- och skolnivå medan det åtgärdande arbetet främst genomfördes på individnivå. Hela arbetsprocessen delades upp i förebyggande och åtgärdande arbete mot mobbning med de tre nivåuppdelningarna individ-, klass- och skolnivå som grund för att göra upplägget av arbetet mer tydligt och lättförståeligt.

Vårt syfte var att undersöka hur rektorer, fältkuratorer och mobbningsteam arbetar för att stävja mobbning respektive nätmobbning bland barn och unga. Ämnet intresserar oss båda för att det är högaktuellt i dagens skola. Vi anser att det är viktigt att få förståelse för vad som kan vara orsaken till nätmobbning, men även åtgärder och metoder skolan tillämpar. Vårt metodval var semistrukturerade intervjuer och utvald litteratur som berör ämnet. Vi genomförde intervjuer med rektorer och fältkuratorer som också representerade skolornas mobbningsteam. Detta för att få klarhet om deras föreställningar och arbetssätt angående mobbning respektive nätmobbning. Resultatet visar att rektorer och fältkuratorer har metoder och åtgärder i sitt förhållningssätt kring mobbning. Däremot anser intervjurepresentanterna att nätmobbning är mer raffinerad och hemsk än den vanliga traditionella mobbningen.

<p>Vårt syfte var att undersöka hur rektorer, fältkuratorer och mobbningsteam arbetar</p><p>för att stävja mobbning respektive nätmobbning bland barn och unga. Ämnet</p><p>intresserar oss båda för att det är högaktuellt i dagens skola. Vi anser att det är</p><p>viktigt att få förståelse för vad som kan vara orsaken till nätmobbning, men även</p><p>åtgärder och metoder skolan tillämpar.</p><p>Vårt metodval var semistrukturerade intervjuer och utvald litteratur som berör</p><p>ämnet. Vi genomförde intervjuer med rektorer och fältkuratorer som också</p><p>representerade skolornas mobbningsteam. Detta för att få klarhet om deras</p><p>föreställningar och arbetssätt angående mobbning respektive nätmobbning.</p><p>Resultatet visar att rektorer och fältkuratorer har metoder och åtgärder i sitt</p><p>förhållningssätt kring mobbning. Däremot anser intervjurepresentanterna att</p><p>nätmobbning är mer raffinerad och hemsk än den vanliga traditionella mobbningen.</p>

Sammanfattning Studiens syfte var att undersöka hur fritidslärare arbetade för att förebygga och motverka mobbning och kränkande behandling på fritidshemmet. Studien syftade även till att få kunskap om vilka åtgärder som tas om kränkande behandling uppstår. Undersökningen avsåg till att besvara tre frågeställningar som berör vilka metoder lärarna använder sig av för att förebygga kränkningar, vilka åtgärder som tas samt i vilken grad kränkningsanmälningar används som åtgärd. En kvalitativ metod i form av intervjuer användes i studien. Undersökningen innehöll även en mindre kvantitativ frågeställning. De intervjuade var sex stycken lärare, varav tre stycken är utbildade och verksamma på tre olika fritidshem. Resultatet visade att lärarna använde sig av ett stort antal metoder för att förebygga och motverka kränkningar. Dessa metoder är bland annat god vuxennärvaro, styrda lekar och lekgrupper, ordningsregler samt att barnen får vara delaktiga i det förebyggande arbetet. Beträffande de åtgärder som sätts in om kränkande behandling uppstår nämner samtliga lärare skyldigheten att skriva en kränkningsanmälan. Undersökningen visade dock att vissa av lärarna kände en osäkerhet kring hur och när en kränkningsanmälan ska genomföras. Den mindre kvantitativa studien påvisade vidare en stor variation i antalet kräkningsanmälningar som varje fritidshem genomför per år.

För personal i kriminalvården är det av central betydelse, både ur ett behandlings- och säkerhetsperspektiv, att känna till orsak och verkan för olika former av destruktiva beteenden bland intagna i fängelser. Det finns forskning som tyder på att en förhållandevis stor grupp klienter begår negativa handlingar för att de är oroliga att de kommer mobbas av andra intagna. Syftet med denna uppsats var att undersöka om ökad hotupplevelse i kombination med en ineffektiv förmåga att hantera det upplevda hotet på kan predicera oro för att bli utsatt för mobbning bland intagna på en kriminalvårdsanstalt. I uppsatsen undersöks också vilka copingstrategier som intagna anser vara mest hjälpsamma vid oro för mobbning, och huruvida deras val av copingstrategi understöds av andra intagnas förväntningar om hur man bör handla när man riskerar bli mobbad. Trettioen deltagare från en kriminalvårdsanstalt deltog i undersökningen. Samtliga deltagare fyllde i en översatt version av mätinstrumentet Threat Appraisal for Behavior Measure (TAB). Oro för mobbning kunde enbart delvis prediceras av individens hotvärdering. Förmågan att hantera det upplevda hotet kunde inte predicera oro för mobbning. Den copingstrategi som intagna ansåg vara mest hjälpsamma vid oro för mobbning var att bli aggressiv mot den intagne som försöker kränka, vilket var konsistent med andras förväntningar. Arbetet avslutas med att redogöra för några brister som studien är behäftad med, praktiska tillämpningar och framtida forskning.

Titel:Nätkränkningar - Elevers erfarenheter och attityderFörfattare: André KarpeliusHandledare: Gun PerssonSammanfattning: Bakgrund: Kränkningar på Internet blir allt vanligare i ungdomars vardag. Nästintill alla ungdomar idag äger en mobiltelefon och en dator och spenderar stor del av sin fritid men även skoltid på Internet. Kränkningar på Internet blev ett stort samtalsämne under 2013, då en stor skara ungdomar samlades utanför Plusgymnasiet i Göteborg för att hitta den ansvariga bakom ett konto på Instagram som spridit kränkningar och förtal om ungdomar. Syfte: Syftet med min studie är att undersöka elevers erfarenheter av nätkränkningar samt deras attityder till kränkningar på nätet. Jag vill även se vad eleverna har för syn på skolans agerande och ansvar vid nätkränkningar.Metod: För att uppnå mitt syfte har jag genomfört en enkätundersökning på tre skolor med olika förutsättningar. Eleverna som har besvarat enkäten är mellan 11 och 16 år (årskurs 6-9). Enkätfrågorna besvarades med hjälp av Internet och elevernas egna mobiltelefoner eller surfplattor.Resultat: När jag inledde mitt arbete hade jag en föreställning om att elever som blir utsatta för kränkningar på Internet söker stöd och hjälp hos vuxna på sin skola. Men mitt resultat visar på att större delen av eleverna väljer att inte kontakta skolan överhuvudtaget vid kränkningar som sker utanför skoltid. De flesta väljer att prata med sina föräldrar istället för att vända sig till skolan, även om kränkningen har skett mellan två elever som har en koppling till skolan. Det är skolans ansvar att finnas där och stötta elever i liknande ärenden. Mitt resultat visar även att stora delar av de tillfrågade eleverna fick vara fritt på Internet redan så tidigt som i 6-9 års ålder utan vuxnas närvaro. Mer än en tredjedel av de tillfrågade anser sig även ha blivit kränkta på Internet.