No description available.

AbstractKristofer Eklind (2017), Erfarenheter av konflikthantering. Lärarutbildningen Barn- och ungdomsvetenskap, Malmö högskola 210 hp.Syfte och frågeställningar Syftet är att få en fördjupad förståelse för hur pedagoger arbetar med konflikthantering. Med stöd av frågeställningarna belyses det förebyggande arbetet samt om det finns några specifika faktorer som pedagogerna anser är mer framgångsrika. Utifrån pedagogernas tidigare erfarenheter vill jag undersöka deras syn på hur konflikter uppstår och om det finns något samband mellan särskilt utsatta platser och där det uppstår konflikter mellan elever. Teori Studien utgår i huvudsak från Stensmos (2008) teorier om ledarskap och betydelsen av ett aktivt arbete med relationer. Betydelsefull forskning som också tas i beaktning är Greenes (2012) tankar om att barn alltid gör rätt om de kan. I konfliktdefinitionen tar jag hjälp av Wahlströms (2005) och Olweus (2001) teorier om hur vi människor reagerar vid konflikter beroende på våra tidigare erfarenheter samt konflikthantering som sådan. Metod Studien är genomförd med en kvalitativ ansats. Ostrukturerade intervjuer gjordes för att samla in empiri. Brinkman och Kvale (2014) menar att en kvalitativ studie ger forskaren möjlighet att gå in på djupet och få en fördjupad förståelse för ämnet. ResultatSamtliga informanter talar om att olika intresse och mål är en källa till konflikter. Flertalet av informanterna såg konflikter som något negativt, dels ur ett tidsperspektiv men också därför att deras tidigare erfarenheter av konflikter var negativa. Relationen och ledarskapet var två av de framgångsfaktorer som framkom.Slutsats Att förstå hur varje enskild elev fungerar och därefter försöka lösa olika konfliktsituationer kräver både tid och aktivt arbete. Konflikter finns och är en självklarhet för att människan ska kunna utvecklas. Konflikthantering är kontextberoende och därav blir det svårt att finna en bestämd metod för att hantera samtliga konflikter. En gemensam elevsyn hos pedagogerna inom skolan gynnar hanteringen av framtida konflikter. Nyckelord: Konflikthantering, ledarskap, mobbning och relationer.

KiVa är en antimobbningsmodell som har blivit väldigt framgångsrik i Finland och har nu även implementerats i flera svenska skolor. Syftet i denna studie är att undersöka hur skolpersonalen upplever att användningen av KiVa modellen fungerar i Sverige. För att genomföra vår studie har vi intervjuat sex skolor som använder KiVa som antimobbningsmodell. I denna studie kommer de centrala begreppen mobbning, kränkningsärenden, antimobbningsmodeller och KiVa att förklaras. För att sedan utifrån den tidigare forskning som tas upp diskutera resultatet av intervjuerna med skolpersonalen. Vi kommer ta reda på om mobbningen och kränkningsanmälningarna minskat efter implementeringen av KiVa samt hur involverade vårdnadshavarna är i arbetet. Det framgår i Skolverkets utvärdering att mobbning är ett allvarligt problem i skolan som medför negativa konsekvenser både för den som blir mobbad och för den som mobbar vilket vi berör i vår studie. I resultatet fick vi dels fram att om skolpersonalen har ett engagemang samt att eleverna får den stöttning de behöver så är arbetet med KiVa modellen givande, dock framkommer vissa tankar om förbättring. Några förbättringar som nämndes var tidsaspekten, tydligare manual samt en revidering så den samstämmer med den svenska läroplanen.

Att bli utsatt för mobbning och att själv utsätta andra för mobbning är associerat med flertalet negativa hälsokonsekvenser, det är därmed av största vikt att undersöka vart, hur och när man kan intervenera med preventiva insatser. Forskning idag kring psykopatiska drag hos ungdomar och mobbning är begränsad och det saknas bland annat studier som undersöker psykopati i sin helhet. I den aktuella studien syftar till att undersöka den modererande rollen av skydds- och riskfaktorer i relation till psykopatiska drag hos ungdomar och mobbning. Datan bestod av 973 ungdomar, årskurs sju till nio, från en medelstor svensk stad. Resultatet från den här studien visar att anknytning och varmt föräldraskap fungerar som skyddsfaktorer i associationen mellan psykopatiska drag hos ungdomar och mobbning. Kallt avvisande från föräldrar var även en riskfaktor i relationen mellan psykopatiska drag hos ungdomar och att bli utsatt för mobbning. Sammanfattningsvis visar studien att skyddsfaktorerna samt kallt avvisande från föräldrar påverkar sambandet och bidrar till en lägre nivå av mobbning. Denna kunskap kan användas för att förstå hur man ska arbeta preventivt mot mobbning hos ungdomar.

Syftet med mitt arbete är att undersöka förekomsten av mobbning och utfrysning på min partnerskola. Jag har valt att ta reda på detta genom en enkätundersökning med de elever som går i årskurs 7-9, då det är dessa årskurser som jag själv kommer att arbeta med i framtiden och eftersom det finns ett antimobbningsteam på skolan knutet till dessa årskurser. Totalt rör det sig om 78 elever som har deltagit i denna enkätundersökning. Den frågeställning som jag vill ha svar på är:- I vilken mån förekommer mobbning och utfrysning på den undersökta skolan?- Hur arbetar man aktivt för att förebygga mobbning och utfrysning på den undersökta skolan?- På vilket sätt bemöter lärare och elever varandra på skolan?Den mobbning och kränkning som förekommer kommer tydligt att presenteras i tabeller samt att ställas i paritet till de föreskrifter som finns att rätta sig efter i Lpo 94. Undersökningen visar på att det förekommer mobbning och utfrysning på skolan. Den har dock i jämförelse med tidigare år minskat avsevärt och skolans antimobbningsteam anses av en klar majoritet av eleverna ha en viktig del att fylla på skolan. Den mobbning som förekommer riktas inte bara från elev till elev utan det förekommer även mobbning och utfrysning från lärare och övrig personal på skolan gentemot elever. I jämförelse med elevernas mobbning sinsemellan så är dock mobbningen från lärare och övrig personal ej lika frekvent förekommande, men den borde ej överhuvudtaget förekomma.

Syftet är att undersöka och beskriva hur arbetet mot kränkande behandling och mobbning i grundskolan ser ut och hur verksamma pedagoger och ledning upplever arbetet med likabehandlingsplaner och den metod de använder.

Syftet med följande arbete är att undersöka personalens erfarenheter och uppfattningar om mobbning inom särskolan samt vilka faktorer som de anser påverkar mobbning inom särskolan. Genom halvstrukturerade intervjuer belyser studien pedagogers och elevassistenters upplevelser av mobbning inom särskolan. Sammanfattningsvis pekar mitt resultat på att förekomsten av mobbning i särskolan är relativt liten. Huvudtyperna av den mobbning som förekommer är utfrysning samt verbal mobbning. Faktorer som elevers intellektuella nivå, besvärliga hemförhållanden samt avvikande beteende kan påverka huruvida han eller hon blir utsatt för mobbning eller mobbar andra.

Examensarbetet handlar om en skola för alla så som barn förstår och beskriver den. Uppsatsen bygger på en studie med ett femtiotal barn som går i årskurs tre respektive årskurs fem. De två klasserna befinner sig i två olika kommuner i Skånelän. Syftet med detta examensarbete är att försöka förstå och återberätta hur barn beskriver en skola för alla och om deras intresse återspeglas i styrdokumenten. Frågeställningarna är: Vad är en skola för alla enligt femtio nio och elva åringar? och Speglas barnens intresse i styrdokumenten? Studien är kvalitativ i den bemärkelsen att barnens svar har tolkats på olika sätt. Styrdokumentens riktlinjer ställs mot barnens beskrivningar för att se om deras intressen om en skola för alla påträffas där. Teoretiska utgångspunkter är en begreppsdiskussion om en skola för alla, styrdokument och tidigare forskning med barnperspektiv från Barnombudsmannen. Studien visar att barn oavsett ålder har många olika tankar om en skola för alla. Återkommande är inflytande, respekt och individuellt anpassad undervisning. Begrepp som även är centrala i styrdokumenten.

denna uppsats belyser jag hur man med hjälp av skönlitteratur kan förmedla de demokratiska värderingar som skola och samhälle vilar på. Jag försöker förankra mitt uppslag om hur man kan förebygga mobbning i grundskolans senare del i redan väl befästa metoder som Farsta och Stiftelsen friends, samt i förhållande till de normalitetsföreställningar som finns i skolan och i samhället. Det är en teoretiskt uppbyggd uppsats och jag utgår från litteratur som Louise M. Rosenblatts Literature as Exploration (1938), Gunilla Molloys Att läsa skönlitteratur med tonåringar (2003), Eva Hultins Skolans litteraturundervisning som demokratisk mötesplats (2002) och Lpo94. I behandlad litteratur tas bland annat transaktionsbegreppet, efferent och estetisk läsning, subjektiv förankring i skönlitteratur och autentiska frågor upp. Mina slutsatser blir att man i arbetet med estetisk läsning har större möjlighet att få till stånd en undervisning där elevernas värderingar och åsikter öppet kan diskuteras. Eleverna ges möjlighet att få perspektiv på de egna värderingarna i reflektion över läst litteratur, då de berörs. Fiktion öppnar upp för samtal om svåra ämnen och elevernas sociokulturella olikheter ska ses som en tillgång.

Uppsatsen analyserar Frida Nilssons bok Jagger, Jagger (2013) och R.J. Palacios bok Undret (2013), som båda behandlar ämnet mobbning. Undersökningens syfte är att dels analysera hur mobbning framställs i dessa böcker, dels hur böckerna, och skönlitteratur med motivet mobbning i allmänhet, kan användas i arbetet mot mobbning i skolan. Analysen genomförs utifrån ett hermeneutiskt perspektiv, med närläsning och litterär texttolkning som metod. I den didaktiska diskussionen om hur böckerna kan användas i undervisning, kopplas egna reflektioner till Louise Rosenblatts receptionsteori och Aidan Chambers boksamtal. Analysen visar på ett flertal aspekter som berör gestaltningen av mobbning i de två barnböckerna, såsom att offren är impopulära, har få vänner samt är normbrytande. De utsätts främst för relationell och verbal mobbning. Förövarna i böckerna har hög social status och är överlägsna sina offer. Omgivningens reaktion och hantering av mobbningen är inte särskilt omfattande. Däremot skildrar Jagger, Jagger den starka inverkan som en utomstående individ kan ha på offrets hantering av mobbningen. Undret har en mer realistisk karaktär och Jagger, Jagger en mer fantastisk inriktning, vilket medför att den sistnämnda får en mer humoristisk lätthet i allvaret och samtidigt öppnar upp för tolkning hos läsaren. Den didaktiska diskussionen belyser skönlitteraturens värde i undervisningen samt hur läsning ger barn tillgång till fiktionsvärldar med skilda perspektiv, vilket i sin tur kan utveckla deras empatiska förmåga.