Mobbning är ett samhällsproblem som drabbar många barn i skolan. Det är vanligt förekommande i alla åldrar, och rapporter redovisar hur 60 000 barn i Sverige dagligen går till en skola som de inte känner sig trygg i. Ett av skolans uppdrag är att motverka mobbning och i skolans värdegrund står det att kränkande behandlingar bland annat ska bemötas med kunskap och samtal. Uppsatsens syfte är att undersöka hur mobbning gestaltas i tre utvalda bilderböcker genom dess text och bilder, för att sedan diskutera hur bilderböckerna kan användas som utgångspunkt i undervisningen för att, i enlighet med skolans uppdrag, motverka mobbning i skolan. I uppsatsens analysdel undersöks hur de utvalda bilderböckerna gestaltar temat mobbning utifrån sex skilda perspektiv, sedan jämförs bilderböckerna med varandra och tillsist diskuteras om lärare kan använda dessa som utgångspunkt för samtal i klassrummet. Analysen visar att alla tre bilderböckerna berör samma huvudtema, men trots detta skiljer sig från varandra. I uppsatsen diskuteras således att bilderböckerna kan bidra med olika innehåll som skapar grund för olika perspektiv på mobbning i samtal. Resultatet pekar även på att bilderboken med fördel kan användas för att samtala om tunga ämnen som mobbning i klassrummet.

Mobbning i arbetslivet är ett reellt problem som inte bara drabbar den mobbade utan hela arbetsplatsen. Arbetsmiljöverket beräknade att 9 % av arbetstagarna i Sverige var mobbade år 2009. Forskare har beskrivit mobbningens omfattning, orsaker, uttryck och konsekvenser men hittills har interventionsforskningen varit mer eftersatt. Syftet med denna studie var att utveckla kunskaper om tillämpade åtgärder mot mobbning på arbetsplatser, med fokus på respondenternas uppfattning om interventioner. Vi intervjuade 7 personer om deras erfarenheter av mobbning i arbetslivet och materialet analyserades med grundad teori. Interventioner för akut, reparativt respektive preventivt arbete som kan tillämpas på individ-, grupp- samt organisationsnivå presenterades. Interventionerna sammanfattades i en interventionsmatris. Respondenternas mål var en god och mobbningsfri arbetsplats och i linje med ett salutogent perspektiv förespråkades preventivt arbete. Ett bifynd var att så stor del av frustrationen i mobbningsprocessen relaterades till diskrepanser mellan förväntningar och verklighet. Likheter mellan förväntansdiskrepans och psykologiska kontraktsbrott diskuterades.

Syftet med studien är att undersöka relationen mellan skolors arbete mot mobbing och elevers behov av stöd, samt om skolornas arbete motsvarar hur eleverna önskar att skolan ska att hantera mobbning i årskurs fyra till sex. I studien beskrivs skillnaden på begreppen ”barnperspektiv” och ”barnets perspektiv” samt hur begreppen är relevanta för skolans elevinflytande. Denna studie undersöker alltså om skolans arbete mot mobbning når barnets perspektiv. Studien grundas på kvantitativa enkätundersökningar där 55 elever och 6 lärare från tre olika skolor i årskurs fyra till sex har deltagit. Respondenterna har svarat på samma flervalsfrågor, vilka har anpassats efter ett elevperspektiv samt ett lärarperspektiv. Svaren har ställt mot varandra för att klargöra om elevernas och lärarnas svar överensstämmer. Studiens resultat visar att det finns önskningar från eleverna kring arbetet mot mobbning vilka skolorna inte har något systematiskt arbete kring.

Syftet med denna studie är att undersöka hur mobbning gestaltas i tre olika bilderböcker genom bild och text, samt samspelet mellan bild och text. De böcker som användes i studien är Taggtråds-Tim av Stefan Ljungqvist och Johan Egerkrans (2005), Vem är annorlunda? Av Ingrid Fioretos och Vera Glumac-perlesi (2001) samt Tilda med is och sol av Carina Wilke och Inger Koleff (2003). Mobbningen som gestaltas i de valda bilderböckerna är främst en blandning mellan verbal, fysisk och tyst mobbning. De vuxnas roll i bilderböckerna är oftast negativ och de har inte så stor roll i böckerna. De flesta av offren i böckerna får inte en chans att visa vilka de är utan de döms utifrån deras yttre.

No description available.

Denna studies syfte har varit att undersöka hur skolors brottsförebyggande insatser har sett ut ur elevers perspektiv. Elever som relativt nyligen har gått ut högstadiet har fått reflektera över skolans insats mot till exempel stökiga elever och mobbning. Genom kvalitativ ansats och inkät som metod har empirin samlats in. De resultat som redovisats har analyserats och diskuterats utifrån Hirschis teori om sociala band och fenomenografisk ansats och även utifrån tidigare forskning gällande ungdomsbrottslighet och skolan som brottsförebyggande aktör. Slutsatser som kunnat dras är att eleverna överlag är nöjda med den sociala miljön som finns i skolorna. Trots detta så upplever de att skolorna inte arbetar aktivt nog mot mobbning, stökiga elever och för att främja en god arbetsmiljö för samtliga på skolorna.

The purpose of this study was to investigate the victim’s descriptions of the perpetrators actions based on three autobiographies. The autobiographies Ni vann aldrig (2018), Jag finns (2010) and En mobbads minnen (2006) are based on the authors' subjective experiences of the bullying in school. A qualitative content analysis was used to investigate the purpose and issues of the study. The analysis has been a great help to find and encode sentences from each autobiography. The sentences have then been thematized into three different category that are based on bullying in physical, psychological and verbal form. The report has been strengthened with the support of Antonovsky's salutogenic theory, which deals with the concept of KASAM. KASAM implies a sense of context and is explained based on the three concepts: manageability, comprehensibility and meaningfulness. The theory has helped us to understand how the individual's physical as well as mental health is affected in relation to difficult events that occur in life. Previous research studies have also been used to create a deeper understanding of inclusion and exclusion, different forms of bullying, how the concept of bullying can be defined, and the consequences of bullying. The result has shown that the bullying occurred in physical, mental and verbal forms. In the autobiography Jag finns (2010), physical bullying was a frequent act described by the victim Maja-Maria. Based on Lisa's descriptions in the autobiography Ni vann aldrig (2018), we discovered that psychological bullying was an act that occurred most times. Based on AnnaLena's descriptions, mental bullying was also a frequent act that appeared in the autobiography En mobbads minnen (2006). In each autobiography, verbal bullying was least prevalent. When comparing the autobiographies, we discovered that there were similarities and differences in the victims 'descriptions of the perpetrators' actions. / Syftet med denna rapport var att undersöka offrens beskrivningar av förövarnas handling utifrån tre självbiografier. Självbiografierna Ni vann aldrig (2018), Jag finns (2010) och En mobbads minnen (2006) bygger på författarnas subjektiva erfarenheter av mobbning i skolan. För att undersöka studiens syfte och frågeställningar har en kvalitativ innehållsanalys tillämpats. En kvalitativ innehållsanalys har varit till stor hjälp för att hitta och koda meningar från respektive självbiografi. Meningarna har därefter tematiseras i tre olika kategorier. Dessa teman är baserade på mobbning i fysisk, psykisk och verbal form. Rapporten har förstärkts med stöd av Antonovskys salutogena teori som handlar om begreppet KASAM. KASAM innebär en känsla av sammanhang och förklaras utifrån de tre begreppen: hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet. Teorin har hjälp oss att förstå hur individens fysiska samt psykiska hälsa påverkas i relation till svåra händelser som uppstår i livet. Tidigare forskningsstudier har även kommit till användning för att skapa en djupare förståelse inom inkludering och exkludering, olika mobbningsformer, hur begreppet mobbning kan definieras samt vilka konsekvenser mobbning medför. Resultatet har visat att mobbningen förekom i bland annat fysisk, psykisk och verbal form. I självbiografin Jag finns (2010) var fysisk mobbning en frekvent handling beskrevs av offret MajaMaria. Utifrån Lisas beskrivningar i självbiografin Ni vann aldrig (2018), upptäckte vi att psykisk mobbning var en handling som förekom flest gånger. Baserat på Anna-Lenas beskrivningar var psykisk mobbning likaså en frekvent handling som framkom i självbiografin En mobbads minnen (2006). I respektive självbiografi var verbal mobbning minst förekommande. Vid jämförelse av självbiografierna upptäckte vi att det förekom likheter och skillnader på offrens beskrivningar av förövarnas handlingar.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om tendenserna utav mobbning förekom 1959–1969 i Videfors, som egentligen heter något annat, men av säkerhetsskäl fått ett fiktivt namn, för att kunna kartlägga och analysera mobbning ingen begreppet introducerades i det svenska språket. För att besvara syftet har mina frågor varit: Förekom dokumenterade händelser som kan tolkas som mobbning i Videfors 1959–1969? Vilka andra händelser dokumenterades i relation till fallen som kan tolkas som mobbning i Videfors mellan 1959–1969? Avgränsningarna gjordes på grunderna att inte uppleva en för stor förskjutning i sociala värderingar från 1970-talet då forskning kring mobbning tog fart och 1960-talet då min forskning tar plats samt bidrag till lokal forskning i Videfors. Med hjälp av dokument från elevvårdskonferensprotokoll, psykologen och talfelskliniken har jag redovisat fall där trakasserier och kontinuerliga trakasserier har förekommit. Samt analyserat fallen med hjälp av forskningsläget som teoretisk utgångspunkt. Materialet jag har utgått från återfanns på Videfors kommunarkiv, det bestod utav elevvårdsprotokoll och dokument från talfelsklinik och skolpsykolog. Metoden för att analysera funnet material var en kvalitativ metod, med frågan om frekvens med en kvantitativ karaktär. Materialet har analyserats med hjälp av relevanta sökord samt att analysera dokumenten med hjälp av skolverkets definition av mobbning.  Utfallet av min undersökning visar att tendenser för mobbning fanns i Videfors 1959–1969, vilket jag styrker genom mina undersökningar med stöd av tidigare forskning. Vidare diskuterades den låga frekvensen, med hjälp utav Larsson och Heinemanns undersökningar, vilket visade att frekvensen kan förväntas vara låg i en studie om mobbning innan 1969.

Studiens syfte var att undersöka hur lärare och lärarstudenter uttrycker sig om nätmobbning och skolors arbete mot nätmobbning. Problemet är intressant då elever i låg- och mellanstadiet är aktiva på digitala enheter och i många fall även på sociala medier. Detta medför en ny typ av mobbning, den digitala mobbningen, utöver den traditionella mobbning som alltid har funnits. Då fenomenet har vuxit fram de senaste decennierna och innebär nya utmaningar så är det intressant att veta hur yrkesverksamma lärare och blivande lärare uttrycker sig om problemet och arbetet med det. För att komma åt detta utgår studiens frågeställningar från hur begreppet nätmobbning definieras, dess omfattning och hur skolor arbetar med nätmobbning. denna studie har fyra lärare med behörighet i årskurserna F-3 eller 4–6 och fyra lärarstudenter med inriktning F-3 eller 4–6 intervjuats med kvalitativ metod. Intervjuerna har analyserats med hjälp av kritisk diskursanalys. I den kritiska diskursanalysen analyseras en text utifrån dimensionerna text, diskursiv praktik och social praktik. I denna studie har intervjuerna analyserats utifrån textdimensionen. Resultaten visar att nätmobbning oftast beskrivs som något som sker upprepade gånger i form av elakheter och kränkningar på digitala enheter och sociala medier. Båda målgrupperna trodde även att nätmobbning eskalerar med åldern. Lärarna berättar om sina arbetssätt och det framkommer att skolorna som intervjupersonerna har erfarenhet av ofta arbetar mot mobbning genom samarbete mellan lärare, föräldrar och rektor, antimobbningsteam och anmälningar till rektor eller kommun. Ingen nämnde specifika arbetssätt mot nätmobbning, utan det handlade oftast om anmälningar och samtal mellan elever, skolpersonal och vårdnadshavare. I analysen framgår att intervjupersonerna ofta uttryckte en osäkerhet kring nätmobbning och dess omfattning, och både skolans och vårdnadshavares ansvar diskuterades också ofta. De ramfaktorer som identifierades i intervjuerna var vårdnadshavare, tid, skolans ledning och organisation samt kultur.

Mobbning är ett fenomen som förekommit under lång tid inom skolan. Barn som utsätts för mobbning kan komma att få långtgående effekter och leda till svåra men i vuxen ålder. Därför har skolan en skyldighet i att aktivt arbeta förebyggande mot mobbning och kränkningar i skolan samt att utreda händelser där elever blir kränkta. Trots att det finns tydliga direktiv i att förebygga mobbning så visar undersökningar att mobbning i skolan ökar. Hur kan mobbning och kränkningar förhindras i skolan, skolkuratorer är den profession inom skolan vars arbetsuppgifter till störst del ligger i det förebyggande arbetet. För att komma underfund med mobbning i skolan är det viktigt att skolkuratorer har ett liknande tillvägagångsätt i att jobba mot mobbning. Detta arbete undersöker om det finns skillnader och likheter i hur skolkuratorers förebygger mobbning, detta görs genom att ta reda på hur respektive kurator arbetar och sedan jämföra dessa med varandra. För att ta reda på detta gjordes enskilda intervjuer med 4 kuratorer på olika skolor i en mellanstor kommun i Västra Sverige. Resultatet visade att förhållningsätt i hur man förebyggde mobbning utgjorde större skillnader än likheter. De slutsatser som kunde dras utav resultatet var att kuratorerna arbetade med olika insatser i att förebygga mobbning och att de hade olika attityder gentemot det förebyggande arbetet. Men att den gemensamma idén om hur mobbning kan förebyggas var att utgå från ett helhetsperspektiv som framhävde olika aspekter.