Skolorna är enligt lag skyldiga att utforma planer mot diskriminering och kränkande behandling, enskilt eller i sammanhängande form. Diskrimineringslagen och skollagen ställer olika krav på vilket innehåll respektive plan ska ha, men samtidigt rekommenderar Skolverket att skolorna utformar en sammanhängande plan för detta arbete. Syftet med denna studie är att undersöka hur två skolor har utformat sina planer och jämföra om det finns avvikelser mellan planerna på skolorna och styrdokumenten från lagstiftarna och myndigheterna. Frågorna som ställs är:   Vad står det i styrdokumenten[1] om hur utformningen och innehållet i en likabehandlingsplan ska se ut?   Hur utformar och arbetar de två undersökta skolorna med LBP utifrån de krav som styrdokumenten föreskriver?   Metoden som används i undersökningen är en komparativ, kvalitativ textanalys. Studien visar att båda skolorna har en god beredskap för att förebygga och motverka diskriminering och kränkande behandling. Den ena skolan uppfyller samtliga rekommendationer på planens utformning medan den andra skolan brister i beskrivningen av hur man arbetar praktiskt med diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning samt ålder.     Emellertid har Skolverket i en stor studie skaffat sig kunskap om att flera insatser som görs på skolorna för att motverka mobbning har liten eller ingen effekt och i vissa fall till och med ökar förekomsten av mobbning. Inslag av sådana insatser förekommer på båda skolorna. [1] Lagar, förordningar och ansvariga myndigheters rekommendationer.

Syftet med denna kvantitativa fallstudie var att se hur mobbning kan få utlopp både i hemmet och i skolan, både via den traditionella mobbningen och via den mobbning som sker via till exempel sociala medier, så kallad nätmobbning. För att komma fram till ett resultat har vi delat ut enkäter i två årskurs sexor. Dessa svar analyserades sedan via induktiv metod. Resultaten visade att i de klasser vi undersökt var det fortfarande den traditionella mobbningen som dominerade, även om många också stött på nätmobbning. Vi har även sett att de redan vid ung ålder stött på både mobbning och kränkningar både i det verkliga livet och online.

The aim of this study was to examine, in the work against bullying how collaboration between the school counselor and other professions is described by the different professions within the student health team as well as how they describe that the different competencies involved in such teams shapes problem definitions and solutions. The student health (swedish- elevhälsoteamet) team of which the study is based on consists of different professions such as school counselors, school nurses, special education teachers, school psychologists and school principles. We have interviewed representatives of all the above mentioned professions with the exception of school psychologists using a qualitative research design. In this study we have chosen to focus on two student health teams from two different primary schools located in a middle-sized municipality in southern Sweden. We have analysed the results using new institutional theory and the terms domain and power.   The main conclusion of the study is that school counselors themselves feel they have a specific knowledge regarding bullying but have difficulties in capitalizing on it while collaborating with the other professions in the student health team. In line with early research the school counselors also feel marginalised by the fact that they are the only professional social workers in a work place mainly dominated by educationalists. Other problems facing school counselors and similarly affecting the collaboration with other professions within the school and particularly in the student health team are indistinct roles, less contact with students and restriction due to confidentiality.

Syftet med detta examensarbete är det ska ge en fördjupad förståelse för skillnader mellan traditionell mobbning och nätmobbning. Jag ska också studera hur utvalda pedagoger definierar dessa begrepp och hur de ser på skillnaden mellan dem. Jag ska även undersöka hur utvalda skolor arbetar förebyggande mot traditionell mobbning respektive nätmobbning och om det görs på olika sätt. Metoden i examensarbetet är kvalitativa, semistrukturerade intervjuer och urvalet består av sex kvinnliga verksamma pedagoger. Resultatet visar att intervjupersonerna i min undersökning har en klar definition av vad traditionell mobbning innebär men den skiljer sig dock åt mellan dem. Deras definition av nätmobbning är dock mer diffus och de är mindre preciserade i sina svar. Det finns främst två aspekter som pedagogerna framhåller som de största skillnaderna mellan traditionell mobbning och nätmobbning. Dessa är: var mobbningen utspelar sig samt innehållet i den. Traditionell mobbning menar de utspelar sig främst i skolan och kan vara av både fysisk och psykisk karaktär medan nätmobbning istället utspelar sig i hemmet och att den fysiska delen inte existerar. Utifrån resultatet kan man utläsa att skolornas förebyggande arbete mot mobbning främst riktar sig mot traditionell mobbning som sker på skolan. Arbetet mot nätmobbning tar betydligt mindre plats och är inte lika genomarbetad och rutinmässig. Detta tror intervjupersonerna beror främst på den bristande kunskapen om ämnet i fråga. Pedagogerna anser dock att mycket av arbetet om värdegrund och respekt även är förebyggande mot nätmobbning.

Mobbning är idag ett begrepp som alla i samhället tar på stort allvar. Mobbning som företeelsehar funnits länge även om själva begreppet är relativt nytt. Det finns även inskrivit i svenska skolans läroplan att all personal på skolan ska arbete för att motverka trakasserier och konfliktsituationer. Syftet med denna studie är att undersöka vilken kunskap blivande lärare har om begreppet mobbning. Vidare är syftet att undersöka hur de under sin utbildning förbereds på att hantera mobbning. För att uppnå detta syfte har en kvalitativ metod använts, där sex blivande lärare intervjuades med semistrukturerade intervjuer. För att komplettera denna användes en kvantitativ undersökning med en enkätstudie. Studiens resultat visar att en stor del av de blivande lärarna endast har en grundläggande och allmän uppfattning om vad mobbning är och att dennabaseras på deras tidigare erfarenheter. Resultatet visar också att blivande lärare inte känner sig förberedda på att hantera mobbning och konflikter i skolanpå grund av att de anser sig ha fått en bristfällig utbildning i ämnet.

The purpose of this study is to do a research about some pedagogues’ perceptions of the social phenomenon of bullying, about the roles that can occur and how these pedagogues consider themselves to work accordingly. Our research questions are therefore: What beliefs about the social phenomenon of bullying has the pedagogues? What roles emerge in different bullying situations according to the pedagogues? How do the pedagogues work with bullying and the roles that emerge? The study provides insight into how different approaches to bullying can contribute to various pedagogical implications in anti-bullying work. In our theoretical part we present general issues and the roles that different writers describe. We have chosen earlier research that addresses the roles that may emerge. This qualitative study is based on eight pedagogues’ interview responses, which we have processed and analyzed. Our results and our analysis is presented in four categories; how to treat each other, pedagogues perception of bullying, how to work with bullying and roles. The results of this study have shown that if you as a pedagogue have an understanding of the roles that can occur, the work with bullying can possibly become easier. The results have also shown that the pedagogues’ perceptions of the roles are similar to each other. Even how the pedagogues work with bullying, both in general and in prevention purposes, arise in our results. In the discussion we discuss, based on our previous research, pedagogues beliefs about bullying, their work with bullying and the roles that can occur. We conclude with our own thoughts and further research / Syftet med denna studie är att undersöka pedagogernas föreställningar om det sociala fenomenet mobbning, om vilka roller som kan uppstå samt hur dessa pedagoger anser sig arbeta utifrån detta. Våra frågeställningar är därför: Vilka föreställningar om det sociala fenomenet mobbning finns hos pedagogerna? Vilka roller uppstår i olika mobbningssituationer enligt pedagogerna? Hur anser sig pedagogerna arbeta med mobbning och dess roller som uppstår? Studien ger en inblick i hur olika förhållningssätt till mobbning kan bidra till olika pedagogiska implikationer i antimobbningsarbetet. I vår teoridel presenterar vi det socialpsykologiska perspektivet samt vilka roller olika författare beskriver. Vi har valt tidigare forskning som behandlar de roller som kan uppstå. Denna kvalitativa studie bygger på åtta pedagogers intervjusvar, som vi sedan har bearbetat och analyserat. Vårt resultat och vår analys presenteras utifrån fyra kategorier; Hur man behandlar varandra, pedagogernas uppfattning om mobbning, arbetet med mobbning och roller. Resultatet av denna studie har visat att om man som pedagog har förståelse för de roller som kan uppstå, kan man eventuellt lättare arbeta med mobbning. Resultatet har även visat att pedagogernas föreställningar om rollerna liknar varandra. Även hur pedagogerna arbetar med mobbning, både generellt och förebyggande, framkommer i vårt resultat. I diskussionen diskuterar vi pedagogernas föreställningar om och arbetet med mobbning och de roller som kan uppstå utifrån vår tidigare forskning. Vi avslutar med egna tankar och vidare forskning.

The aim of this study was to analyze discursive patterns in publications and attitude researches on bullying published by The Swedish National Agency for Education. The focus was largely on whether there is a pattern in the narration of how teachers and pupils are portrayed as perpetrators in a situation where bullying occurs. The empirical material of the study was acquired by use of a qualitative method where publications published between the years of 2002 and 2014 were selected. Dictums concerning teachers and pupils as bullies have been compared and surveyed where differences in how they were depicted was the object of analysis. To enable such a study, Foucault's theories on discourse and power were applied on the empirical material in the analysis.The result shows that bullying in general almost always refers to the pupil as the perpetrator while teachers are under-represented in the same context. Pupils as perpetrators are described through qualities such as aggression and lack of empathy,whereas teachers are described through external factors such as stress and extensive workload.

Syfte med denna undersökning var att ta reda på vad förskollärare hade för uppfattningar om begreppet mobbning i förskolan och hur de arbetar för att förebygga det. För att få svar på syfte och frågeställningar användes kvalitativa intervjuer där tankar och åsikter ligger i fokus. Vi valde därmed att intervjua sex stycken förskollärare på tre stycken förskolor, en privat och två kommunala. Intervjusvaren analyserades och sammanfattades inom kategorier som framkom som mest centrala i resultatet. Resultatet visar att det råder delade meningar samt en otydlighet om vad mobbning innebär i förskolan. Förskollärarna benämnde begreppet mobbning mer som utanförskap och att det handlar mer om medvetna handlingar bland äldre barn. När det gäller det förebyggande arbetet framkom det fyra centrala delar att arbeta efter som material, likabehandlingsplan, arbetslaget och att vara närvarande bland barnen. I resultatdiskussionen framkommer det att mobbning är ett laddat begrepp och det är vanligt att mobbningstendenser inom barnens sociala samspel upplevs mer som vardagsföreteelser.

Uppsatsens syfte är att genom text och bild undersöka hur mobbning gestaltas i två utvalda bilderböcker för barn. De två bilderböckerna är Saga och regnbågen av Carina Wilke och Katarina Dahlquist, och Fina Fisken av Anna Bergholtz och Emmalill Frank. De två bilderböckerna speglar mobbning på olika sätt, främst genom psykisk och verbal mobbning, men även den fysiska mobbningen framträder. Uppsatsens syfte är också att undersöka hur dessa två bilderböcker kan användas i undervisningen i skolan för att på olika sätt arbeta och förebygga mobbning. Slutligen diskuteras och beskrivs tips och handlingsplaner på förebyggande arbete av mobbning i skolan.

Sammanfattning Denna studie gick ut på att undersöka ett antal aspekter av mobbningsbegreppet. Syftet var att nå en ökad förståelse om mobbning som företeelse, sett från ett antal mellanstadielevers perspektiv. Fokus var på de resonemang som framträdde utifrån studiens frågeställningar (forskningsfrågor). Dessa gällde definitionen, motverkande arbete, förväntningar på läraren samt orsaker och förklaringar bakom mobbning med koppling till mobbare och offer. Undersökningen utfördes genom enskilda intervjuer på tio elever i årskurs fem och var av kvalitativt slag. Frågorna var av halvstrukturerad karaktär, vilket betyder att de var delvis styrda. Dessa utgick från en intervjuguide som bestod av tre teman, som tillsammans täckte studiens forskningsfrågor. För att dokumentera resonemangen spelades intervjuerna in. Det insamlade materialet transkriberades sedan genom metoden ortografisk karaktär, som innebär att intervjuerna skrivs ner ordagrant innan de analyseras. Analysen skedde utifrån de teman som skapades när intervjuguiden togs fram, vilket innebär en tematisk analysmetod. Därefter organiserades ”Resultat” och ”Analys” utifrån studiens teman och presenterades genom en berättande sammanfattningsteknik. Slutsatserna som analyserna resulterade i har därefter diskuterats i relation till ”Tidigare forskning” och teoretiska perspektiv. Inom  temat ”Definition” var en slutsats att mobbning utgörs av någon eller några komponenter (kriterier). En jämförelse mot ”Tidigare forskning” visade att det rörde sig om samma kriterier som Olweus har i sin definition. En annan slutsats inom detta tema gällde att komponenten ”Negativ handling”, (som kan uttryckas i olika termer) utgör kärnan i mobbning. Detta betyder att den är viktigare än övriga komponenter/kriterier. Detta visade sig bland annat genom att samtliga deltagare talade om kriteriet ”Negativ handling”. När det gäller slutsatserna inom övriga teman framkom en ”bra skolmiljö” som en viktig faktor när det gäller att förebygga mobbning. Vidare fanns i samtliga reonemang en förväntan om aktivitet från lärarens sida vid kännedom om mobbning. Kommunikation med en eller flera parter med koppling till mobbningen var den aktivitet som flest (9 av 10 deltagare) resonerade om. En annan slutsats visade sig vara att ett avvikande från normen var det som flest deltagare tog upp när det gäller orsaker till varför individer mobbas. I resonemangen var 8 av 9 deltagare överens om att det alltid föreligger en orsak till att en person blir mobbad. Samtliga deltagare var också överens om att det alltid föreligger en anledning till att individer mobbar. När det gäller mobbaren samtalade majoriteten av intervjusubjekten om ”Bristande självförtroende” som en faktor bakom mobbarens beteende. Vidare förklarades den som främst individ- och/eller familjrelaterad snarare än kamratrelaterad   Nyckelord: Mobbning, intervjuer, elever, resonemang.