Syftet med denna studie är att granska hur lärarna för åk 1-7 i en skola utanför Sverige arbetar förebyggande och åtgärdande mot mobbning inom ramen för Zero-programmet. Genom att ta reda på hur lärarna uppfattar mobbning och Zero-programmet vill jag bidra till forskningen som rör skolors aktiva insatser mot mobbning. Studien bygger på kvalitativa intervjuer där informanterna fick beskriva sitt aktiva förebyggande och åtgärdande arbete mot mobbning samt beskriva sin uppfattning om mobbning och Zero-programmet. Ur mitt material kom jag att utläsa tre olika diskurser vad gäller synen på mobbning. Vad gäller utsagorna om det förebyggande och åtgärdande arbetet utkristalliserades diskurserna: noll-tolerans och återkoppling, uttalade förväntningar, omvårdnad och delaktighet. Informanternas utsagor om Zero-programmet mynnade ut i diskurserna: värdet av en gemensam helhetssyn och vikten av implementering och aktualisering av programidé. Jag drar slutsatsen att uppfattningen om att det existerar en helhetssyn kring mobbningsfrågor på skolan kan ifrågasättas då det också uttrycks en efterfrågan på mer kompetensutbildning/diskussioner i ämnet för att förhindra ”programtrötthet” och då det finns upplevda brister vad gäller kunskap om programmet (Skolverket b, 2009). Jag drar också slutsatsen att det är lättare att ta till sig konkreta verktyg i ett program än att relatera till den egna lärarrollen i det förebyggande arbetet mot mobbning. I ett större perspektiv kom jag fram till att det inte finns så mycket forskning om Zero-programmet, vilket gör min undersökning relevant vad gäller forskning om antimobbningsprogram. Jag har också kunnat klarlägga att lärarna utgår från tre olika synsätt på mobbning trots att de arbetar med ett och samma program.

Syftet med denna studie är att belysa det sociala fenomenet  mobbning på arbetsplats, samt vilka konsekvenser som uppstår i det sociala liv och/eller arbetsliv för den person som blivit utsatt. Vi har använt oss utav kvalitativ forskning för att sätta oss in i ämnet och därfmed använt oss av kvalitativa intervjuer för den här studien. Vi har genomfört sex stycken personliga intervjuer med hjälp av en intervjuguide, vilken var indelad i tre olika teman. Vi analyserade vårt resultat med hjälp av tre teoretiska utgångspunkter, identitet, sociala roller och stigmatisering. Vi har kommit fram till att man som utsatt antar en roll under mobbningsperioden och även att mobbning ger konsekvenser av olika slag.

Do children, who are supporter of comradeship, think that working to prevent cyber bullying may be a task for them? This study describes, from a child’s perspective, how a supporter of comradeship can be supportive in the preventive work against cyber bullying. This study will also define the phenomena bulling and cyber bullying, the difference between them and where they can be seen. I will also describe the supporters of comradeship are elected, the information they get from school and how adults at school help them to plan their work. The schoolconsider, of course, the Swedish school law towards (against) bulling and insulting behavior and the school is also visited by inspectors from the Swedish National Agency for Education. The idea to do this study came arise, from a lesson when we discussed, with the pupils, a problem that had happened the day before, after school. It was a problem that was difficult to solve and it was an interesting problem to discuss. I have been interviewing the supporters in group and in pairs. The supporters at the school think that cyber bullying might be a task for them to work with in a preventive way as well as the work to prevent bulling at the schoolyard still is important.

Abstract The purpose of this study is to find out how educationalists who are currently working in school-environments feel about antibullyingprograms. Do they think that the programs are working and do they feel that the measures that they use work as planned? The reason why I choose to investigate this topic is that it will always be at topic interesting to study. Bullying will unfortunately always exist in some way. The whole survey is made in a small/medium seized municipality in Sweden with about 12 000 inhabitants. The basis on which this this study lies is structured interviews and a questionnaire. The result of this these indicates that most educationalists think that the strategies and measures they use to prevent bullying work as planned, but it’s not often they observe bullying in their classes. The strategies and measures are often used in preventive purpose and to obstruct actions that could lead to bullying. What also comes to light in this survey is that all educationalists are using a local plan to prevent and obstruct bullying. Key words: Antibullying program, Antibullying plans, bullying, conflict management.

I denna litteraturstudie har vi ämnat undersöka fenomenet mobbning ur ett sociokulturellt perspektiv. Studien fokuserar på de olika roller som individer har i en mobbningssituation, i syfte att identifiera dessa samt vilka faktorer som medverkar till att skapa dem. Genom att systematiskt samla in data från olika undersökningar om mobbning utifrån ett grupperspektiv och sedan analyserat dessa med utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet har vi sökt svar på våra frågeställningar. Resultatet av studien visar att det går att identifiera sex olika roller i en mobbningssituation, samt att dessa roller till stor del bestäms genom individernas samspel, där individernas sociala status och acceptans är bidragande faktorer till att skapa och återskapa rollerna. Resultatet diskuteras slutligen med fokus på hur det kan användas i en pedagogisk verksamhet i arbetet mot mobbning.

Det skrivs en hel del i tidningarna om barn som är utsatta för mobbning. Ca 50 000 elever har någon gång känt sig mobbade i skolan, men bara 500 anmälningar har kommit in till BEO ( barn och elevombudet). I denna studie vill vi synliggöra några lärares syn på mobbning, samt se hur de arbetar förebyggande för att motverka mobbning. Vi vill även ta del av elevers uppfattning om mobbning, delar de samma uppfattning som de vuxna? På de skolor där vi har gjort denna studie arbetar man framför allt med två olika modeller för att motverka mobbning. Dessa två modeller, som är Friends och Farstamodellen, har vi en grundlig beskrivning av. I vår studie använde vi oss av en enkät tagen från Björndell (1997). Vi modifierade den för att passa vårt syfte bättre med hjälp av några lärarintervjuer, som sedan skulle ligga till grund för vår elevenkät. Vi gjorde en kvalitativ elevenkät. Lärarna definierade mobbning som att utsätta någon för trakasserier eller nedsättande ord, där man bedömer det fysiska utseendet eller vad man har för klädsel på sig. Lärarna säger även att man måste lyssna på barnen när de kommer och säger att de blir mobbade, men att man även måste skilja på om det är enskilda händelser eller återkommande. Elevernas svar delade vi in i olika kategorier så som fysisk, social, verbal mobbning. Det mest positiva vi kan se i resultatet är att en stor majoritet av barnen har stor tilltro till sin lärare och dess kompetens att kunna stoppa mobbning. Elevernas tilltro till att lärarna på respektive skolor skulle kunna hjälpa till att stoppa mobbning om det skulle förekomma, är alltså väldigt stark.

Abstract: Syftet med denna uppsats var att undersöka barn och ungdomars texter på Internet då de diskuterar om mobbning med varandra. Att undersöka hur de beskriver mobbning, både då de beskriver sina erfarenheter av mobbning men också då de lämnar åsikter samt då de reflekterar kring mobbning med varandra. Jag ville försöka förstå mobbningen som förekommer bland barn och ungdomar genom att studera texter som barn och ungdomar har skrivit på ungdomscommunity Lunarstorm. Mobbning finns överallt, kan drabba vem som helst när som helst och har alltid funnits (Björk, G-O, 1999). Mobbningen får många barn och ungdomar att må både fysiskt och psykiskt dåligt. Jag ville i denna uppsats försöka närma mig problemet genom ett annorlunda och nytt perspektiv. Detta genom att jag studerar barn och ungdomars texter utan att komma i kontakt med dem. Jag kunde studera vad som hände i den process då barnen och ungdomarna fritt fick prata om mobbning genom diskussioner i forum och dagboksinlägg där de kunde dela med sig av sina tankar, funderingar och åsikter till andra. Genom att använda mig av teorierna symbolisk interaktionism, stigma, stämpling, roller och grupper och skam och tidigare forskning hämtat ur litteratur, avhandlingar, rapporter, tidskrifter och Internet kunde jag analysera deras texter för att få svar på de frågeställningar som jag hade.

För att bidra till dagens antimobbningsarbete som sker ute på skolor ser vi att barnens perspektiv bör lyftas fram. Vi tar upp olika forskare och deras definition och syn på fenomenet mobbning. Här lyfter vi även fram fyra olika perspektiv som vi använder i vårt analysarbete. Syftet med vår studie är att undersöka barns uppfattningar kring fenomenet mobbning, varför det uppstår och hur man kan stävja det. Barns perspektiv är betydelsefullt i vårt arbete då det är barns uppfattningar vi vill lyfta fram med vår studie.Vi har använt oss av en fenomenografisk kvalitativ metodansats där vi intervjuade åtta grupper med tre tioåriga barn i varje grupp. Dessa barn fick dessutom enskilt fylla i en enkät innehållande tre frågor. För att kunna utgå från barns perspektiv så långt som vi känner möjligt använder vi oss av öppna frågor i både intervjuguiden och enkätfrågorna. Grupperna var fördelade på fyra skolor med olika miljöer.Innan vi började med studien hade vi uppfattningen att barnen hade en större kunskap om hur de vuxna på skolan arbetar mot mobbning. Snabbt upptäckte vi dock att det inte stämde. Barnen har en mycket liten uppfattning eller ingen alls om hur de vuxna arbetar mot mobbningen på skolan. Vi kan se att alla de perspektiv vi använder oss av i analysarbetet är synliga vilket betyder att de alla bör ses som aktuella i dagens antimobbningsarbete.

Kränkande behandling och mobbning är ett samhällsfenomen; där det finns människor finns det även kränkande behandling och mobbning. Vad som är kränkande behandling är upp till personen som blir utsatt att avgöra och upprepade kränkningar inom samma sociala forum benämns som mobbning. Forskning har visat att det råder en viss osäkerhet och delade meningar huruvida både kränkande behandling och mobbning kan förekomma inom förskolans verksamhet. Syftet med denna studie är att undersöka vad biträdande förskolechefer har för erfarenhet av mobbning och kränkande behandling relaterat till förskolan samt om de arbetar med att förebygga mobbning och kränkande behandling på förskolan. Ett delsyfte är att undersöka hur kränkande behandling och mobbning kan yttra sig på förskolan samt kartlägga hur den lagstadgade handlingsplanen ser ut och hur de använder sig av den i sitt förebyggande arbete mot mobbning och kränkande behandling. Metoden som använts är kvalitativa intervjuer eftersom det är människors uppfattningar om vad kränkande behandling och mobbning innebär som har undersökts. Frågorna som ställdes under intervjuerna var till störst del öppna frågor där intervjupersonerna fick svara genom att beskriva och ge exempel. Resultatet visar att det råder delade meningar och en viss otydlighet om vad kränkande behandling och mobbning innebär för förskolan, men resultatet visar även att man som biträdande förskolechef tar frågan på allvar och arbetar aktivt med detta. I diskussion framkommer det att mobbning är ett komplext begrepp samt att kränkande behandling är betydligt lättare att definiera och blir därmed tydligare och lättare att relatera till. Frågan om mobbnings vara eller inte vara har också uppkommit; kan man helt enkelt utesluta mobbning som ord i förskola och skola och istället lägga all fokus på kränkande behandling?   Nyckelord: Preschool, Kindergarten, Relationships, Bullying, Peer Relationships

<p>Alla barn har en rättighet att känna sig trygga i skolan och inte bli utsatta för kränkande behandling eller mobbning. Mobbning är ett problem som måste uppmärksammas alltmer eftersom det inte alltid tas på allvar trots att varje skola har någon form av antimobbningsplan. Mobbning kan uttryckas i form av fysisk, psykosocial och verbal mobbning. Vårt syfte med undersökningen är att lyfta fram barns uppfattning om mobbning. Då lyder vår problemformulering som följer: Hur uppfattas mobbning av barn i årskurs fem på sex olika skolor? Vårt intresse ligger i att utföra vår undersökning i årskurs fem på sex olika skolor som aktivt arbetar med olika program mot mobbning. Undersökningen är inte avsedd som en jämförande studie. Vår metod är kvalitativ i form av en helt anonym enkätundersökning med öppna frågor då vi anser att ämnet är alltför känsligt för att använda vid intervjuer. Svaren vi får är inte ämnade att föra statistik utan syftet är att analysera och tolka barnens svar för att skapa en förståelse av deras uppfattning. Vi har valt att i analysen av enkätsvaren använda oss av symbolisk interaktionism, social identitetsteori, rollteori och aggression som gruppfenomen.</p>