Hur en individ uppfattar sin kropp har relaterats till självkänsla, fysisk aktivitet, matvanor, social ångest och mobbning. Studier som undersöker utvecklandet av kroppsuppfattning och riskfaktorer för snedvriden kroppsuppfattning efterfrågas. Denna longitudinella studies huvudsyfte var att undersöka om kroppsuppfattningen hos gymnasieungdomar (n=349) förändras över tid och hur det såg ut för tjejer respektive killar. Vidare undersöktes riskfaktorer för utveckling av snedvriden kroppsuppfattning. Resultatet visade stabilitet i utvecklingsmönster av snedvriden kroppsuppfattning över tid. Snedvriden kroppsuppfattning verkar redan ha befästs innan gymnasietiden. För killarna fanns ett statistiskt samband mellan social ångest och mobbning i utvecklingen av snedvriden kroppsuppfattning. Slutsatsen är därmed att killars förmåga att hävda sig i interpersonella sammanhang kan påverka kroppsuppfattningen. Skolan bör eftersträva ett tillåtande klimat och aktivt arbeta mot mobbning.

Mobbning och kränkande behandling är ett stort problem i dagens skolvärld. Det finns flera olika arbetssätt och metoder för att förebygga detta, dock är inte alla lika effektiva. Det är viktigt att skolan har kunskap om vilka åtgärder som krävs för att kunna förebygga mobbning och kränkningar. 2011 gjorde Skolverket en undersökning mellan åtta olika åtgärdsprogram för att se hur de fungerar i praktiken. Resultatet av Skolverkets undersökning blev att inget av dessa åtgärdsprogram rekommenderas fullt ut. Vår undersökning handlar därför om att jämföra två kommunala skolor i Uppsala kommun som inte använder sig av något av dessa åtgärdsprogram. Vi har undersökt dessa skolor för att vi ville ta del av deras arbetssätt och metoder och se vad de har gett för resultat, samt vad tidigare forskning rekommenderar. För att genomföra vår studie har vi besökt två kommunala skolor i Uppsala och intervjuat fyra pedagoger på lågstadiet, två på varje skola. Under vår studie kom vi fram till att både skola X och skola Y har metoder och arbetssätt som har resulterat i minskning av mobbning och kränkningar. Studien har även visat att tidigare forskning till stor del har stämt överens med skolornas förebyggande arbete, men att varje enskild skola på bästa sätt borde anpassa sina metoder och arbetssätt till skolans förutsättningar.

Socialpedagogernas roll i skolan är ett relativt outforskat område, inte minst deras funktion i relation till situationer där mobbning förekommer. Syftet med studien var att beskriva och analysera hur socialpedagoger i skolan samarbetar med föräldrar i mobbningssituationer och hur det kan förstås utifrån ett bildningsperspektiv. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats. För att samla in data genomfördes tre enskilda semistrukturerade intervjuer och en fokusgruppsintervju. Totalt deltog sex socialpedagoger verksamma inom skolan i en medelstor kommun. De intervjuade socialpedagogerna hade varierande erfarenhet av att arbeta i skolan men samtliga hade en utbildning i socialt arbete och socialpedagogik. För att analysera intervjuerna användes tematisk analys. Begreppen möte, kommunikativ handling och delaktighet användes vid analysarbetet i relation till bildningsperspektivet och tidigare forskning. Identifierade huvudteman var det förebyggande arbetet, kommunikationen med föräldrar och relationernas betydelse som möjliggörare för att samarbeta med föräldrar. Resultatet visade på vikten av att informera, återkoppla, mötas i olika kontexter samt att skapa goda relationer till såväl föräldrar som elever. Svårigheter som identifierades var socialpedagogernas erfarenheter av kontakt med föräldrar som inte kunde se sitt eget barns delaktighet i en mobbningssituation och hur man kommunicerade med dessa föräldrar. Studien visade däremot inte på några handfasta sätt att arbeta för att stärka socialpedagogernas samarbete med föräldrar i mobbningssituationer, snarare sätt att upprätthålla en god kontakt. Sammanfattningsvis finns behov av socialpedagoger i skolan som kan skapa förutsättningar för ett bra samarbete med hemmet i mobbningssituationer.

No description available.

Syftet med studien var att undersöka skolkuratorns roll i det förebyggande arbetet mot mobbning i kommunala grundskolor. Studien bestod av fem kvalitativa intervjuer med skolkuratorer på kommunala grundskolor söder om Stockholm. Intervjuerna analyserades med hjälp av tre teoretiska ansatser: empowerment, KASAM och systemteori samt tidigare forskning. Under analysens gång framkom två huvudteman: upplevelse av rollen som skolkurator och arbetet som skolkurator. Med dessa huvudteman framkom underteman som: förväntningar på rollen, samverkan med andra yrkesverksamma, hinder i arbetet som skolkurator och det förebyggande arbetet mot mobbning. Resultatet visade på hur viktigt det är med en skolkurator i skolan i och med att denne besitter det psykosociala perspektivet. Detta perspektiv används sedan i form av att samverka med andra yrkesverksamma i skolan för att forma en god och trygg skolmiljö för elever. Avslutningsvis betonas betydelsen av att arbeta förebyggande mot mobbning då detta fenomen uppträder i skolans miljö. För att förebygga mobbning krävs det bland annat att samverka med skolpersonal, kartlägga riskmiljöer i skolan och utföra workshops med elever.

I denna uppsats presenteras en kultursociologisk analys av åttondeklassares noveller på temat medierad mobbning, ett begrepp som konstruerats i för studiens syfte: att undersöka mobbning under medierade livsvillkor för barn  och ungdomar. Mot bakgrunden av en tvärdisciplinär genomgång av psykologiska, pedagogiska, sociologiska och medie- och informationsvetenskapliga perspektiv och dess brister så föreslår detta arbete en utgångspunkt, tillika ett metodologiskt bidrag där elever själva får gestalta medierad mobbning genom novellförfattande, en socialpedagogisk approach som bygger på reflektioner kring den kvalitativa intervjun som metod, tillsammans med forskning som använder sig av reader-response. Utifrån flertalet teoretiska utgångspunkter konstrueras ett ramverk som gör kunskapsproduktion om barn och ungdomars livsvärldar möjlig genom kreativt skrivande, då genom användandet av William Corsaros tankelinjer om kamratkulturer och tolkande reproduktion, då tillsammans med Paul McLeans sociologiska diskussion om aktör, nätverk och kultur. Utifrån en diskussion om etik och kunskapsteori diskuteras även betydelsen av handllingars intentioner och konsekvenser, för att motivera en tolkning av Arendts perspektiv på våld, och hur detta kan ses som ett sociokulturellt instrument som sker inom ramen för mobbning, snarare än att mobbning likställs med ett mer oprecist våldsbegrepp. Genom en tematisk analys som bygger på en databearbetning genom användandet av diskursiv psykologi så presenteras diskursiva mönster i hur mobbning i medierad form, dels hur det definieras och vilka ramar och repertoarer som ingår enligt författarna själva, men även relationen mellan skolan och online som miljöer, likväl som möjligheter och risker med medialiseringen med fokus vid mobbning som fenomen. Analysen av novellerna visar att medierad mobbning bygger på en rad repertoarer där kommunikationsteknologi och digitala verktyg används för att förstärka detrimentär social interaktion, så som att skapa nya konton när man som förövare blir blockerad, att spridningen av media genom en mer epidemisk rörelse ökar styrkan hos en handling, och att rykteskonton kan möjliggöra mobbning där denna centraliseras till vad som kan liknas vid en kamratkulturs tolkning av skvallerpressen. Novellerna visar även en kontinuerlig rörelse mellan skola och online, där det som börjar på sociala medier kan fortgå eller ge effekt i skolan, och vice verka, tillgängligheten till offret utökas. Även så sker mobbning helt utanför skolan, det vill säga att den är medierad och kan vara oberoende av skolmiljön och de kamrater som existerar inom dess ramar. Sett till möjligheter och risker så lyfts en tydlig diskursiv riktning där mobbning generellt ses som ofrånkomligt, och man ger uttryck för att säga ifrån är något stigmatiserat inom kamratkulturer, och att vuxna sällan gör något. Detta leder, enligt novellerna till strategier som undvikande och flykt, men även så gestaltas självskadebeteende och självmord som ett rimligt, och ibland även det enda, till och med lyckliga slutet. Novellerna ger en unik inblick i hur mobbning under medierade livsvillkor förstås av högstadieelever, och visar på att vår förståelse av mobbning ofta begränsas av forskningsfältets förförståelse. När dessa elever träder in i rollen som författare i syfte att bidra med sitt perspektiv synliggörs en reflektion, som genom en kultursociologisk analys bidrar med en bredare förståelse för mobbning och dess komplexitet. Detta arbete är ett försök till att visa på hur verksamma forskare, pedagoger, och även vuxna i allmänhet, kan närma sig mobbning ur ett barn- och ungdomsperspektiv utan att begränsa möjligheterna för dem som begreppet berör att gestalta sin upplevelse.

I inledningen till denna uppsats understryks det att mobbning är ett ofta förekommande problem ute i samhället och på våra skolor. Därför är det inte heller otänkbart att fenomenet skildras i filmer som skall lära grundskolelever om mobbning och på så sätt förebygga det. Syftet med denna studie är att undersöka hur mobbning skildras i dessa utbildningsfilmer menade att användas i samhällskunskapsundervisningen på grundskolan. Fortsättningsvis avser arbetet ta reda på hur fenomenet porträtteras och ifall mobbningen som skildras i filmerna kan knytas till utbildningsmålen och kunskapskraven för ämnet samhällskunskap. För att åstadkomma det använder sig uppsatsen därför av ett analyserande perspektiv för att kunna identifiera hur mobbning skildras, vad skildringarna syftar till och vilken didaktiska relevans för undervisning om mobbning som skildringarna innehar. Uppsatsen börjar med en redogörelse för hur olika forskare valt att definiera mobbning för att kunna ge en bra bild av fenomenet. Dessa definitionspunkter används sedan för att konstruera frågor att utgå ifrån när filmanalysen påbörjas. Efter att mobbningens olika delar har definierats sker en redogörelse av tidigare forskning och studiens metod. Därefter sker analysen av materialet och resultaten av analys presenteras och diskuteras utifrån uppsatsens frågeställningar. Studien avslutas med att presentera undersökningens slutsatser. Studiens resultat visar att mobbning är ett svårt fenomen att porträttera på ett tydligt sätt och att ifall filmer om mobbning skall kunna användas i samhällskunskapsundervisningen krävs en större och bredare tydlighet i skildringen av mobbning och även i motiveringen gällande kopplingen till ämnesplanen. / <p>Betygsdatum: 2021-05-10</p>

Studien belyser ett problemområde inom hanteringen av mobbning i fritidshem och skola utifrån kvalitativa intervjuer med lärare och elever på två olika skolor. Tidigare forskning visar att många lärare väljer att inte ingripa för att hjälpa elever vid mobbningssituationer medan andra lärare menar att det är lärarens ansvar att göra detta. Detta visar på en oenighet bland lärare när det kommer till hur mobbning hanteras vilket ledde författarna av studien till att granska hur lärare och elever upplever och ställer sig till detta. Undersökningen utgår ifrån elever och lärares utsagor samt ställningstaganden till att elever själva hanterar mobbningssituationer respektive tar hjälp av vuxna. Det framgår att antimobbnings-insatser med fokus på att uppmuntra elever att hjälpa varandra vid mobbningssituationer har visat goda resultat. Flera av dessa elev-baserade ansatser att minska förekomsten av mobbning utgår ifrån ett teoretiskt perspektiv byggt på social inlärningsteori och begrepp som betingning, förstärkning och självtilltro. Dessa teorier och begrepp utgör arbetets teoretiska ramverk och förklaringsgrunder.   För att belysa lärare och elevers perspektiv på frågan om elev-ingripande vid mobbningssituationer intervjuades lärare och elever från två olika fritidshem. Resultaten visar att lärarna i skolorna som undersöktes anser att elever bör uppmuntras till att hjälpa varandra med vuxen översyn. Om eleverna inte lyckas att hantera situationen väl så ses det som lämpligt att läraren ingriper för att hjälpa dem. Att elever får erfara konflikthantering upplevs som gynnsamt av respondenterna då det anses förebygga mobbning samt främjar elevernas konflikthanterings-förmåga och självtilltro, men vuxet ingripande anses att krävas när en situation inte hanteras på ett konstruktivt sätt av eleverna och eventuellt eskalerar till mobbning. Resultatet lyfter även fram metoder lärarna i skolorna använder för att förebygga och hantera mobbningssituationer.

Syftet med denna studie är att se hur tilliten gestaltas mellan elever och klasslärare samt elever och övrig skolpersonal när mobbning uppstår. Jag vill få fördjupade kunskaper om tilliten mellan elever och klasslärare samt annan skolpersonal när en elev blir utsatt för mobbning, då tillitsfulla relationer mellan elever och vuxna är förebyggande mot mobbning. Tidigare forskning har visat att tillitsfulla relationer är framgångsrikt för att förebygga mobbning samt att tillitsfulla relationer bidrar till stödjande relationer i barns utveckling och mående. Tillitsfulla relationer ger även bättre möjlighet att vara motståndskraftig gentemot kränkningar och mobbning i skolan. I denna studie har en kvantitativ metod använts i form av webbenkäter, då syftet var att samla in en större mängd svar för att mäta tilliten mellan elever och lärare samt skolpersonal vid mobbningssituationer i skolan. Resultatet från studien visar att större andelen av eleverna känner tillit till klasslärare och annan skolpersonal i skolan men att det fortsatt finns elever som inte känner tillit till vuxna i skolan.

Syftet med vår studie är att utifrån förskolepedagogernas perspektiv undersöka mobbningsincidenter, åtgärder och förebyggande metoder för att motverka mobbning bland barn i yngre åldrar. Metodansatsen vi tillämpar är inspirerad av en Critical Incident Technique där vi följer upp kritiska mobbningsincidenter. Empirin samlades in genom intervjuer med semistrukturerade frågor. Resultatet har analyserats med stöd av ramfaktorteorin. Studiens resultat visar att det förekommer mobbningsincidenter i förskoleklass. Resultatet visar även att brister gällande förebyggande arbete förekommer. Studien är användbar för alla som arbetar inom skolverksamheten då den belyser vilka åtgärder och förebyggande metoder som finns tillgängliga.