Mobbning är ett socialt fenomen där flera deltagarrollerna ofta är närvarande. Dessa deltagarroller inkluderar mobbare, offer, assistent, understödjare, passiv åskådare och försvarare. Mobbning betraktas av barn och ungdomar som omoraliskt beteende och de flesta barn och unga anser att mobbning är fel – trots detta ökar mobbningen i svenska skolor. Bandura menar att för att individer ska kunna leva med omoraliska handlingar använder de moraliskt disengagemang. Syftet med denna studie var att undersöka vilka rationaler gymnasieelever själva identifierar som möjliga för att rättfärdiga de olika deltagarrollerna i mobbning. Fem fokusgruppsintervjuer med 23 gymnasieelever genomfördes i vilka två mobbningsvinjetter (en om killmobbning och en om tjejmobbning) som innefattade de sex olika deltagarrollerna presenterades och utgjorde utgångspunkter för fokusgruppssamtalen. Analys av data genomfördes med hjälp av konstruktivistisk grundad teori. Resultatet visade på tre huvudkategorier som eleverna använde för att förklara motiveringarna bakom deltagarrollerna: Mobbningsfrämjande kultur, Social Navigering och Att försvara eller inte försvara. Det gick även att se skillnader i hur gymnasieeleverna talar om mobbning bland killar respektive mobbning bland tjejer. Studien har bidragit till att ge djupare förståelse kring varför individer hamnar i eller tar olika deltagarroller vid mobbning samt hur de använder moraliskt disengagemang för att rättfärdiga, neutralisera eller förklara olika deltagarrollers ageranden i mobbningssituationer. Detta kan ge en djupare förståelse i hur barn och unga tänker kring mobbning och kan användas vid utformning av interventioner för mobbning.

Denna litteraturstudie avser att med befintlig forskning redogöra för hur skolelever förklarar faktorer som bidrar till mobbningens uppkomst. Fortsättningsvis kommer således den analyserade litteraturen redovisa forskarnas skiljelinjer. Metoder som används i litteraturstudien för att identifiera elevers förklaringar är kvalitativ textanalys som tillämpats på sex svenska studier mellan år 2008–2017. Vidare används en hermeneutisk metod i tolkningen av analyserad litteratur för att därav fånga elevers upplevda verklighet. Genom litteraturstudiens metoder har tre olika kategoriserade teman kunnat identifieras; individ-, grupp-och könsförklaringar. Resultatet visar att skolelever förklarar mobbningens uppkomst genom att peka på faktorer kopplade till individer genom mobbarens personlighet, känslostyrning och bakgrund samt offrets avvikelse i beteende och utseende. Därtill framkommer att skolelever således pekar på gruppförklaringar genom; sociala hierarkier, kamratgrupper, grupptryck, samhälleliga normer, reklam, rådande könsnormer, gruppdynamik, inflytande, status, skolan, vuxnas frånvaro, människans sätt att vara och inlärt beteende. Avslutningsvis visar litteraturstudien att flickor och pojkar ger varierande förklaringar till att förklara mobbningens uppkomst med skiljelinjen att flickor i högre utsträckning ger en mer mångfaldig bild till att förklara uppkomsten.

The purpose of this study was to investigate how schools work to counteract, prevent and remedy abusive treatment online and on various social media. In our study we have chosen a collective name for these concepts, with the concept mediated bullying (medierad mobbing). The study is based on a qualitative method with semi-structured interview questions. The interviews were conducted at five different schools with a total of six different informants, two of whom are middle school teachers, two primary school teachers, a special educator, and a counselor. All informants work in schools in the suburbs of a bigger city. The research questions for the study were; 1. How does the school work preventatively against mediated bullying? 2. How and when is it relevant to incorporate value-based work in education? The study indicated that mediated bullying is an ambiguous concept. This means that there is no fixed meaning, and as such there are multiple ways to interpret bullying on various mediated platforms. As the mediated world has reached lower ages, the study also indicated that working with fundamental values and language use should be emphasized from an earlier age. Notably, schools do not have a standardized template for how to address and mitigate mediated bullying; therefore, this results in large knowledge gaps due to the discrepancies with the information shared among adults. Ultimately, this contributes to teachers having feelings of helplessness at work. Keywords: Medierad mobbning, kränkningar över sociala medier, nätmobbning, förebyggande, åtgärdande, nätsmart, värdegrundsarbete, mobbning

Föreliggande studies syfte är att bidra med kunskap om förskollärares förståelse av och arbete med kränkande behandling och mobbning i förskolans verksamhet. Kränkande behandling och mobbning är ett samhällsproblem som ger förödande konsekvenser för individen under lång tid. Studiens forskningsfrågor är: (1) På vilket sätt gestaltas kränkande behandling och mobbning i förskolan enligt förskollärare? (2) Hur beskriver förskollärare sitt förebyggande och åtgärdande arbete mot kränkande behandling och mobbning i förskolan? (3) Hur förklarar förskollärare förekomsten av kränkande behandling och mobbning i förskolan? Studien är en kvalitativ intervjustudie som använt semistrukturerade intervjuer med förskollärare som datainsamlingsmetod. Intervjuerna analyserades i två steg, först utifrån en tematisk analys och sedan utifrån ett socialekologiskt perspektiv. Resultatet visar att kränkande behandling och mobbning som utförs av barn gestaltas, enligt förskollärarna, socialt, verbalt, fysiskt och genom kroppsspråk. Resultatet visar även på att förskollärare uttrycker erfarenheter av att förskolepersonal kränker barn i verksamheten verbalt. Förskollärarna menar att deras förebyggande och åtgärdande arbete består i att vara en närvarande pedagog, arbeta med handlingsplaner, arbeta efter förskolans normer, ge barn verktyg samt samverkan med föräldrar. Förekomsten av kränkande behandling och mobbning anses bero på barns utveckling i det sociala samspelet, språkutveckling, barns känslor, bristande kunskaper i pedagogik och kränkande behandling och mobbning hos förskolepersonal, tidsbrist och kulturkrockar. Dessa deltagarförklaringar kan utifrån det socialekologiska perspektivet relateras till kontextuella faktorer som inverkar på kränkande behandling och mobbning på barns mikro-, meso-, exo-, och makronivå. Resultatet pekar på behovet av fortsatt forskning om det finns flera faktorer i dessa system som påverkar förekomst och erfarenheter av kränkande behandling och mobbning i förskolan, exempelvis media, bostadsområde och närmiljö. Eftersom resultatet visar att förskollärare anser att det finns en stor okunskap i förskolan som påverkar förekomsten av kränkande behandling och mobbning vore det även av intresse att intervjua outbildad personal och barnskötare som arbetar i förskolan.

Syftet med denna studie är att skapa en djupare förståelse för hur den psykosociala arbetsmiljön påverkas av påtvingat distansarbete, sett ur medarbetarens perspektiv. År 2020 drog Covid-19 in över världen som en löpeld, en pandemi som drastiskt förändrade livet för mänskligheten. En stor del av detta berörde även arbetslivet då distansarbete blev en nödvändighet för att begränsa och stoppa smittan. Att arbeta på distans är inget nytt fenomen. Påtvingat distansarbete under en lång tid på grund av en pandemi är det dock. Tidigare forskning visar på att självvalt distansarbete påverkas av individens behov. Samtidigt är den psykosociala arbetsmiljön ett växande problemområde inom organisationer idag. Då flertalet faktorer pekar på att distansarbete kommer att bli en alltmer vanligare form för organisering av arbete är det centralt att skapa en djupare förståelse för hur den psykosociala arbetsmiljön har påverkats av påtvingat distansarbete. Studien utgår från fyra huvudsakliga frågeställningar rörande distansarbetets betydelse för psykosocial arbetsmiljö. KASAM och Krav-stöd-kontroll-modellen är centrala teoretiska perspektiv som tillämpas i studien då dessa teorier vanligen används för att undersöka just stress, balans och relationer. Tio kvalitativa intervjuer genomfördes för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Studiens resultat och analys visade att stress inte ökade med grund i distansarbetet. De anställda kände högre grad av kontroll, möjlighet att påverka och ökat socialt stöd. Det förtroende de upplever få från arbetsgivaren ökar motivationen och tillfredsställelsen på arbetet. Även vad det gällde inkludering och exkludering så framkom det genomgående en förbättring under distansarbetet, det vill säga exkluderingsprocesser minskade. Personliga relationer minskade i betydelse och intog en mer professionell karaktär, vilket uppskattades. Avseende balans mellan arbets- och privatliv så anses distansarbetet varit fördelaktigt. De anställda uppger en ökad livskvalitet och att deras välmående förbättras markant. Ökad tid med nära och kära, nedsatt känsla av stress samt faktorer som att träning och sömn får mer tid är exempel på de mest framstående beskrivningarna till varför de anställda upplever ökad livskvalitet. En konklusion i denna studie är därför att distansarbete - sett ur medarbetarperspektiv – upplevs vara så fördelaktigt så att organisationer även efter pandemin bör utveckla hybridlösningar för att kunna erbjuda valmöjligheter för anställda när det gäller att arbeta på plats eller på distans. / The purpose of this study is to create a deeper understanding of how the psychosocial work environment is affected by forced telework, seen from the employee's perspective. In 2020, Covid-19 swept across the world like wildfire, a pandemic that drastically changed the lives of humanity. A large part of this change affected working life when telework became a necessity to stop the infection. Working remotely is not a new phenomenon, but in this forced form. Previous research shows that self-chosen telework is affected by the individual's needs. At the same time, the psychosocial is a growing problem area within organizations today. Especially in terms of well-being, stress, abusive discrimination and balance between private- and workinglife. Since most factors indicate that teleworking will be a more extensive and customary work approach, it is of high relevance to create a deeper understanding of how psychosocial influences teleworking. To create a more experienced insight, this study is based on four main questions: How is stress experienced during teleworking ?, How is abusive discrimination treated during teleworking? and How is the impact on relationships with colleagues / managers experienced during telework? These four issues cover the overarching elements that are vital when discussing the psychosocial work environment. Theories regarding KASAM and Requirements-Support-Control models are useful as these theories are used to measure only stress, balance and relative. Through ten qualitative, semi-structured interviews we built empirical data to answer purpose. The results of the study and analysis showed that stress did not increase due to the distance work. The employees felt a higher degree of control, the opportunity to influence and increased social support. The trust they experience from the employer increases the motivation and satisfaction at work. Also in terms of inclusion and exclusion, there was a consistent improvement during the distance work. Relationships did not become as vital for the employees but take on a more professional character, which is appreciated. Exclusion is also seen as more difficult to implement in teleworking. Regarding the balance between work and private life, strong improvements emerged. The employees state an increased quality of life and that their well-being is significantly improved. Increased time with loved ones, reduced feeling of stress and factors such as exercise and sleep getting more time are the most prominent descriptions of why employees experience increased quality of life. Telework also is more important than psychosocial work environment and other factors in what employees will see as decisive factors in future work environments. The conclusion that telework is here to stay can be made and therefore a hybrid solution is required for the organizations of the future where they can offer choice for employees wherever they are.

Utifrån styrdokumenten gällande arbete mot skolmobbning finns det angivet att varje skola skall ha enhandlingsplan. Men det finns i nuläget inga tydliga anvisningar eller krav på hur en skola skall förhållasig till hur de ska motarbeta fenomenet kränkning och mobbning. Det finns således ingen form av mallatt förhålla sig till för Sveriges grundskolor. Det är således upp till varje huvudman och respektive skolasrektor att avgöra form och innehåll. Således framkom studiens syfte att beskriva och förstå läraresuppfattningar om skolans arbete som ett självupplevt framgångsfyllt antimobbningsarbete. Studienpresenterade också vilka roller de som arbetar på skolan spelar i detta processarbete och vad just debidragit med. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer med skolans verkställande hälsoteamsom ansvarar för arbetet mot mobbning, vilka också är skaparna och de drivande bakom skolans aktuellahandlingsplan. Det innefattade intervjuer av skolans rektor, skolans kurator (huvudansvarig i hälsoteamet),två klasslärare och en fritidspedagog vilka är personalgruppen bakom gruppen. Resultatetvisade framkom uppfattningar om att framgångarna till stor del handlar om att skolan arbetar långsiktigtmed prioritering av värdegrundsrelaterade metoder som drivs av personal som har goda erfarenheterav att arbeta mot mobbning. Studien utgick från två forskningsfrågor; Vilka faktorer uppfattarpersonalen har bidragit till att göra antimobbningsarbetet framgångsrikt (?) och Vad uppfattar personalenbehöver motverkas genom ett mobbningsarbete (?). Resultat från studien är att hälsoteamet utvecklatett arbete som skulle kunna tas från vetenskaplig litteratur om fenomenet mobbning och förebyggandearbete. En annan slutsats som gjorts från studien är att även om svaren överraskande upplevdeslika så finns det skillnader mellan uppfattningarna om hur personalen ska kunna ”överföra” sinakunskaper och kompetenser till ny personal, och hur detta ”framgångsarbete” ska följa med skolansfortsatta utveckling i linje med människor i samhällets framtida utveckling. Jag drog slutsatsen att skolankan ha en möjlig framgång och ha arbetsmetoder som är unika, men som inte kan bekräfta att skolanverkligen har ”mobbningsfritt” baserat på denna studie. / <p>Betygsdatum: 220118</p>

Mobbning är ett omtalat fenomen i grundskolan men sällan hörs fenomenet i samma utsträckning i förskolans verksamhet, trots att forskning styrker dess relevans. Frågan blir därför om förskollärare bär med sig den kunskap som krävs för att motverka och förebygga mobbning mellan barn. De forskningsfrågor som har behandlats i studien är hur förskollärare och förskollärarstudenter beskriver deras upplevelser om konflikter och kränkande behandling mellan barn i förskolans verksamhet samt vilken kunskap förskollärare och förskollärarstudenter upplever att de fått från sin utbildning för att aktivt arbeta mot kränkande behandling mellan barn i förskolan. Syftet är att bidra med förståelse kring vilka upplevelser nyexaminerade förskollärare och förskollärarstudenter har av konflikter och kränkande behandling mellan barn, samt vilken kunskap de fått med sig från förskollärarutbildningen och dess möjliga konsekvenser för förskollärares kunskap om fenomenet mobbning i sin profession. I studien genomfördes intervjuer med åtta respondenter och datamaterialet analyserades sedan med hjälp av tematisk analys och med utgångspunkt i socialpsykologi och en fenomenologisk ansats. Resultatet visar att det finns olika upplevelser av konflikter och kränkande behandling mellan barn, vilket även visar på olika kunskapsnivåer och erfarenheter kring ämnet. Studiens slutsats är att förskollärare önskar mer kunskap för att hantera konflikter och därmed kunna synliggöra och förebygga både kränkande behandling och mobbning mellan barn i förskolan, samt att denna kunskap kan skapa mer säkerhet i den egna professionen.

Syftet med denna studie har varit att belysa hur mellanstadielärare arbetar för att förebygga konflikter och mobbning. Detta har undersökts med hjälp av frågeställningarna ”Hur arbetar mellanstadielärare för att förebygga konflikter och mobbning bland eleverna?” samt ”Vad har mellanstadielärare för uppfattningar om förebyggande arbete mot konflikter och mobbning?”. Frågeställningarna har undersökts genom kvalitativa intervjuer med mellanstadielärare som analyserats utifrån en fenomenografisk utgångspunkt. Resultatet visade att lärarna arbetar förebyggande genom relationsarbete mellan elever, mellan lärare och elever samt mellan lärare och vårdnadshavare. Lärarna arbetar även med strategierna gruppindelning och placeringar, vuxennärvaro, skolans samarbete samt olika medier för att förebygga konflikter och mobbning. Resultatet visade även att lärarna anser att konflikthantering är en del i det förebyggande arbetet då de anser att konflikter alltid kommer uppstå, men att destruktiva konflikter kan förebyggas. Slutsatserna av studien var att lärarna arbetar förebyggande genom relationsarbete, att få elever att se saker från andras perspektiv och acceptera olikheter, att ha ett samarbete på skolan samt att det förebyggande arbetet också består av att lära eleverna konflikthantering. Slutsatserna visade även att lärarnas uppfattningar om förebyggande arbete är att det är viktigt men svårt att hinna med samt reflektera kring. Detta beror ofta på en tidsbrist och att man glömmer bort det förebyggande arbetet.

Den här studien handlar om kränkande särbehandling i arbetslivet. Studiens syfte är att beskriva hur enhetschefer inom vård- och omsorgssektorn uppfattar och arbetar med kränkande särbehandling på arbetsplatsen. För att få svar på syftet ställs tre frågor: Hur uppfattar enhetschefer kränkande särbehandling och vilka erfarenheter har de om kränkande särbehandling bland de anställda på arbetsplatsen, hur hanterar enhetschefer kränkande särbehandling mellan de anställda på arbetsplatsen och vad upplever enhetschefer för svårigheter med att jobba mot kränkande särbehandling på arbetsplatsen. Metoden som har använts är en kvalitativ metod i form av intervjuer med fem enhetschefer i en mellanstor stad. Respondenternas utsagor och berättelser har sedan analyserats med hjälp av de teoretiska perspektiven symbolisk interaktionism, handlingsteori, nya perspektiv på ledning samt situationsanpassat och transformativa ledarskap. Resultatet visar att vissa av respondenterna menar att det inte finns någon särskild anledning till att kränkande särbehandling sker, medan andra tänker sig att det har att göra med ursprung, sexualitet och funktionedsättning. Erfarenheter kring kränkande särbehandling menar respondenterna relaterar bland annat till mobbning. Faktorer som vikt och ålder tas upp som grund för kränkande särbehandling på deras enheter. Vidare visar resultatet att respondenterna ofta behöver ta in beteendevetare och handledare för extra hjälp vid hantering av kränkande särbehandling. Slutligen kommer det fram varierande svårigheter. Från att upptäcka kränkande särbehandling i tid, till svårigheter och utmaningar vid svåra samtal med de anställda angående kränkande särbehandling.

Kränkning är ett vanligt förekommande problem i samhället och det förekommer trots att detbåde i skollagen och diskrimineringslagen finns förbud mot mobbning och alla former avdiskriminerande eller kränkande behandlingar. Syftet med denna studie var att undersöka hurskolpersonal uppfattar och förhåller sig till mobbning och kränkande behandling som uppståri skolsituationer bland elever, samt hur de arbetar med mobbning. Datainsamlingen skeddegenom kvalitativa intervjuer i olika grundskolor med fem skolpersonal som var skolkuratorer,lärare och socialpedagoger. Resultatet visade att mobbning i överlag är som ettparaplybegrepp som innefattar olika typer av kränkningar och att det är principen om allamänniskors lika värde som kränks. Skolpersonalen ansåg att ett förebyggande ochrelationskapande arbete är av stor vikt i arbetet mot mobbning. Vidare visade resultatet att allapå respektive skola har en så kallad trygghetsplan och att det finns handlingsplaner för hurarbetet mot mobbning ska se ut.