Pedagogens viktigaste uppdrag är att, genom sitt arbete i verksamheten, förverkliga värdegrunden och motverka alla former av mobbning, kränkningar och trakasserier. Dock är uppdraget genom nollvisionen, om att ingen elev ska bli utsatt för mobbning, ej uppnått. Trots misslyckandet fastslår statliga utredningar och styrdokument att pedagogen är mest betydelsefull för att förebygga mobbning i skolverksamheten. Studiens huvudsakliga problem är därav ” Varför kan just den enskilde pedagogen vidta aktiva effektiva åtgärder för att förebygga mobbning?”. För att utreda den motsägelsefulla problematiken åsyftar denna studie ”att sammanställa och redogöra för relevanta forskningsresultat kring det preventiva arbetet med att förebygga mobbning, i syfte att klargöra vilka effektfulla åtgärder som den enskilde pedagogen förmår att vidta genom sin position och situation i skolverksamheten”. För att uppfylla syftet och utreda problematiken formulerades två frågeställningar likt ” Vad har aktuell forskning sedan millennieskiftet, åren 2000-2013, resulterat i för implikationer kring effektiva preventiva åtgärder?” och ”Vilka verkningsfulla förebyggande åtgärder kan pedagogen egenhändigt agera utefter i den faktiska verksamheten?”. För att fullfölja syftet genomfördes en litteraturstudie som baseras på att eftersöka och granska vetenskapligt material.  Resultatet påvisar behovet av att utveckla elevernas sociala kompetens genom utbildning, att arbeta systematiskt och strategiskt mot mobbning och att utveckla pedagogens kompetens kontinuerligt. Slutligen kan det konstateras att pedagogen är en viktigt vuxen och förebild för eleverna i deras sociala utveckling, då pedagogens agerande och beteende kommer att reflekteras i elevernas uppförande.

SAMMANFATTNING   Mobbing är ett dolt men välkänt problem på många svenska arbetsplatser. Syftet med denna uppsats är; hur informanterna upplever, beskriver och förstår mobbning på arbetsplatsen. Genom att låta ett antal personer som själva anser sig vara eller ha varit utsatta för mobbning själva berätta om detta. Jag har delat upp syftet i tre frågeställningar: Vad berättar de intervjuade om det de varit med om? Vad möjliggör mobbning på arbetsplatsen enligt informanterna? Vad saknas på arbetsplatsen enligt informanterna? En kvalitativ metod med en hermeneutisk ansats har använts. På basis av relevant facklitteratur och avhandlingar har ökad förförståelse och kunskap införskaffats. Det har även varit en grund för att utarbeta en intervjuguide, som funnits med som ett stöd. Huvudfrågan till informanterna har varit: Berätta vad du varit med om? Sex intervjuer har genomförts där informanterna har uppsökt mig med sin historia. Därefter har intervjuerna transkriberas och sammanställts till kategorier. Sammanställningarna analyserades utifrån ett fyra kategorier/riskfaktorer; ledningens agerande, klimat på arbetet, personkemi och olösta konflikter samt utifrån de specifika teman som kommit fram vid sammanställningen syndabockar och stigma- eller stämplingsteori. Huvudresultatet visar samstämmigt att det är brister i kommunikationen som är grundproblemet. / Mobbing is a hidden but well-known problem in many Swedish workplaces. The purpose of this paper is; how informants perceive, describe and understand workplace bullying. By letting a number of people who consider themselves to be or have been victims of bullying themselves tell about this. I've divided the objective into three questions: What tells them about what they experienced? What enables workplace bullying according to informants? What is missing in the workplace according to the informants? A qualitative method using a hermeneutic approach has been used. On the basis of relevant literature and dissertations has increased understanding and knowledge acquired. There has also been a basis for preparing an interview guide, which was included as a support. The main question to the informants was: Please tell me what you experienced? Six interviews were conducted where the informants came to me with her ​​story. Subsequently, the interviews are transcribed and compiled into categories. The summaries were analyzed from a four categories / risk factors; management's actions, the climate at work, personal relationships and unresolved conflicts, and based on the specific themes that emerged when compiling scapegoats and stigma-or conspiracy theory. The main results show unanimously that there is a lack of communication which is the fundamental problem.

Diss. Karlstad : Karlstads universitet, 2006.

SAMMANFATTNINGSyftet med denna studie är att beskriva och analysera hur kuratorer arbetar med insatser gentemot mobbning på individ-grupp-och organisationsnivå i det skolkurativa arbetet. Med hjälp av en kvalitativ metod har författaren samlat in data. Fem intervjuer har genomförts med skolkuratorer på två mindre kommuner i Sverige. Under intervjuerna har författaren använt sig av semistrukturerade frågor utifrån en intervjuguide för att belysa hur kuratorernaarbetar kring mobbning. Vidare har en konventionell innehållsanalys används för att analysera fram studiens resultat.Resultatet visar att skolkuratorerna får till största del upplysningar om pågående mobbning av lärare, elever samt föräldrar. Kuratorerna använder sig inte av något specifikt mobbningsprogram ellermetod för att utreda mobbningsärenden. Istället visar resultatetpå att delar av ”Farstamodellen” används men också individ-och gruppsamtal och i samverkan med elevhälsoteam. Det förebyggande arbetet med ökad vuxennärvaro bland eleverna upplevs som ett positivt sätt att upptäcka gryende konflikter och stävja mobbning. Ett fungerande samarbete mellan föräldrar, elever och personal anses också vara betydelsefullt. Varje ärende behöver individanpassas för bästa slutresultat.

Denna  studie  handlar om  huruvida  pedagoger  i  förskolan  anser  att  mobbning är  något som förekommer i förskolan. Tycker pedagogerna att detta är något som finns i förskolan? Jag vill även ta reda på vilken slags mobbning som förekommer. Handlar det om fysisk mobbning exempelvis där barnen slår varandra eller är det psykisk mobbning där barnen exkluderar varandra ur leken. Syfte Syftet med studien är att undersöka huruvida förskollärare anser att mobbning förekommer i förskola, samt hur detta tar sig uttryck mellan barnen. Metod I studien har en kvalitativ ansats används för att ta reda på hur pedagoger uppfattar mobbning och i förskolan. Pedagogerna som intervjuades har olika lång yrkeserfarenhet samt de har arbetat med barn 1-5 år. Till studien intervjuades nio olika pedagoger ifrån två stora kommuner och alla intervjuer ägde rum på varje förskola i personalrummen. Resultat Det framkom att mobbning existerar i förskolan och att det oftast handlar om exkludering ur leken som barnen använder som metod. Det diskuterades även om barnen är medvetna om vad det gör när de enligt pedagogerna mobbar. Pedagogerna menar då att det beror på vilken ålder barn har.   De  yngre åldrarna ett till tre år menar de att barnen inte har den medvetenheten att det de gör kan ha konsekvenser medan barn i de äldre åldrar fyra till fem år har en större medvetenhet och kan i större utsträckning förstå konsekvenser av sin handling.

Mobbning är ett problem som vi dagligen möter i dagens skola och som många barn oavsett funktionsnedsättning eller inte utsätts för. Denna studie grundar sig på en systematisk litteraturstudie som förankrar sig i Peer Reviewed artiklar som inriktar sig på mobbningsaspekten hos funktionsnedsatta elever. Syftet med denna uppsats är att sammanställa huruvida elever med funktionsnedsättning i högre grad utsätts för mobbning. Våra huvudfrågor är: Löper barn med funktionsnedsättning större risk att bli utsatta för mobbning jämfört med barn utan funktionsnedsättning enligt forskningen? Hur kan det forskningen visar förstås ur ett sociokulturellt perspektiv? Resultatet av sökningen i databasen ERIC (EBSCO) visade att barn och elever med funktionsnedsättning utsätts i större utsträckning för kränkande behandling och ”gruppen” blir oftast mobbningsoffer. Slutsatsen ger exempel på olika faktorer som påverkar att individerna med funktionsnedsättning löper en större risk att utsättas för mobbning. Med hjälp av det sociokulturella perspektivet som tolkningsram i uppsatsen skapas en förståelse över vad språket har för funktion till att underlätta det förebyggande arbetet mot mobbning i skolan.

Inledning Detta arbete kommer att belysa vad begreppen kränkande behandling och mobbning har förinnebörd hos pedagoger i förskolans verksamhet. Kränkande behandling och mobbning är ett problem som förekommer i alla delar av skolväsendet. Vi vill belysa att pedagoger är medvetna om att problemet redan finns i förskoleåldern. Vi anser att detta bör synliggöras mer för alla i samhället. Syfte Vårt syfte är att undersöka vilka uppfattningar pedagoger har om arbetet mot kränkandebehandling och mobbning. Vi har valt att belysa hur pedagogerna förhåller sig till begreppen kränkande behandling och mobbning i förskolan. Metod I vår undersökning har kvalitativa intervjuer använts som metod. Dessa intervjuer har skett på två olika förskolor, med åtta pedagoger. Resultat Resultatet av denna studie har visat att pedagoger är medvetna om vad som kan ske inom förskolans verksamhet när det gäller kränkande behandling och mobbning. De använder sig av olika arbetssätt för att motverka kränkande behandling och mobbning mellan bådepedagoger och barn och barn och barn, men även pedagoger och pedagoger. De flesta avpedagogerna anser att det är viktigt att se till barnens känslor, och att vara lyhörda införbarnen. De förklarar att barnens tolkningar av situationen är det viktigaste samt att barnensupplevelser är det som pedagogerna bör ta till vara på. Det är även viktigt för pedagogerna att inte tala över eller om barnen i verksamheten. Att kommunicera med pedagoger i sittarbetslag och även med barnen är en stor del av ett arbete som ska motverka kräkningar och mobbning. Ett förebyggande arbete är av stor vikt för att barnen ska få en bra upplevelse påförskolan.

Mobbning är ett systematiskt maktmissbruk bland en eller flera personer. Mobbning har alltid funnits och kommer förmodligen alltid att finnas även om det finns metoder att förebygga mobbningen. Denna studie är baserad på 8 intervjuer av fritidshemspersonal och en lärare som arbetar med likabehandlingsplanen där vi utgick ifrån kvalitativa intervjuer. Resultaten och analysen jämfördes med tidigare forskning. Syftet med denna studie var att ta reda på vad fritidshemspersonalen tycker och tänker kring orsakerna till att vissa elever blir mobbade och vissa andra mobbar. Vi ville även höra hur den som mobbar samt den som blir mobbad blir påverkad på kort och lång sikt. Vi frågade också fritidshemspersonalen hur de arbetar för att förhindra mobbning. Detta material jämfördes sedan med tidigare forskning. Det teoretiska perspektivet i denna studie är hermeneutik och feneomenologi. Resultaten presenteras i form av fem huvudteman: mobbning, förebyggande arbete, relationer, påverkan och egenskaper. Intervjupersonerna var eniga om vissa saker och andra inte, vissa hade länge svar än andra, kanske för att vissa var mer engagerad än andra, eller hade mer erfarenhet, i vissa svar. Många svar kompletterade forskning medan några svar motsades. När det gäller begreppet mobbning kan vi i våra svar se att fritidshemspersonalen som helhet ansåg att det var vanligare med konflikter än mobbning i lägre åldrar medan mobbningen bland elever ökade med elevernas ålder och med deras stigande medvetenheten kring sin egen utsatthet och känslor m.m. Intervjupersonerna var väl medvetna om hur viktigt det är att förebygga mobbning samt att skapa bra relationer med eleverna på fritidshemmet och under skoltid samt vara en bra förebild. Svaren vi fick kring mobbningens påverkan kompletterade varandra och resulterade i en helhetsbild som visade mobbningens negativa konsekvenser på både kort och lång sikt. Kortsiktigt kan konsekvenserna bli att en elev känner t.ex en klump i magen när hen går till skolan till mera långsiktiga effekter om mobbningen fortsätter så som nedsatt självförtroende. Intervjupersonerna hade olika åsikter kring offrets egenskaper, allt ifrån att det kan vara vem som helst till någon som är tuff till någon som är svag. De var tydliga med att en ökad vuxennärvaro minskar möjligheterna till mobbning, vilket även stöds även av den forskning vi tagit del av. Vikten av att skapa konsensus på skolan när det gäller värdegrundsarbetet så att det kommer alla elever till godo framgick av intervjuerna.

Through qualitative telephone interviews, individuals' experiences of workplace-related bullying in human-care professions have been investigated in this study. Theories of recognition and stigma have been used as interpretative tools in the analyzes. The experiences of bullying have been spread, but some experiences are shared by informants. Some of the informants stated that the bullying was hidden and the perpetrators wanted to make them look stupid by hiding information. Many of the informants stated that the boss was included in the bullying. The results of the study indicate that bullying has given the participants serious consequences. Mobbing could lead to mental and physical consequences such as anxiety, stomach pain, stress, numbness and sleep discomfort, in addition, the majority of informants were called in sick because of the bullying they were subjected to. The interviews ended in a positive spirit, as most stated that they are doing well today, although some of them are still affected by what has happened to them. The conclusions that can be drawn are that bullying occurred both subtle and direct. The bullying affected individuals physically and mentally. Seven of eight informants were called in sick as a consequence, however, the majority of informants now feel fine.

Studien som vi har utfört är till för att belysa skillnader i definitionen av begreppet mobbning. Studien har utförts genom en enkätundersökning som gjorts på 179 elever där 10 av de 179 eleverna har blivit intervjuade. Intervjuerna blev en metodstudie då de hade som syfte att fördjupa förståelsen av hur eleverna uppfattade enkäten. Ganska omgående in i arbetsprocessen märkte vi att tidigare forskning inom detta specifika område har varit begränsad. Det har tidigare mestadels fokuserats på anledningar och nya motarbetande strategier istället för begreppets definition. Av den tidigare forskning som dock kan anses vara relevant för vår studie finns en antydan till skillnader i uppfattningen av definitionen beroende på ålder. Den tidigare forskningen (se avsnitt tidigare forskning) belyser också vikten av att definiera begreppet mobbning. I den tidigare forskningen(se avsnitt tidigare forskning) urskiljer vi till största del skillnader från de resultat denna studie visar. Vår studies resultat tyder på att faktorer som återupprepning, intentioner och språkliga kunskaper är de parametrar som är mest avgörande för de olika åldersgruppernas definition av mobbning.       Nyckelbegreppet som huvudsakligen har använts i skapandet av studien är mobbning. Både i den definition som den tidigare forskningen(Olewus, 1999)(Monks & Smith, 2006)(Naylor, Cowie, Cossin & Fabiennes, 2006)(se tidigare forskning) statliga verksamheter och organisationer (Friends, skolor och Skolverket) har tagit fram, är mobbning det begrepp som är mest naturligt för kontexten. Mobbning är även det begrepp som används flitigast i studien. När begreppet mobbning diskuterats har även begreppets definition använts, som då syftar framförallt till det elever tycker beskriver begreppet mobbning. I definitionerna av mobbning används begrepp som kränkningar, kränkande behandling och exkludering. Det är begrepp som är oundvikliga när ämnet diskuteras.