ABSTRAKT Bakgrund: Efter att regelbundet under studierna på sjuksköterskeprogrammet stöttpå informationen om att postoperativ mobilisering är en viktig omvårdnadsåtgärdhar författarna saknat information och kunskap kring vad för effekter denpostoperativa mobiliseringen faktiskt har på patienterna. Författarna valde attundersöka dessa effekter utifrån de patienter som undergått någon typ avbukkirurgiskt ingrepp. För att sjuksköterskor och övrig sjukvårdspersonal skallkunna arbeta evidensbaserat anser författarna att denna typ av information ärviktig att framföra och stärka med just evidens för att på ett så bra och säkert sättsom möjligt kunna implementeras i det postoperativa omvårdnadsarbetet. Syfte: Att belysa effekter av postoperativ mobilisering efter bukkirurgi. Metod: Examensarbetet är en litteraturstudie med kvantitativ ansats. Resultatetbaseras på totalt tio artiklar hämtade från databaserna Chinal, PudMed ochMedline. Alla artiklar har granskats via SBU:s kvalitetsgranskningsmall ochanalyserat enligt Fribergs (2006) analysmetod där teman och subteman skapades. Resultat: Resultatet redovisades via de teman som skapades under analysen.Längd på sjukhusvistelse, respiratorisk påverkan, cirkulatorisk påverkan ochgångförmåga. Ett samband av effekt mellan dessa teman och postoperativmobilisering efter bukkirurgi visades endast vid längd för sjukhusvistelsen, femav åtta P-värden visade på detta. Konklusion: Längden på sjukhusvistelsen sågs bli kortare hos patienter sommobiliserades postoperativt efter bukkirurgi i en högre grad än de sommobiliserades i mindre grad. Gällande övriga teman som tagits upp i studien krävsvidare studier då ett lågt antal artiklar inkluderade dessa och författarna anser attfler artiklar behövs för att kunna anse att resultatet är evidensbaserat. Nyckelord: Postoperativ, mobilisering, bukkirurgi. / ABSTRACT Background: During our studies at the nursing program the authors often heardand read that postoperative mobilization is an important part of postoperative care.The issue that the authors had regarding this information was that they never gotthe information regarding what kind of effect the postoperative mobilizationactually has on the patients. The authors decided to examine the postoperativeeffect of mobilization in patients that have undergone abdominal surgery. Thiskind of information is important both for nurses and other hospital staff so thatthey can work in an evidence based way and implement mobilization in a correctway in the postoperative care. Purpose: To illustrate the effect of postoperative mobilization after abdominalsurgery. Method: This is a literature study with a quantitative approach. The result is basedon ten articles retrieved from the databases, Chinal, PubMed and Medline. Allarticles have undergone a quality review template from SBU and they have alsobeen analyzed according to Fribergs ́s (2006) analysis method where themes andsub themes were created. Results: The results were presented in the themes that we created during theanalysis. Length of hospital stay, respiratory effects, circulation effects andwalking ability. The only connection that we saw was between postoperativemobilization after abdominal surgery and length of hospital stay, five out of eightP-values showed that. Conclusion: The length of stay was shorter in the patients that got mobilized morethan the patients in the test group. Regarding the other themes in this study theauthors think that it needs to be studied further with more articles to present aevidenced based result. Keywords: Postoperative, mobilization, abdominal surgery.

No description available.

<p>Vid operation av primär total höftplastik finns det olika metoder för postoperativ smärtlindring. En tidigare genomförd studie på ett mellansvenskt sjukhus (nedan kallad ”höftprojektet”) visade att ”Local infiltration analgesia” (LIA) initialt minskade postoperativ smärta, underlättade mobilisering samt förkortade vårdtiden, jämfört med spinalt morfin. I denna studie genomfördes en långtidsuppföljning av höftprojektet med mätningar efter 6 respektive 12 veckor. Studiegruppen hade fått LIA vid operationsslutet och kontrollgruppen spinalt morfin. Båda grupperna hade en spinal bedövning under operationen. Denna långtidsuppföljning genomfördes med hjälp av journalgranskning och hade en deskriptiv och jämförande design med en kvantitativ ansats. Studiegruppen bestod av 40 patienter och kontrollgruppen 11 patienter. Studerade variabler var smärta mätt genom Visuell Analog Skala (VAS), behov av analgetika och mobilisering. Resultatet visade att det inte fanns någon signifikant skillnad mellan de båda grupperna när det gäller mobilisering under ett längre perspektiv. Det fanns dock en signifikant skillnad när det gäller smärta efter 3 månader, då studiegruppen uppgav en lägre grad av smärta än kontrollgruppen.</p> / <p>There are several methods for postoperative pain treatment after primary total hip replacement. It was shown in a earlier study at a Swedish hospital (below named as "the hip project") that "Local infiltration analgesia" (LIA) decreased pain, facilitated early postoperative mobility and earlier discharge from the hospital, compared with spinally administered morphine. Present study is a long term follow up of the hip project with two measures at 6 and 12 weeks. The study group was given LIA towards the end of the operation while the control group were given spinal morphine at the induction. Both groups had spinal analgesia during the surgery. The long term follow up was conducted by a comparative design and the data was collected from the patient’s charts and files. The variables were pain measured by Visual Analogous Scale (VAS), need of pain relieves and general mobility. The study group contained of 40 patients and the control group of 11. The result relived no significant differences between the two groups regarding long term mobility. There was, however, a significant difference in pain after 12 weeks; the study group had less pain that the control group.</p><p> </p><p> </p>

Vid operation av primär total höftplastik finns det olika metoder för postoperativ smärtlindring. En tidigare genomförd studie på ett mellansvenskt sjukhus (nedan kallad ”höftprojektet”) visade att ”Local infiltration analgesia” (LIA) initialt minskade postoperativ smärta, underlättade mobilisering samt förkortade vårdtiden, jämfört med spinalt morfin. I denna studie genomfördes en långtidsuppföljning av höftprojektet med mätningar efter 6 respektive 12 veckor. Studiegruppen hade fått LIA vid operationsslutet och kontrollgruppen spinalt morfin. Båda grupperna hade en spinal bedövning under operationen. Denna långtidsuppföljning genomfördes med hjälp av journalgranskning och hade en deskriptiv och jämförande design med en kvantitativ ansats. Studiegruppen bestod av 40 patienter och kontrollgruppen 11 patienter. Studerade variabler var smärta mätt genom Visuell Analog Skala (VAS), behov av analgetika och mobilisering. Resultatet visade att det inte fanns någon signifikant skillnad mellan de båda grupperna när det gäller mobilisering under ett längre perspektiv. Det fanns dock en signifikant skillnad när det gäller smärta efter 3 månader, då studiegruppen uppgav en lägre grad av smärta än kontrollgruppen. / There are several methods for postoperative pain treatment after primary total hip replacement. It was shown in a earlier study at a Swedish hospital (below named as "the hip project") that "Local infiltration analgesia" (LIA) decreased pain, facilitated early postoperative mobility and earlier discharge from the hospital, compared with spinally administered morphine. Present study is a long term follow up of the hip project with two measures at 6 and 12 weeks. The study group was given LIA towards the end of the operation while the control group were given spinal morphine at the induction. Both groups had spinal analgesia during the surgery. The long term follow up was conducted by a comparative design and the data was collected from the patient’s charts and files. The variables were pain measured by Visual Analogous Scale (VAS), need of pain relieves and general mobility. The study group contained of 40 patients and the control group of 11. The result relived no significant differences between the two groups regarding long term mobility. There was, however, a significant difference in pain after 12 weeks; the study group had less pain that the control group.

Denna studie belyser behovet av alternativa synsätt och alternativa lösningar på hur bilismen och transportsektorn medverkar till miljöproblemen i samhället. Studien undersöker bilens roll för bilisten genom att lyfta fram förbindelsen bil-människa och hur denna förbindelse påverkar valet mellan bilen och kollektiva färdsätt i tre bostadsområden i Stockholmsregion. För att nå förståelse för förbindelsen bil-människa utgår studien från ett aktör-nätverksperspektiv. Metoden utgår från dels kvalitativa intervjuer och litteraturstudier. Under studiens gång uppstod ny förståelse för förbindelsen bil-människa. Denna cyborg är djupt förankrad i informanternas livssfär på grund av de starka skripts som är inskrivna i bilen vilka styr informanternas transportbeteende och överskuggar alternativa transportmedel. Enligt uppsatsens konklusioner är förbindelsen bil-människa en stabil cyborg som sällan enbart utgörs av ett mobilt tranportmedel. Cyborgen bil-människa påverkar informanternas livsvärld på ett positivt sätt genom tillgången till en ökad aktionsradie i jämförelse med kollektiva färdsätt. En alternativ samverkan mellan flera aktörer krävs för att kunna konkurrera med denna cyborg och skapa ett transportsystem i riktning mot långsiktigt hållbarhet.

Uppsatsen berör den nya prisbelönade mobila betalningstjänsten Swish, som är ett samarbete mellan sju av Sveriges största banker. Syftet är att identifiera framträdande aktörer i samarbetet kring Swish samt redogöra för hur dessa förhåller sig till varandra. Med hjälp av teori om aktör-nätverk definieras och beskrivs det nätverk av aktörer som omger Swish. Därutöver redogörs det för hur nätverket har formats från det att Swish var en idé till att den blev en färdig applikation. Michel Callons teori om översättning används för att beskriva denna process. En kvalitativ studie genomfördes, där sju semi-strukturerade intervjuer ligger till grund för studiens empiriska resultat. Analysen av det empiriska resultatet sker kvalitativt i form av att definiera framträdande aktörer, som sedan används för att beskriva formandet av nätverket som omger Swish utifrån de fyra faserna av översättning: problematisering, intresseväckning, värvning samt mobilisering. Uppsatsen redogör för egenskaperna i varje fas och hur dessa har bidragit till formandet av Swish som färdig applikation. Framträdande aktörer i det aktör-nätverk som omger Swish är till att börja med de sex bankerna som utvecklat idén om Swish: Swedbank, Nordea, Länsförsäkringar, Handelsbanken, SEB, samt Danske Bank. Bankerna bildar även en gemensam framträdande aktör i form av det konsortium som bildades och senare blev bolaget Getswish AB, som ägs av de sex bankerna. Vidare är Bankgirot, HiQ och TWL framträdande aktörer i samarbetet kring Swish. Bankgirot är underleverantör till Getswish AB. Bankgirot tillhandahåller infrastrukturen BIR, och säljer tjänsten Swish till intresserade banker. HiQ är i sin tur underleverantör till Bankgirot. HiQ utvecklar och förvaltar betalningsväxeln och de mobila enheterna, och kommunicerar med bankerna via Bankgirot. TWL är designbyrå åt Getswish AB och bankerna, där TWL bidrar med strategisk kompetens kring kommunikation och varumärke. Även Mobilt BankID, som är den gemensamma säkerhetslösningen, och mobilapplikationen Swish ses som framträdande aktörer i samarbetet. Vidare diskuteras översättningens fyra faser, där en icke-linjär dynamisk process kan identifieras då nätverket kring Swish formades. Slutligen presenteras förslag på vidare forskning.

BAKGRUND: Betydelsen av tidig mobilisering har genom åren blivit allt mer uppmärksammat, då det visat sig ha positiva effekter både för patienten och samhället. Trots de många fördelarna med tidig mobilisering mobiliseras inte intensivvårdspatienter i den utsträckning de har möjlighet till. SYFTE: Att studera intensivvårdspersonalens upplevelser av faktorer som påverkar tidig mobilisering av intensivvårdspatienter. METOD: Denna studie är gjord med en kvalitativ ansats. Fokusgruppsintervjuer med en semistrukturerad intervjuguide har använts. Fokusgruppsintervjuerna har skett på ett sjukhus i Sverige vid två olika tillfällen och involverat totalt två läkare, fyra sjuksköterskor och fyra undersköterskor. Datainsamlingen har analyserats enligt kvalitativ innehållsanalys beskriven av Bengtsson (2016). RESULTAT: Data resulterade i fem kategorier som innefattade; Definiera och initiera tidig mobilisering, Organisatoriska förutsättningar, Rädsla för komplikationer, Patientrelaterade förutsättningar och Teamsamverkan och ansvarsfördelningar. Resultatet visar på en progression av medvetenheten kring tidig mobilisering hos studiedeltagarna vilket belyser vikten av reflektion. SLUTSATS: Tidig mobilisering av intensivvårdspatienter är i dagsläget inte prioriterat i det dagliga omvårdnadsarbetet men ses ändå som en självklar del av omvårdnaden. Teamarbetet är bristande vilket delvis förklaras av otydlig ansvarsfördelning. Detta ansvar bör tas av specialistsjuksköterskan. Mer forskning behövs på området där definitionen av tidig mobilisering bör prioriteras för att få överförbara resultat och validerade hjälpmedel.

Den här studien syftade till att fördjupa förståelsen av vilka metoder som kan användas och utvecklas för samverkan kring bostadslöshetsfrågor i Stockholms stadsdelar, samt att identifiera eventuella strukturella hinder som negativt inverkar för individer att förbättra sin situation på bostadsmarknaden. Projektmedarbetare i Hemlöshetssamordnarprojektet i Skarpnäck stadsdelsförvaltning, anställda inom stadsdelen samt enskilda klienter intervjuades och resultatet analyserades utifrån teorier om samverkan, Empowerment och mobilisering av partiskhet. Resultatet visar på att det finns både individuella och strukturella faktorer som negativt påverkar bostadssituationen i samtiden. Individuella faktorer visade sig vara bristande språkkunskaper, ett litet kontaktnät samt okunskap om det svenska välfärdssystemet. De strukturella faktorer som visade sig handlade om att det byggs för få bostäder som människor i en utsatt boendesituation har råd att bo i och att bostadsfrågan inte har en prioriterad plats på den svenska välfärdsagendan. Studien visade även att projekt som Hemlöshetssamordnarprojektet är viktiga och fruktbärande för både enskild klient, för professionella som arbetar och samverkar kring dessa frågor i de olika stadsdelsförvaltningarna och för att belysa och erkänna bostadsbristen som ett verkligt problem i dagens välfärdssamhälle. / The aim of this study was to deepen the understanding of which methods that can be used and developed for cooperation around issues of homelessness in the municipalities of Stockholm, and to identify any structural obstacles that negatively impacts individuals to improve their situations on the housing market. Project employees in the Housing coordination project in Skarpnäck district administration, employees in the municipality and individual clients were interviewed and the result from the interviews were analysed by theories of cooperation, Empowerment and mobilization of partiality. The result shows that there is both individual and structural factors that negatively impacts the housing situation in contemporary Sweden. The individual factors were shown to be lacking knowledge in the Swedish language, few private contacts and ignorance of the Swedish welfare system. The structural factors that was shown dealt about the lack of building new and affordable housing for those who are in an exposed position at the housing market and that the issue of homelessness does not have a priority location on the Swedish welfare agenda. More to that, the study showed that projects like the Housing coordination project is important for both the individual client, to professionals working with and cooperating with these issues in the municipalities and to illustrate and admit the lack of housing as a real problem in today’s welfare community.

En intensivvårdsavdelning är en miljö med mycket teknologi där fokus ofta ligger på livräddande behandling av mycket svårt sjuka patienter. Intensivvårdssjuksköterskan har inte endast ansvar om den medicinska behandling som ordineras utan förväntas även vara den som inleder och ser till att patienten mobiliseras. Tidigare forskning visar att tidig mobilisering många gånger prioriteras bort. Syftet med denna magisteruppsats var att undersöka Intensivvårdssjuksköterskans upplevelse av barriärer och möjligheter för tidig mobilisering av en patient inom intensivvården. Metoden som valts är en integrativ litteraturöversikt. Efter analys framkom totalt åtta faktorer som påverkar tidig mobilisering. Fyra faktorer relaterade till barriärer till tidig mobilisering: kunskapsbrist, resurs- och tidsbrist, kultur/teamarbete och patientrelaterade omständigheter samt fyra faktorer som beskrev möjligheter för tidig mobilisering: utbildning, multidisciplinärt samarbete, riktlinjer och motiverande faktorer. För möjliggörande av tidig mobilisering behövs mer utbildning för personalen, högre personaltäthet samt samarbete mellan olika yrkeskategorier. Forskning pekar på att tidig mobilisering är gynnsamt för patienten på många olika sätt. Att ge intensivvårdssjuksköterskan den kunskap som behövs för att mobilisering skall kunna genomföras på ett säkert sätt för både patienter och personal kan leda till mindre motstånd till tidig mobilisering, vilket skulle kunna bidra till att tidig mobilisering utförs i större utsträckning. / An intensive care unit is an environment with a lot of technology, the focus is often on life-saving treatment of very seriously ill patients. As an intensive care nurse, you are not only responsible for the medical treatment that is prescribed, but also to be the one who initiates and ensures that the patient is mobilised. Previous research shows that early mobilisation is often de-prioritised. The purpose of this master's thesis was to investigate the nurse's experience of barriers and opportunities for early mobilisation of an adult intensive care patient. The method chosen is a systematic literature review. After the analysis, a total of eight factors that influence early mobilisation emerged. Four factors for barriers to early mobilisation: lack of knowledge, lack of resources and time, culture/teamwork and patient-related circumstances and four factors for opportunities for early mobilisation: education, multidisciplinary collaboration, guidelines and motivating factors. In order to enable early mobilisation, it isnecessary to have more training for staff, higher staff density and collaboration between different professional categories. The research indicates that early mobilisation is beneficial for the patient in many ways. Giving the intensive care nurse the knowledge needed for mobilisation to be carried out safely for both patients and staff can lead to less resistance to early mobilisation, which could contribute to early mobilisation being carried out to a greater extent.

Den här studien behandlar Facebookgruppen #jagärhär och hur de som social rörelse arbetar för att främja ett moraliskt debattklimat. Syftet med studien är att genom en kvalitativ forskningsintervju och digital observation analysera organisering och deltagande i #jagärhär och diskutera detta utifrån teorier om sociala rörelser, medierat kollektivt agerande och moral. Frågor om deras betydelse på nätet såväl som deras samhälleliga relevans diskuteras löpande i analysen. Studien visar att medlemmarna i #jagärhär utnyttjar digitala medier med syftet att bedriva en politisk fråga. Med hjälp av Facebooks funktioner mobiliserar sig medlemmar för att samordna aktivistiska aktiviteter i vilka de tillsammans visar civilkurage för att motarbeta det hatiska klimatet i kommentarsfälten. Samtidigt indikerar #jagärhärs existens och engagemang att det finns ett etablerat problem i samhället på grund av bristfälliga lagar och regler relaterade till internet. / This study examines the Facebook group #jagärhär and how they could be seen as a social movement that promotes a moral debate atmosphere. The purpose of this study is, through a qualitative interview and digital observation, to analyse the arrangement and participation in #jagärhär and to discuss this through theories about social movements, mediated collective action and morality. Questions related to their purpose and importance both on the Internet as well as their role in the society is discussed throughout the analysis. The study shows that members of #jagärhär utilize digital media to pursue a political matter. Members mobilize with the help of functions provided by Facebook to coordinate activist actions in which they together show moral courage to prevent the hateful debate atmosphere in the comment sections. At the same time could the existence and engagement of #jagärhär indicate that there is an established societal issue due to deficient laws and rules related to the Internet.