No description available.

SAMMANFATTNING Johansson, A. 2020. Mobilitet en rättighet: konflikter mellan olika trafikslag i urbana rum. Kulturgeografiska institutionen, Uppsatser, Uppsala universitet. Uppsatsen behandlar konflikter som uppstår mellan olika trafikslag i Stockholms innerstad. Fokus ligger på konflikten mellan cyklister och övriga individuella trafikslag, som fotgängare och bilister. Syftet med studien är att få en förståelse för hur konflikter uppstår mellan cyklister och övriga trafikslag. De metoder som har använts är kvalitativa intervjuer, innehållsanalys och mikro-etnografi. Resultatet visar att det finns flera faktorer som påverkar om konflikter uppstår mellan cyklister och övriga trafikslag. De främsta faktorerna är den rumsliga fördelningen mellan olika trafikslag, den fysiska infrastrukturen och regelverket. Dessa faktorer skapar beteenden hos cyklister och fotgängare som i sin tur leder till konflikter. Konflikter mellan cyklister och fotgängare kan även ses som ett resultat av bilismens fortsatta dominans över trafikrummet, som i hög grad beror på föreställningar av rummet, frusen ideologi och strukturer inom planeringen.

Syftet med denna studie var att undersöka arbetspendling med kollektiva färdmedel i Västra Götalandsregionen under covid-19-pandemin samt faktorer som spelar in vid val av kollektivtrafik som färdmedel för att förklara eventuell påverkan på mobilitet. De frågeställningar som besvarats är: Hur har resandet med kollektiva färdmedel i Västra Götalandsregionen förändrats till följd av covid-19-pandemin? Hur kan valet av kollektiva färdmedel för arbetspendling under covid-19-pandemin förklaras?Hur har mobiliteten bland personer som använder kollektiva färdmedel för arbetspendling påverkats av covid-19-pandemin?För att besvara frågeställningarna har en induktiv studie med kvantitativa och kvalitativa metoder genomförts. Ett omfattande material om antalet resor med kollektivtrafik i Västra Götalandsregionen från 2019 och 2020 har använts för att visa hur resandet förändrats. En enkätundersökning med personer som arbetspendlat med kollektiva färdmedel under covid-19-pandemin har genomförts. Studien bekräftar att antalet resenärer i kollektivtrafiken har minskat kraftigt i majoriteten av kommunerna i Västra Götalandsregionen. Ekonomiska faktorer visas vara en stark förklaringsfaktor för valet av kollektivtrafik som färdmedel. Studien visar även att en avgörande faktor för möjligheten att arbeta hemifrån ligger i vilken typ av arbete en individ har och att covid-19-pandemin kan ha bidragit till en ökad transportrelaterad social exkludering. Studiens tydligaste slutsats är att personer som använt kollektiva färdmedel för arbetspendling har tagit till olika mobilitetsstrategier för att kringgå de barriärer i form av oro och upplevd otrygghet som pandemin givit upphov till. Slutligen visade studien att covid-19-pandemin har mobilitetsbegränsande effekter på den grupp som inte haft några alternativa färdmedel än kollektivtrafik för sina resor till och från arbetet. / The purpose of this study was to investigate commuting by public transport in the Västra Götaland region during the covid-19 pandemic and the factors that play a role in the choice of public transport as a means of transport to explain any impact on mobility. The questions answered are: How has travel by public transport in the Västra Götaland region changed as a result of the covid-19 pandemic?How can commuting for work with public transportation during the covid-19 pandemic be explained?How has the mobility of people using public transport for commuting been affected by the covid-19 pandemic?To answer these questions, an inductive study with quantitative and qualitative methods has been conducted. Extensive material on the number of travels with public transport in the Västra Götaland region from 2019 and 2020 has been used to show how travel has changed. A survey of people who commuted to work by public transport during the covid-19 pandemic has been conducted. The study confirms that the number of passengers using public transport has decreased vastly in the majority of municipalities in the Västra Götaland region. Economic implications are shown to be a strong explanatory factor for the choice of public transport as a means of transport. The study also shows that a key factor for the opportunity to work from home lies in the type of work an individual has and that the covid-19 pandemic may have contributed to an increased transport-related social exclusion. The clearest conclusion of the study is that people who have used public transport for work commuting have resorted to different mobility strategies to circumvent barriers in the form of anxiety and perceived insecurity that the pandemic has given rise to. Moreover, it can be concluded that the covid-19 pandemic has mobility-limiting effects on the group that does not have any other means of transport than public transport for their commuting to and from work.   Keywords: covid-19, commuting, public transport, mobility

Syftet med studien har varit att undersöka hur maktstrukturer påverkar inkludering och exkludering av kvinnor i ledande befattningar inom svenskt näringsliv. Studien har sökt svar på vilken betydelse identiteter så som kön, klass och etnicitet har för möjligheten att inkluderas inom ledande befattningar i svenskt näringsliv. Studien har också undersökt vilka utestängningar som kan ske på grund av identiteter så som kön, klass och etnicitet. Den har även sökt svar på om klass och klasstillhörighet påverkar möjligheten att ta sig ovanför glastaket. Utöver detta har studien även undersökt hur subjekten själva upprätthåller olika maktstrukturer. Med utgångspunkt i intersektionell analys har studien undersökt hur ojämlikhetsregimer, maskulinitetsnormer och social mobilitet påverkat kvinnors möjligheter att röra sig ovanför glastaket. Metoden som användes var kvalitativ. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer har sju kvinnor intervjuats och analysen har en narrativ anstas då kvinnornas livsberättelser stått i fokus. I analysens första avsnitt, Den inte så raka vägen, diskuteras att det inte alltid är så lätt att ta sig bortom eller ovanför glastaket. Studien problematiserade maskulinitetsnormer (Connell, 2008) och ojämlikhetsregimer (Acker, 2011) i förhållande till att stängas ute eller att inte komma in och att behöva anpassa sig att ta sig in i dessa rum. I detta avsnitt diskuterades även nycklar för att komma in. I analysens andra avsnitt, Att veta sin klass, diskuteras hur klassmekanismer är inbäddade i informanternas livsberättelser. Här diskuteras också vad det innebär att göra en klassresa och hur det påverkat informanternas sociala mobilitet i svenskt näringsliv. Här diskuterades också klass som en dimension av etnicitet och även könsidentitet som en dimension av klass. Det som framträdde i studien var att alla informanter relaterade till sin klass och sin klassidentitet. Både utifrån var de kom ifrån och var de befinner sig idag. Den sociala mobiliteten blev tydligt framträdande studien, något jag kanske inte hade räknat med när jag började min magisteruppsats. I det tredje avsnittet i analysen, Könade upplevelser, problematiseras huruvida kroppen har betydelse för kvinnors inkludering i näringslivet och deras möjlighet till att röra sig uppåt i karriären. Här belystes även ambivalenser kopplat till informanternas könade upplevelser. Här framkom det att kroppen har betydelse för informanternas möjligheter att röra sig uppåt eller ovanför glastaket. Både i den bemärkelsen att andra kan se kvinnorna som "annorlunda" eller utanför normen, men också att kroppen är en faktor kopplat till objektifiering. Resultatet i studien påvisar att det finns olika maktförhållanden som bidrar till ojämlikhet. Identiteter så som kön, klass och etnicitet påverkar dessa institutioner som upprätthåller maskulinitetsnormer och ojämlikhetsregimer. I studien kan det ses att utestängningar kan ske på grund av identiteter så som kön, klass och etnicitet. Klass och klasstillhörighet i relation till etnicitet och könstillhörighet påverkar också möjligheten att ta sig ovanför glastaket. Det finns också exempel i studien som påvisade att om informanterna gjorde motstånd mot rådande normer eller maktstrukturer påverkade detta deras möjligheter att röra sig ovanför glastaket. Sammanfattningsvis visar studien att, för dem som tagit sig förbi, är det skört att befinna sig ovanför glastaket. / <p>2020-06-10</p>

The rural municipalities in the mountain areas of northern Sweden has for a many years experienced an out-migration of people in working age witch have led to an older populationand a smaller source of taxes. In addition of these municipalities with a lot of tourists and second home tourists have periods of the year when they have a population that is a lot larger then they have capacity for. This is a case study that examines whether or not flexible working (like working from home) is a possible solution for this problem. This is done by a survey among second home residents in Kultsjödalen, a mountain area in the municipality of Vilhelmina, to see if they have spent more time in their second homes during the Covid-19 pandemic due to flexible working. Moreover this paper examines how infrastructure and local service affect the second home residents ability to work from their second homes. Lastley the study investigates whether or not second home residents wish to spend more time in Kultsjödalen or to consider becomingpermanent residents in the future provided they have the option to continue working from home. The theoretical framework is based on previous studies concerning mobility, migrationand second homes, flexible working and the time-space compression. The survey had in total 271 respondents in its beginning and it showed that there is no way to tell generally whether or not second home residents have spend mor or less time in their cabins since the respondents was quite divided. Only those who had worked from home in their second homes (138 respondents) moved on to the latter parts of the survey. In terms of infrastructure and service the respondents was also quite divided in their opinions. Some of them were really pleased with the current quality whilst some experienced a lot of problems. The most common problem was about broadband, mobile broadband, the telephone networkand the roads. Overall the respondents where a bit more pleased with the local service than the infrastructure although some wished to have a better supply of groceries and an easy solution when you have children in school to enable longer visits in the second home. Provided that the respondents were able to continue working from home in the future, 86% of the respondents were positive to the idea of spending more time in Kultsjödalen. Noticeably fewer respondents could imagine becoming permanent residents, about 33%. On the other hand, from a local perspective these respondents are still of great importance since they bring extra tax incomes for the municipality and consumption power to the local services. Second home tourism overall brings a certain problem in the sense of that more and more tourists dwell in the area whilst the municipality in question experience a negative population development when tax payers move out from the municipality. This leads to a higher strain on infrastructure and service that don’t have the capacity to manage this type of tourism.Developing infrastructure and service so that it can facilitate flexible working might attract more people to move permanently to Kultsjödalen. This would favour the municipality in form of extra taxes and also the local entrepreneurs by increased consumption power during the entire year, even off season.

Tillgänglighet är något som går att mäta på olika sätt där ett tillvägagångssätt är med hjälp av mobilitet. Kollektivtrafiken spelar en stor roll för invånarna i en större tätort som Uppsalas mobilitet och för att knyta ihop stadens olika delar. Mobiliteten blir här ett sätt att mäta tillgänglighet, för att nå de olika destinationer måste en individ resa. I denna studie undersöks invånarna i Uppsalas tillgång till kollektivtrafiken för att kunna resa inom tätorten men även om General Transit Feed Specification är en lämplig metod. Detta görs genom en kvantitativ metod där befolkningsdata kombineras med data om kollektivtrafiken. Befolkningsdata hämtas från Statistiska Centralbyrån och data om kollektivtrafiken har hämtats i formatet General Transit Feed Specification. Med hjälp av dessa data ges möjlighet att undersöka vilka delar av staden och vilken del av befolkningen som har eller saknar tillgänglighet till kollektivtrafik. Resultatet av denna undersökning visar att tillgängligheten för detta sätt att resa skiljer sig mellan olika inkomstgrupper och delar av Uppsala. Denna undersöknings resultat visar även att General Transit Feed Specification är ett bra steg på vägen men kompletteringar behövs.

Syftet med denna studie är att undersöka pedagogers förhållningssätt på allsidig rörelseförmåga utifrån begreppen fysisk-, social- och självständig mobilitet i förhållande till förskolan som plats. Den teoretiska utgångspunkten för studien är barndomssociologin där problematiseringen behandlas utifrån begreppen plats, fysisk-, social- och självständig mobilitet. Metodvalet ligger i grund i en kvalitativ studie i form av enkäter som riktas mot verksamma pedagoger i förskola. Studien resulterade att begreppet allsidig rörelseförmåga är mångtydigt och pedagogers förhållningssätt till rörelse varierar utifrån tidigare kunskap och erfarenheter. En ökad medvetenhet om platsens betydelse för allsidig rörelse ligger i grund för vidare utveckling för barns rörelseförmåga är även något vi tolkar utifrån vårt material.

I takt med en ökad globalisering bygger man idag infrastruktur för att underlätta och underhålla relationer som uppstår mellan länder. Transnationell infrastruktur är därmed de fysiska länkar som binder samman olika länder. Studien syftar till att undersöka hur transnationell infrastruktur påverkar rörelsemönster. Med hjälp av en kvantitativ studie analyseras bland annat det faktiska rörelsemönstret av Kanaltunneln, genom att jämföra det med dess förväntade användande. Vidare jämförs även det faktiska nyttjandet av Kanaltunneln med motsvarande nyttjande av Öresundsbron. Detta för att undersöka infrastrukturens roll i rörelsemönstret. Resultatet visade på att rörelsen i Kanaltunneln följer det förväntade mönstret till viss del, men att det förväntades större kvartalsvariationer. Vidare konstateras det att mobiliteten över bägge infrastrukturerna ökar, men med en högre takt över Öresundsbron. Med hjälp av teorin dras slutsatsen att transnationell infrastruktur har en stor påverkan på mobilitet, men att det inte är själva infrastrukturen i sig som skapar mobilitet. Andra faktorer har även en påverkan på rörelsemönstret, som till exempel faktiskt avstånd och pendlingssträcka.

The project is about how a red machine has landed in a wooden structure. The machine is supposed to bring activity to a bored city. The youth centre &amp; culture centre is supposed to work together to create a hybrid building. / Röda maskinen är en ungdomsgård i Kombination med ett kulturhus. Projektet handlar om hur en röd maskin har landat i en rastlös ort för att skapa aktivitet för befolkningen. Platsen som den röda maskinen har landat på är en liten udde intill tågstationen i Kvicksund, en liten stad nordväst om Eskilstuna centrum. Tidigare har denna plats fungerat som ett båtvarv, där boende i orten har kunnat förvara sina båtar i små träskjul.  Den röda maskinen omges av en pelarstruktur i trä som är inspirerad av de små båtskjulen på platsen. den övre delen av trästrukturen är täckt i kanalplast som ska fungera som en blinkning till båtskjulens pressening.  Byggnaden består alltså av två delar: Den inre röda strukturen som bestämmer husets aktivitet/rörelse, och den yttre trästrukturen som skapar de hybrida rummen utanför aktivitetsmaskinen. De två delarna samverkar för att skapa en hybrid byggnad.

Cities of possibility? – A cohort study of social mobility during the urbanization of Sweden 1890-1940  This cohort study examines the social mobility of countryside migrants to Swedish cities in the period of 1890-1940. The purpose is to determine whether the claim that cities had enhanced possibilities for the individual and therefore offered a chance for social advancement. The question in operation is whether migration to a city meant an improved social advancement. To aid the analysis classic urbanization theory and multi-phasic demographic response were added. To observe the social mobility in cities a cohort of 315 people born in the southeast of Kalmar län in the year 1890 were observed on indicators of geographical and social mobility as well as family life. This group was then divided into one cohort that moved to the cities and one that stayed in the countryside. The study found, in agreement with previous research on the area, that most of the individuals moving to the cities were from a blue-collar [obesutten] background and that this group had a small majority of women. The individuals from a white-collar [besutten] background mostly skirted the cities, preferring to stay in the countryside or to emigrate. However, Swedish urbanization studies of this period have not agreed on whether cities had a positive, neutral, or negative impact on the social mobility of those who migrated there. This study found a complicated pattern where blue-collar women had an improved social advancement in the cities. Meanwhile, white-collar women had a larger risk of degrading socially and blue-collar men in the cities had the least mobility of all groups involved. To summarize, migration to the cities were mostly a choice by those with blue-collar background and while the women did enhance their social advancement as a group the rest of those who urbanized were negatively impacted. This, on top of only a few white-collar women and only two white-collar men choosing to move to a city indicates, with aid of the theory of multi-phasic demographic response, that cities mostly did not offer an opportunity better than the countryside or a life overseas could. Hence, it was found that cities did not improve social advancement.