Writers: Johan Lundqvist Eriksson and Elin SandbergSupervisor: Stig AnderssonEnglish title: Allocation of revenue in the hospitality industryKeywords: Revenue allocation, cost allocation, profit center, Du Pont model, taxes and manipulation of data.Date: January 2012 Since the taxes for food and lodging has been different in Sweden for many years, the hospitality industry has come up with a way to save money on tax paying. When private customers stay for a weekend where the meals are included, the business is placing more than the relevant revenue on the lodging part, which has the lower tax. Because of this the results has improved and tax money has been saved. Now when the Swedish government has decided to lower the tax on food to the same level as the lodging, the chances for correct revenue allocation arises. When we approached the hospitality industry with our problem area a big interest was showed from the head chefs. They now see a chance to get more income on the meals and through this be able to show better results towards the owners.Two hotel managers at two different hotels and their head chefs were chosen for interviews. The interviews had semi structures questions and gave the informants freedom to speak freely.The results from the interviews showed that now when the restaurant tax will be lowered there will be a change in revenue allocation. This will for at least one of the hotels probably lead to a change from cost center to profit center. During the interviews it was clear that a better result for the hotel restaurants would lead to a higher level of motivation for the staff.

Den 1 januari 2012 sänktes den svenska mervärdesskatten på restaurang- och cateringtjänster med 13 procentenheter. Liknande åtgärder genomfördes i Frankrike 2009 samt i Belgien och Finland 2010. Det främsta politiska syftet med momssänkningarna har uppgetts vara den positiva effekten på sysselsättningen. Denna uppsats utvärderar styrkan i detta påstående för Frankrike, Belgien och Finland. Med hjälp av data från Eurostat analyseras sysselsättningsutvecklingen i restaurangbranschen med hjälp av hotellbranschen som referenspunkt. I undersökningen ingår 25 EU/EFTA-länder under perioden 2008-2011. Studien finner att inga säkerställda sysselsättningseffekter kan påvisas till följd av de tre momssänkningarna. För en mer grundlig analys om orsakerna tills detta krävs dock djupare studier i observerad effekt på priser och löner.

Schools have defined parental involvement as parent reported participation at least once during the school year. Participation can consist of attending a school meeting, parent/teacher conference, school event or volunteering in the school. Researchers have spent countless hours researching parental involvement and its impact on academic success for students. Researchers have conducted studies using two-parent households, single-parent households and studies comparing single-parent households to two-parent households. A majority of the studies had favorable outcomes for two-parent households and not so favorable outcomes for single-parent households. Especially, if those households were headed by a single African American female. During the second half of the 20th century, the number of children living in single-parent families. Census data, from 1960, reported 9 percent of children lived in single-parent homes compared to 28 percent in 2000. Single-parent homes headed by African American mothers, are often the scapegoat for a variety of the academic problems African American youth encounter.

Vid import av varor från en plats utanför EU till Sverige uppstår en skyldighet att betalamervärdesskatt i enlighet med 1 kap. 1 § första stycket 3 mervärdesskattelagen(1994:200) ML. En beskattningsbar person som bedriver ekonomisk verksamhet harenligt 8 kap. 3 § ML rätt att göra avdrag för ingående mervärdesskatt som hänför sig tillimport. En utländsk beskattningsbar person har enligt 10 kap. 1 § ML återbetalningsrättför ingående mervärdesskatt. Vid import är det vanligt förekommande att det skermisstag som kan leda till att en aktör inte fullföljer Tullverkets föreskrifter. Ett sådantförfarande benämns bristande efterlevnad av tullagstiftningen. Vid bristande efterlevnadav tullagstiftningen har ingen aktör rätt till avdrag eller återbetalning av importmomsenenligt Skatteverket och Tullverket. En aktör har vid självrättelse inte heller någonavdrags- respektive återbetalningsrätt av importmomsen. Det har alltså ingen betydelseatt den bristande efterlevnaden uppkommit till följd av misstag. En aktör förlorar alltsåsin rätt trots att hen inte haft för uppsåt att kringgå bestämmelserna om import.Förfarandet leder till att en inlåsningseffekt av importmoms uppstår. En viktig del avmervärdesskattesystemet är rätten till avdrag och återbetalning av ingåendemervärdesskatten. Enligt Europeiska unionens praxis är avdragsrätten en oskiljaktig delav mervärdesskattesystemet varför medlemsstaterna inte får begränsa denna rätt.Systemet bygger på neutralitetsprincipen samt reciprocitetsprincipen som innebär attden beskattningsbara personen inte ska belastas skatten och att den utgående skatten försäljaren blir den ingående skatten för köparen.SKV:s och Tullverkets bedömningssätt har skiljt sig från EU-domstolens och HFD:srättspraxis. HFD har genom två nya avgöranden fastställt när importmoms kan utkrävasoch medgett återbetalning till den aktör som påförts importmomsen. Avgörandena ärvägledande eftersom det dagligen importeras varor till Sverige och förfarandet att enaktör påförs importmoms vid bristande efterlevnad som uppkommit till följd av misstagär vanligt förekommande.

Uppsatsen analyserar de mervärdesskatteregler som införs genom E-handelspaketet och fokuserar då på lagstiftningen som berör så kallade plattformsföretag. Syftet med arbetet är att identifiera och diskutera potentiella problem med lagstiftningen samt presentera vissa lösningsförslag. Utöver det presenteras alternativa metoder för att beskatta distanshandel som inte ålägger plattformsföretag skattskyldighet. I huvudsak är arbetet inriktat på den EU-rättsliga regleringen men även den svenska implementeringen av lagstiftningen diskuteras kortfattat. De huvudsakliga problemen med E-handelspaketets reglering av plattformsföretag som identifieras i uppsatsen är dels problem med tolkning av direktivet och dels praktiska problem med tillämpningen. De främsta tolkningsproblemen i lagstiftningen är frågorna om vad som är ett möjliggörande av distanshandel med elektroniskt gränssnitt samt hur långt ansvarsbegränsningsregeln för plattformsföretag kan utsträckas. De största praktiska problemen är risken för missbruk av plattformsföretagens IOSS-nummer, lagstiftningens komplexitet som gör det svårt att förutse konsekvenserna för gemene man samt risken för konkurrenssnedvridningar där stora plattformar gynnas framför små och medelstora plattformar. Några av de alternativa metoder som går att använda för att beskatta distanshandel är nyttjandet av blockchain-teknik, split payment method samt direktrapportering av skattepliktiga transaktioner. Alla dessa metoder har både för- och nackdelar med att ålägga plattformsföretag skattskyldighet, men sammantaget är troligtvis en reglering av plattformsföretag den lämpligaste lösningen i dagsläget. Arbetets slutsats är att regleringen av plattformsföretag i E-handelspaketet i stort är en positiv förändring som förenklar för nästan samtliga marknadsaktörer och kommer bidra till en större regelefterlevnad även för företag etablerade utanför EU. Däremot finns flera identifierade problem med lagstiftningen som måste åtgärdas av lagstiftaren.

Plattformar får en allt större betydelse i dagens ekonomi. För varje år ökarförsäljningen som sker via plattformar som förmedlar produkter. Med plattformarmenas exempelvis hemsidor, appar och liknande. Dessa kan förmedla varor ochtjänster där de agerar som mellanhand åt en ursprunglig leverantör.Leverantörskedjor blir alltmer komplexa och momshanteringen likaså. Förmedling kan ske i eget namn för annans räkning eller annans namn för annansräkning, se 6:7 ML. Vid förmedling i eget namn har förmedlaren i regel störreinflytande i leveransen och kan ses som kundens motpart. Förmedlaren i annansnamn har mindre inblandning vad gäller produkten och kan ses som den som endastgör att köpare och säljare möts. Uppsatsen avser att undersöka hur man klassificerarde båda typerna av förmedling, hur ser rättsläget ut? Detta sker med rättsdogmatiskoch EU-rättslig metod. Momskonsekvenserna för de olika typerna av förmedling skiljer sig. Förmedlare iannans namn är endast skattskyldig för moms för förmedlingstjänsten, exempelvisprovision. Den som förmedlar i eget namn blir skattskyldig för hela transaktionenmot kunden och inte bara förmedlingstjänsten. Då bildas två fiktiva omsättningar,en mellan leverantör och förmedlare samt en mellan förmedlare och kund. Det ärviktigt att konstatera eftersom förmedlare i eget namn kan omfattas av denursprungliga leverantörens momsundantag eller momssats. Förmedlare i annansnamn har en sedvanlig momssats på 25%.  Nya regler såsom om elektroniska tjänster, e-handelspaketet har påverkatplattformar och trenden är att de alltmer blir skattskyldiga som om de förmedlar ieget namn (hela transaktionen). Uppsatsen har framförallt utgått ifrån EUdomstolens praxis och tagit fram praktiska exempel som tyder på förmedling i egetnamn. I artikel 9a genomförandeförordningen hanteras förmedling av elektroniskatjänster, det har diskuterats i litteraturen om den har en vidare tillämplighet på allatyper av tjänster. Artikeln skulle göra att plattformar i större utsträckning blirskattskyldiga för hela transaktionen, likt förmedling i eget namn. Utifrån uppsatsensanalys ska en sådan tolkning inte ske.  Ett aktuellt mål bedömdes 2023 av HFD (vårdgivarmålet) där en vårdplattformsökte svar om denne förmedlar i eget eller annans namn. Frågan är viktigt dåförmedlare i eget namn omfattas av undantag för moms och i detta fall undantag förvård. Rättsfallet analyseras och kommenteras utifrån de resonemang om gällanderätt som uppsatsen tagit fram. HFD bedömde att förmedling i annans namn förtillämpligt, utifrån analysen kom jag fram till en annan slutsats.

Savoring, or the process of prolonging a specific experience of positive emotions, is associated with positive health outcomes and feelings of interpersonal connectedness. Few studies have examined the process of savoring in a family context, and even fewer studies have explored the extent to which it may vary across cultures. In a sample of mother-child dyads (n = 66; White = 33 and Latinx, non-White = 30), we investigated the effect of savoring on verbal and behavioral indicators of maternal responsiveness as compared to a control condition, a reflecting exercise about daily routines. The results suggest an interaction effect of experimental condition and race on verbal maternal responsiveness, such that White moms who savored were more responsive than those who had reflected. Unexpectedly, Latina moms who reflected were more responsive than those who had savored. This effect may be explained by Latinx cultural values of collectivism and familism interacting with participants’ interpretation of the experimental tasks. These findings suggest the use of savoring and positive emotion to improve parent-child relationships and highlight the importance of studying the role of culture in psychological interventions.

<p>Problembakgrund: Varje år förlorar skatteverket miljarder på byggföretag som smiter undan sin skyldighet att betala skatt. Detta skattefusk drabbar inte enbart skatteverket utan också de seriösa byggföretag som får svårt att konkurrera vad det gäller prisanbud gentemot de oseriösa företagen. Riksdagen har beslutat att införa omvänd momsredovisning i Sverige för byggsektorn från och med den 1 juli 2007. Studiens huvudproblem är: Hur påverkar införandet av omvänd momsredovisning stora och små byggföretag i Sverige vad gäller konkurrens och svartarbete? Hur har denna lagstiftning påverkat konkurrensen och svartarbetet bland byggföretagen i Tyskland där omvänd momsredovisning redan implementerats?</p><p>Syfte: Syftet med studien är att undersöka reaktionerna på det kommande införandet av omvänd momsredovisning hos byggföretagen i Sverige. Dessutom undersöks vilka åsikter ett antal utvalda tyska byggföretag har angående införandet av omvänd momsredovisning i Tyskland.</p><p>Metod: För att genomföra undersökningen används en kvalitativ och kvantitativ metod. Insamlingen av primärdata sker genom personliga intervjuer med skattejurister på Ernst & Young respektive Lindebergs Grant Thornton och representanter för de stora byggföretagen JM, NCC, PEAB, och SKANSKA samt med enkäter till små och medelstora byggföretag i Sverige. Enkäter skickas till 200 utvalda byggföretag i Sverige och bland dessa finns både medelstora och små byggföretag representerade. En enkätstudie utförs även bland tyska byggföretag för att kunna jämföras med den svenska studien.</p><p>Resultat och slutsats: De små och medelstora byggföretagen är skeptiska till omvänd momsredovisning. Misstanken bekräftas av de 22 tyska byggföretag som svarat. Eftersom bara 22 av 150 tyska företag och 64 av de 200 svenska företagen svarade, går dock inte svaren att generalisera. Av de undersökta stora svenska byggföretagen är alla positiva till omvänd momsredovisning. Även de intervjuade skattejuristerna ställer sig positiva till de nya reglerna. Staten ser ut som den stora vinnaren men indirekt är det svenska folket som är vinnare.</p> / <p>Background: Every year the government looses billions on construction companies that neglect their responsibility to pay tax (VAT). This fraud does not only affect the government, but the whole construction industry. Employees of a dishonest company never get the benefit of insurance or support to their future pensions. Based on two reports the Parliament has decided to introduce Reverse – Charge in Sweden for building companies effective from 1/7 2007.</p><p>The thesis main problem to investigate is: How the introduction of reverse charge affects different sized construction companies in Sweden in terms of competition and black labour? What effect has Reverse – Charge had on competition and black labour in Germany where this legislation has already been introduced?</p><p>Purpose: To investigate how construction companies in Sweden are reacting to the introduction of Reverse – Charge and what actions they plan to take. The opinions of a number of selected construction companies based in Germany will also be investigated.</p><p>Method: This thesis will both follow the qualitative and the quantitative method of investigation. This will be done during interviews and questionnaires.</p><p>Results and conclusions: The small and medium sized Swedish construction companies are rather skeptic to the introduction of Reverse – Charge. This suspicion is in one way confirmed by the 22 German construction companies who answered. Although only 22 of 150 German companies answered and 64 of 200 of the Swedish companies, which means that the results cannot be generalized. The large Swedish construction companies were all positive to Reverse – Charge and the interviewed tax lawyers support their opinion. The government might look as the big winner, but in the big picture the winners are the Swedish people who no longer has to pay for building companies who cheat with their VAT.</p>

<p>Huvudsyftet med uppsatsen är att närmare undersöka de tillämpningsproblem som uppstår utifrån den frivilliga skattskyldigheten på verksamhetslokaler. Ytterligare en aspekt som diskuteras i arbetet är i vilken grad fastighetsägarnas ekonomi samt hyressättningen påverkas. Det är i huvudsak den rättsdogmatiska metoden som används, med gängse tolkning av lagtext, förarbete, praxis, doktrin samt artiklar i bransch forum som i uppsatsen jämställs med doktrin. För att få ytterligare ett per-spektiv undersöks hur mervärdesskatten påverkar ekonomin för hyresvärd och hyresgäst i ett mindre fastighetsbolag.</p><p>Mervärdesskatt är en konsumtionsskatt och en såkallad indirekt skatt i den mening att den ska vältras över på slutkonsumenten, vilket när det gäller bostäder och skattefria lokaler är hyresgästen. Fastigheter är undantaget den generella mer-värdesskatteplikten vilket har till följd att en kumulativ effekt uppstår i och med att fastighetsägaren inte får lyfta mervärdesskatt på t.ex. driftkostnader, repara-tioner, ombyggnationer eller uppförandekostnader. Det medför att uthyrarens vinst beräknas på kostnader inklusive mervärdesskatt. Med intention att undvika den kumulativa effekten och därmed jämställa den som bedriver skattskyldig verksamhet i hyrda lokaler med den som äger sina egna lokaler utan att införa ob-ligatorisk mervärdesskatt på fastigheter infördes 1979 en möjlighet att ansöka om fri¬villig skattskyldighet på lokaler där skattskyldig verksamhet bedrivs. Det inne-bär att när det gäller lokaler där fastighetsägaren är frivilligt skattskyldig för mervärdesskatt är hyresgästen enbart ett ytterligare steg i övervältringsledet bero-ende på vad det är som tillverkas eller säljs i lokalerna. Det frivil¬liga systemet har till följd att hyresgäster inte får möjligheten till avdrag trots att de har avdrags¬rätt, om fastighetsägaren av någon anledning väljer att inte registrera sig för mervär-desskatt.</p><p>Reg¬lerna har under år 2001 till viss del förenklats, men vissa situationer medför ändå svårigheter att tolka situationer på ett enligt mer¬värdesskattelagen riktigt sätt. I arbetet framkommer bland annat svårigheter att fastställa vad som kan anses klart avgränsat från stadigvarande bostad. Den begränsning som avser att omöj-liggöra avdrag för privat konsumtion medför att framför allt små företag med verksamhetslokal i anslutning till bostaden har svårt att få igenom mervärdes-skatteavdrag. Andra tillämpningsproblem som framkommit är osäkerheten vid vidareuthyrning samt jämkning av mervärdesskatt vid investeringar. Problem som i vissa fall kan tvärtemot lagens syfte, bli relativt kostsamma för både fastighets-ägaren och hyresgästen. Det visar sig dessutom att fastighetsägare som i rent oförstånd debiterat mervärdes¬skatt på hyran, utan att vara skattskyldiga har rätt till återbe¬talning av den utgående mervärdesskatt som betalts in till Skatteverket, utan att behöva kreditera hyresgästen. Rent ekonomisk, kan den frivilliga skattskyldigheten för mervärdesskatt gällande verk¬samhetslokaler anses vara förmånlig framför allt för fastighetsägare, (även om lagstiftarens syfte snarare var riktat mot hyresgästens situation) då ingenting reglerar att mervärdesskatten måste komma hyresgästen tillgodo, det medför att hyrans storlek är beroende på hur marknaden är, det vill säga tillgången på lokaler mm. vid kontraktskrivandet samt hyresgästens förhandlingsstyrka.</p>

Huvudsyftet med uppsatsen är att närmare undersöka de tillämpningsproblem som uppstår utifrån den frivilliga skattskyldigheten på verksamhetslokaler. Ytterligare en aspekt som diskuteras i arbetet är i vilken grad fastighetsägarnas ekonomi samt hyressättningen påverkas. Det är i huvudsak den rättsdogmatiska metoden som används, med gängse tolkning av lagtext, förarbete, praxis, doktrin samt artiklar i bransch forum som i uppsatsen jämställs med doktrin. För att få ytterligare ett per-spektiv undersöks hur mervärdesskatten påverkar ekonomin för hyresvärd och hyresgäst i ett mindre fastighetsbolag. Mervärdesskatt är en konsumtionsskatt och en såkallad indirekt skatt i den mening att den ska vältras över på slutkonsumenten, vilket när det gäller bostäder och skattefria lokaler är hyresgästen. Fastigheter är undantaget den generella mer-värdesskatteplikten vilket har till följd att en kumulativ effekt uppstår i och med att fastighetsägaren inte får lyfta mervärdesskatt på t.ex. driftkostnader, repara-tioner, ombyggnationer eller uppförandekostnader. Det medför att uthyrarens vinst beräknas på kostnader inklusive mervärdesskatt. Med intention att undvika den kumulativa effekten och därmed jämställa den som bedriver skattskyldig verksamhet i hyrda lokaler med den som äger sina egna lokaler utan att införa ob-ligatorisk mervärdesskatt på fastigheter infördes 1979 en möjlighet att ansöka om fri¬villig skattskyldighet på lokaler där skattskyldig verksamhet bedrivs. Det inne-bär att när det gäller lokaler där fastighetsägaren är frivilligt skattskyldig för mervärdesskatt är hyresgästen enbart ett ytterligare steg i övervältringsledet bero-ende på vad det är som tillverkas eller säljs i lokalerna. Det frivil¬liga systemet har till följd att hyresgäster inte får möjligheten till avdrag trots att de har avdrags¬rätt, om fastighetsägaren av någon anledning väljer att inte registrera sig för mervär-desskatt. Reg¬lerna har under år 2001 till viss del förenklats, men vissa situationer medför ändå svårigheter att tolka situationer på ett enligt mer¬värdesskattelagen riktigt sätt. I arbetet framkommer bland annat svårigheter att fastställa vad som kan anses klart avgränsat från stadigvarande bostad. Den begränsning som avser att omöj-liggöra avdrag för privat konsumtion medför att framför allt små företag med verksamhetslokal i anslutning till bostaden har svårt att få igenom mervärdes-skatteavdrag. Andra tillämpningsproblem som framkommit är osäkerheten vid vidareuthyrning samt jämkning av mervärdesskatt vid investeringar. Problem som i vissa fall kan tvärtemot lagens syfte, bli relativt kostsamma för både fastighets-ägaren och hyresgästen. Det visar sig dessutom att fastighetsägare som i rent oförstånd debiterat mervärdes¬skatt på hyran, utan att vara skattskyldiga har rätt till återbe¬talning av den utgående mervärdesskatt som betalts in till Skatteverket, utan att behöva kreditera hyresgästen. Rent ekonomisk, kan den frivilliga skattskyldigheten för mervärdesskatt gällande verk¬samhetslokaler anses vara förmånlig framför allt för fastighetsägare, (även om lagstiftarens syfte snarare var riktat mot hyresgästens situation) då ingenting reglerar att mervärdesskatten måste komma hyresgästen tillgodo, det medför att hyrans storlek är beroende på hur marknaden är, det vill säga tillgången på lokaler mm. vid kontraktskrivandet samt hyresgästens förhandlingsstyrka.