No description available.

Introduktion: Sjuksköterskan har en central roll i omvårdnadsprocessen. Det är därför viktigt att sjuksköterskan känner sig bekväm och avslappnad för att kunna bidra i arbetet ännu mer. Stress kan påverka sjuksköterskans jobb negativt. Moralisk stress är en specifik stressform som uppstår när sjuksköterskan vill handla på ett sätt men hindras av olika skäl. Syftet: Syftet med litteraturstudien var att beskriva de faktorerna som kan kopplas till uppkomst av moralisk stress hos allmänsjuksköterskor. Metod: Studien gjordes som en litteraturstudie. Studien använde sig av databassökning i de tre databaserna Cinahl, PubMed och Psycinfo. Resultatet granskades enligt Polit och Becks nio steg (2016). Elva artiklar togs fram efter granskningen, sex kvantitativa och fem kvalitativa som kvalitétsgranskades. Resultat: Resultatet som togs fram utifrån dessa elva studier fann att faktorer kunde delas upp i tre olika kategorier; moraliska värderingar, individuella faktorer och situationsrelaterade faktorer.Slutsats: Studien beskrev hur moraliska värderingar kunde spela in i den kliniska vården och ge upphov till moralisk stress. Ett antal olika individuella faktorer identifierades även, exempelvis att sjuksköterskor med mindre arbetserfarenhet uppvisar högre nivåer av moralisk stress. Slutligen identifierades även ett antal olika situationer som enligt deltagare i studier kunde ge upphov till moralisk stress, dels de som upplevdes som vanligast och de som upplevdes ge upphov till starkast grad av moralisk stress. <img src="blob:https://kau.diva-portal.org/dfa3f214-24fd-4f8c-b1ac-ebd1497f5897" /><img src="blob:https://kau.diva-portal.org/3b23aaff-101a-4144-9b3c-0312558ce468" />

Sammanfattning Bakgrund: Moralisk stress uppstår när sjuksköterskor vet det rätta att göra, men institutionella begränsningar gör det nästintill omöjligt att fullfölja. Kunskap om moralisk stress, när den uppkommer och vad den gör med en människa och professionell yrkesutövare är viktigt, dels för att kunna hitta strategier för att hantera den men även att förebygga den då den kan vara kopplad till risk för ohälsa. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av moralisk stress. Följande frågeställningar ligger till grund för studien; I vilka situationer upplever sjuksköterskor moralisk stress? Vilka konsekvenser får den moraliska stressen för sjuksköterskor? Metod: Examensarbetet är en litteraturöversikt med systematisk sökning.Dataanalysen är inspirerad av Hsieh &amp; Shannons (2005) riktade innehållsanalys. Två förutbestämda kategorier har använts för att plocka ut resultatet som svarade mot syftet. Resultat: Resultatet presenteras i två förutbestämda kategorierna 1. Situationer som får sjuksköterskor att uppleva moralisk stress. 2. Konsekvenser till följd av upplevelsen av moralisk stress. I situationer såsom exempelvis när personalbrist råder eller den kompetens som patientvården kräver saknas kan sjuksköterskor uppleva moralisk stress. Sjuksköterskor kan uppleva känslor som maktlöshet, otillräcklighet, frustration och uppgivenhet till följd av den moraliska stressen. Den kan ge konsekvenser för sjuksköterskor både som privatpersoner och yrkesutövare. Slutsats: Moralisk stress är viktig att identifiera då det föreligger en risk att sjuksköterskor skulle kunna drabbas av ohälsa. Dock kan den även generera positiva konsekvenser.Slutsatsen blir att det är viktigt att identifiera och utarbeta strategier för att hantera de negativa konsekvenserna av moralisk stress. Organisatoriska förändringar kan även behöva ske för att minska uppkomsten av moralisk stress.

Det moraliska i ansvar inom omvårdnad är en viktig del för vårdpersonal som är bristfälligt beforskat och diskuterat inom vårdvetenskapen. Moraliskt ansvar anses som självklart av vårdpersonal, därför reflekteras begreppet i denna humanvetenskapliga litteraturstudie för att få en djupare kunskap och förståelse. Syftet var att gestalta det moraliska i begreppet ansvar inom omvårdnad i nutid. Inspiration genom hermeneutiken användes för att tolka de åtta vetenskapliga artiklarna som ingick i resultatet. Studiens resultat påvisade en fördjupning om moraliskt ansvar där den fria viljan, determinism, skuld och moralisk agent framkom. Vårdpersonal är moraliska agenter där determinismen, den fria viljan och skulden påverkar det moraliska i ansvaret. Evidensbaserad forskning om det moraliska i ansvaret inom vårdvetenskapen är bristfällig. Ytterligare forskning inom området är önskvärt för att förtydliga begreppets position inom teoribildning och därmed profession och arbete.

Introduktion: Sjuksköterskan i dagens samhälle befinner sig en arbetsmiljö som på senare år blivit mer och mer effektiviserad trots krympande resurser. Till följd av detta väljer idag flera sjuksköterskor att lämna sina arbetsplatser och även sitt yrke då denna effektivisering leder till minskad tid för återhämtning och reflektion över det utförda arbetet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa vad som orsakar moralisk stress hos sjuksköterskor i arbetet. Metod: Var en litteraturstudie med ett resultat som bygger på sammanlagt elva artiklar som valdes ut genom sökning i databaserna Cinahl och PubMed. Därefter granskades artiklarnas kvalitet enligt Polit och Beck (2012). Tre av artiklarna var av kvalitativ metod och åtta var av kvantitativ metod. Resultat: Huvudkategorier som framkom var; Moralisk stress till följd av arbetsmiljö, Moralisk stress kopplat till patienten, Moralisk stress och yrkesprofessionalitet. Dessa kategorier beskriver situationer som leder till moralisk stress, vilka har både yrkesmässigt, psykologiskt och fysiologiskt negativa konsekvenser för sjuksköterskor. Slutsats: Moralisk stress är en riskfaktor inom sjuksköterskeyrket som har flertalet negativa konsekvenser, både individuellt för sjuksköterskan, patienten och för arbetsplatsen.

För att bli sjuksköterska i Sverige krävs tre års studier på universitet eller högskola. Under dessa tre år lär sig studenterna både praktiska och teoretiska kunskaper där stor vikt läggs på att utgå från patientperspektivet samtidigt som att sammanflätningen av dessa kunskaper sker. Att bringa samman kunskaperna samtidigt som ett stort ansvar läggs på sjuksköterskorna leder många gånger till en stressig arbetsmiljö. Syftet med denna studie är att beskriva hur sjuksköterskor upplever moralisk stress. Valet av metod landade på litteraturöversikt som grundar sig på nio kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar. Dessa analyserades och tematiserades till tre teman: Emotionell överbelastning, Vikten av kommunikation och Att kämpa i motvind. Av resultatet framkom att den vanligaste orsaken till moralisk stress är arbetsrelaterad stress vilket främst relaterade till att utföra vad som ansågs vara onödiga uppgifter samt personalbrist. I diskussionen tas bland annat upp hur moralisk stress påverkar kvaliteten på vården men även att sjuksköterskorna påverkas negativt på både ett personligt och professionellt plan genom sina sätt att hantera den moraliska stressen. För att göra yrket mer attraktivt och hållbart krävs det att även sjuksköterskorna får tid till återhämtning och en chans att utföra sitt arbete på ett så bra sätt som målbilden som sjuksköterskestudent en gång varit. Något som enligt författarna skulle vara av värde att implicera i utbildningen är teoretiska kunskaper kring hanteringen av moralisk stress, som de facto även det är en stor del av yrket, inte minst på grund av att många väljer att lämna yrket på grund av bristen av densamma.

Moralisk stress påverkar sjuksköterskan och kan ses som ett resultat av yttre faktorer. Det finns ett ökat krav på att sjuksköterskan ska klara av att hantera moraliskt, stressade situationer. Genom handledning kan sjuksköterskan få hjälp att verbalisera sina upplevelser. Syftet  är att belysa på vilket sätt omvårdnadshandledning kan bidra till att sjuksköterskan kan hantera den moraliska stressen med fokus på omvårdnadshandledningens struktur och innehåll. En litteraturstudie har genomförts där tio artiklar granskats och analyserats. För att få en förståelse för omvårdnadshandledning har en teoretisk referensram om omvårdnadshandledningens uppbyggnad, struktur och innehåll används. Resultatet visar att handledning kan påverka sjuksköterskans och övrig vårdpersonals moraliska stress i både positiv och negativ riktning då den etiska kompetensen hos deltagarna ökar. Vidare framkommer det att personalen ibland väljer kamratstöd istället för organiserad handledning. Etisk kompetens kan stärkas genom handledning och öka deltagarens förmåga till eftertanke och reflektion. Detta kan dock leda till att sjuksköterskan hämmas att hantera situationer som innefattar etiska problem, då hon eller han blir allt för kritisk i sitt förhållningssätt. Det finns dock anledning att anta att handledning stärker sjuksköterskans beslutskapacitet och självförtoende att handla i etiskt svåra situationer. / Moral stress affects the nurse and can be seen as a result of external factors. There is a growing demand that the nurse should be able to handle moral stressful situations. Through clinical supervision the nurse may be helped to verbalize her experiences. The aim of this study is to illustrate the way in which clinical supervision can help the nurse to deal with moral stress, focusing on the structure and content of clinical supervision. A literature study has been conducted. Ten articles have been reviewed and analyzed. To create an understanding for clinical supervision a theoretical framework has been used focusing on the structure and content of clinical supervision. The results show that the clinical supervision may affect the nursing staff’s moral stress, in both a positive and negative way, when the ethical competence of participants increases. Furthermore, it appears that staff sometimes chooses to turn to colleagues for support instead of organized clinical supervision. Ethical competence may increase through clinical supervision when increasing the participant's ability to reflect upon an ethical situation. However, this can harm the nurses’ ability to deal with future situations involving ethical issues when seeing a situation from a critical approach. Supervision, however, strengthens the nurses’ decision-making capacity and strengthens her confidence to act in ethically difficult situations.

Moralisk stress uppstår när sjuksköterskan vet vad som är moraliskt rätt att göra i en situation men hindras från att göra detta på grund av rådande arbetsförhållanden. Sjuksköterskan med sin akademiska utbildning inom vårdvetenskap samt en grundläggande önskan om att kunna hjälpa och att göra gott mot andra, arbetar idag i en vårdorganisation med allt större fokus på ekonomi och effektivitet. Det sjuksköterskan fostrats i inom vårdvetenskapen kan upplevas allt svårare att leva upp till. Obalansen mellan vårdbehov och vårdtillgång försätter dagligen sjuksköterskor i situationer som skapar moralisk stress. Syftet med föreliggande studie är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av moralisk stress. Metoden i föreliggande studie är en litteraturstudie baserad på 11 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar. Materialet har analyserats och tematiserats. Resultatet presenteras i tre teman och åtta underteman. De tre huvudtemana är: Moralisk stress relaterat till vårdandet, moralisk stress relaterat till arbetsmiljö och organisation samt moralisk stress relaterat till sjuksköterskan. Resultatet visar att sjuksköterskor upplever moralisk stress. Moralisk stress upplevs i olika situationer och av olika anledningar. Den vanligaste orsaken till moralisk stress är hög arbetsbelastning relaterat till otillräcklig bemanning. Moralisk stress kan leda till att sjuksköterskor lämnar sitt yrke inom vården. I diskussionen lyfts bland annat hur moralisk stress får konsekvenser för vårdrelationen och vårdkvaliteten men också för sjuksköterskorna själva och deras inställning till sitt arbete.

Syfte: ​Studien syftar till en djupare förståelse om etiska resonemang som kan uppstå kring sociala medier. Uppsatsens fokus ligger i att undersöka hur mammor resonerar kring publicering av bilder på barn, under 18 år, på Facebook och Instagram. Vilka etiska och moraliska dilemman kan mammor stöta på och hur väljer man att resonera kring dessa dilemman? Frågeställningar Vilka moraliska och etiska dilemman upplever mammor på sociala medier i relation till publicering av bilder på barn och vad finns det för typ av resonemang kring dessa dilemman? Hur kan existerande dilemman förstås utifrån teorier om nya medier och etiska gränser? Metod och material: ​Fyra stycken kvalitativa djupintervjuer med mammor.Huvudresultat: ​Viktigt att en god mediepraxis implementeras hos mammor i relation till bilder på barn på sociala medier, vilket skapar en god moralisk identitet. En ökad medvetenhet kring integritet på sociala medier ökar begränsningsstrategier.

This thesis has examined the popular rising of September 1855 in Jönköping. The events are called Brödupproret and has its origin in the rising prices in grains and potatoes following new more liberal trading policies. The rising lasted two days, 25-26 of September, starting with an angry crowd outside one of Jönköping´s more famous merchants of grain. The local police force could not control the angry masses and people from the upper class formed a “peace loving” force that tried to calm the protesters. On the second day of the events military forces entered the city and finally terminated the rising. The following judicial process lasted well into the spring of 1856, resulting in 49 people sentenced. Some with a leading role in the uprising had to serve 6 to 8 years of hard labour.Based on E.P Thompson´s theory on moral economy the investigation has analysed protocols from the judicial process that followed the events. The investigated judicial protocol is a printed version of the hand-written original documents. These contains hearings with suspected rioters and witnesses.In short moral economy states that in the pre socialistic era people of all classes had a view that each social class had its responsibilities against the others. For the upper class one of these responsibilities was to keep prices on food on a morally agreeable level. If this responsibility was not fulfilled people had the right to protest. Through a text analysis words that indicate a consciousness of social class, trade with large quantities of grain or potatoes or threats of violence has been searched.Inquiries:What was the aim of the rising?Who was the target of the rising?How did the upper social class react to the events?The examination found that the aim of the uprising was to stop the buying of large quantities of grains and potatoes that had risen the prices and depleted the local market of these products. It was also clear that the merchants and the upper class were the targets and the ones who were blamed for the higher prices. Furthermore, it was found that the upper class reacted by trying to calm the angry masses. Mostly by talking to them or when threatened promising not to buy more grains and thereby raise the price.The thesis concluded that there in Jönköping in 1855 was a consciousness of social class. It also found that people of the working class were aware of what caused the rising prices and who was responsible for it. It is also possible to see what means people saw as a solution to the problem, violence and threats against the upper class. This means that E.P Thompsons theory of moral economy might be applicated on the events in Jönköping 1855.