The purpose of this paper is to investigate if semi-compatibilism can neutralize the skeptical arguments from hard determinism and prove that justified moral responsibility is compatible with determinism. I aim to prove that this cannot be done without an account of free will. I argue that hard determinism and its skeptical arguments pose a relevant and significant threat to semi-compatibilism by highlighting and defending the justice aspect of Galen Strawson's and Bruce Waller's skeptical arguments. Through a skeptical justice argument, I argue that a key element of semi-compatibilism generates unjust systems of moral responsibility. This is put to the test by carefully examining the semi-compatibilist theories of Harry Frankfurt and John Martin Fischer and analyzing how their theories holp up to the justice argument. The result indicates that their theories of moral responsibility result in seriously unfair judgements, showing that their accounts of moral responsibility cannot be justified, due to unfairness. I argue that the unfairness of semi-compatibilism is a result of the semi-compatibilist need to remain coherent with determinism.

Aim: This study aims to analyze four strategies consumers use in order to avoid responsibility concerning the impact one’s clothing consumption can have on human rights. The purpose is to investigate whether the clothing industry contributes, or does not contribute, to human rights. Furthermore the aim is to analyze how these established arguments are justifiable in relation to a theory of moral responsibility. Methodology: This study includes a descriptive and normative argumentation analysis. The data that has been collected for this study mainly consists of various scientific reports from independent sources, reports from diverse human rights organizations and also sustainability reports from a few chosen clothing companies between the years 2015–2019. The chosen clothing companies included in this study were selected as being the largest within the fashion industry. Findings and conclusion: The results of this study are based on four pro-arguments and four contra-arguments which, respectively, are presented. The pro-argumentation supports the thesis that the clothing industry contributes to human rights whereas the counter argumentation undermines the thesis of the study. The facts presented in each argument successfully either support or undermine the thesis and therefore provide with the interpretation that there can be noted connections, as well as lack of connections, between the clothing industry and human rights. The conclusions presented from the analysis show that it is possible for consumers to use the described four strategies in order to avoid responsibility.

Syftet med studien var att undersöka om bedömning av negativa beteenden, tortyr och mobbing, påverkas av mekanismerna moraliskt rättfärdigande, språklig omskrivning samt förskjutning av ansvar enligt Banduras (1986) teori om moraliskt frikopplande. Ett flerfaktoriellt experiment utfördes på 195 deltagare. Deltagarna ombads bedöma hur acceptabla negativa beteenden var, genom att läsa texter där det förekom skriftliga manipulationer av studiens oberoende variabler moraliskt rättfärdigande, språklig omskrivning samt förskjutning av ansvar. Resultatet visade att moraliskt rättfärdigande samt förskjutning av ansvar hade en effekt. Tortyr bedömdes mer acceptabelt då texten manipulerats med moraliskt rättfärdigande samt förskjutning av ansvar. Även mobbing bedömdes mer acceptabelt vid manipulation av moraliskt rättfärdigande. Dock bedömdes mobbing mindre acceptabelt vid förskjutning av ansvar än vid ingen manipulation i texten. En interaktionseffekt visades i tortyrfallet, tortyr blev mer acceptabelt när moraliskt rättfärdigande och språklig omskrivning kombinerades, än vid manipulation var för sig.

In this dissertation, I argue for what I call “practical perspective compatibilism”. According to this thesis, an agent with practical freedom is sufficiently free to be a moral agent and morally responsible for his or her actions. The concept of practical freedom is originally found in the writings of Kant. Kant argued that we can view the world from either a theoretical or a practical perspective. The theoretical perspective is that of causal explanation and prediction, whereas the practical perspective is that of choosing what to do and how to act. We see that we are free when we view things from a practical perspective. Determinism cannot threaten our practical freedom, since from a practical perspective we must choose what to do even if everything ultimately is determined. I argue that practical freedom is sufficient freedom-wise for moral agency and moral responsibility because morality is action-guiding. Right and wrong are concepts to be employed in deliberation and advice. This is a strong reason to regard factors irrelevant to deliberators and advisers as irrelevant when making judgements of right and wrong, and whether somebody had some other kind of freedom than practical freedom is irrelevant to deliberators and advisers. There are also prima facie reasons to regard moral responsibility as tied to rightness and wrongness, so that agents are blameworthy when they did wrong (or subjectively wrong, or what would have been wrong given their state of information and so on) and praiseworthy when they did right (subjectively right and so on). I also show that no classic arguments for incompatibilism about determinism and moral responsibility work when directed against practical perspective compatibilism. Finally, this thesis discusses metaethics in relation to compatibilism. Since competing theories imply the falsity of some respected metaethical positions, metaethical considerations lend further support to practical perspective compatibilism. / I den här avhandlingen argumenterar jag för en tes som jag kallar “praktisk-perspektiv-kompatibilism”. Enligt praktisk-perspektiv-kompatibilism är det så att en agent med praktisk frihet är tillräckligt fri för att vara en moralisk agent och moraliskt ansvarig. Praktisk frihet är ett koncept vi ursprungligen hittar hos Kant. Det används också av en del nutida Kantianer. Kant argumenterade för att vi kan betrakta världen från antingen ett praktiskt eller ett teoretiskt perspektiv. Det teoretiska perspektivet är det vi har när vi gör förutsägelser och hittar kausala förklaringar, medan det praktiska är det vi har när vi väljer och handlar. Vi kan se att vi är fria när vi ser på tillvaron ur det praktiska perspektivet. Determinismen kan inte hota vår praktiska frihet, för vi måste välja våra handlingar oavsett om allting i slutändan är determinerat. I denna avhandling definierar jag praktisk frihet på följande sätt: En agent har minimal praktisk frihet om och endast om han måste välja sina handlingar, och han tror att hans vilja är effektiv när det gäller att realisera de handlingsalternativ han funderat över och väljer mellan. En agent har maximal praktisk frihet om och endast om han har minimal praktisk frihet, hans vilja verkligen är effektiv, han har full information om de alternativ han funderar över, och alla alternativ han inte tänkt på är sådana att hans egna värderingar inte ger honom ett övervägande skäl att välja ett av dessa alternativ snarare än det han faktiskt väljer. Jag argumenterar för att praktisk frihet så definierat är tillräckligt med frihet för moraliskt agentskap och moraliskt ansvar eftersom moralen är handlingsvägledande. Det betyder att rätt och fel är koncept som ska användas i övervägning av olika handlingsalternativ och rådgivning. Tredje-persons-omdömen om ifall någon handlade rätt eller fel måste vara sådana att de hypotetiskt sett skulle kunna fungera som råd; egenskapen att vara rätt eller fel kan inte förändras beroende på om vi ger råd eller bara faller omdömen. Detta är ett starkt skäl för att betrakta faktorer som är irrelevanta för övervägare och rådgivare som irrelevanta när man faller omdömen om rätt och fel, och ifall någon hade en annan sorts frihet än den praktiska är irrelevant för övervägare och rådgivare. Vi har också prima facie skäl att betrakta moraliskt ansvar som knutet till rätt och fel, så att agenter är klandervärda när de gjorde fel (eller subjektivt fel, eller vad som skulle ha varit fel givet den information agenten hade osv) och berömvärda när de gjorde rätt (subjektivt rätt osv). Att det finns prima facie skäl för att betrakta praktisk frihet som tillräckligt för moraliskt ansvar utesluter förstås inte att det finns övervägande skäl för den motsatta ståndpunkten. Jag visar dock att inga klassiska argument för inkompatibilism om determinism och moraliskt ansvar fungerar när man riktar dem mot praktisk-perpsektiv-kompatibilism. Alla sådana argument förutsätter vad som skulle bevisas, nämligen att faktorer som är irrelevanta för övervägare och rådgivare är moraliskt relevanta, och att pålitliga moraliska intuitioner uppstår när vi betraktar agenter från ett teoretiskt snarare än praktiskt perspektiv. Slutligen diskuterar denna avhandling relationen mellan metaetik och kompatibilism. Praktisk-perspektiv-kompatibilism är kompatibel med samtliga metaetiska teorier, medan det finns flera metaetiska teorier som implicerar att inkompatibilismen är falsk, och åtminstone en som implicerar att vissa kompatibilistiska teorier också är falska. Enligt en speciell Kantiansk konstruktivistisk teori så finns det rätt- och felaktiga handlingar och moraliskt ansvar på grund av att det finns praktisk frihet. Om detta är den sanna metaetiska teorin, så följer det att praktisk frihet är tillräckligt för moraliskt agentskap och moraliskt ansvar, och att inte bara inkompatibilism men andra kompatibilistiska teorier också är falska. Beroende på vilken metaetisk teori som är den sanna, kan det alltså vara så att de föregående argumenten är överflödiga för att bevisa praktisk-perspektiv-kompatibilism. Det kan vara så att denna tes helt enkelt följer från den sanna metaetiska teorin.

<p>Denna uppsats är en granskning av Robert Kanes libertarianska teori om viljeansträngningar, hur dessa kan lösa det problem som det så kallade turargumentet utgör för en libertariansk händelse-kausal teori och om hans teori ger en bra redogörelse för fri vilja, framför allt i samband med moraliska konflikter. Jag undersöker också Randolphs Clarkes kritik mot Kanes teori, som bland annat går ut på att de dubbla viljeansträngningarna är irrationella, att de inte behövs för att bemöta turargumentet och att Kanes teori inte tillför tillräckligt mycket för att ge en typ av fri vilja som vi inte redan skulle kunna ha i en deterministisk värld. Jag kommer fram till att Kanes teori kan bemöta turargumentet på ett ganska bra sätt, men att den inte tillför något som skulle kunna ge fri vilja även om fri vilja skulle vara omöjlig i en deterministisk värld. Som libertariansk teori misslyckas den alltså.</p>

<p>I denna uppsats diskuterar författaren dels om det är möjligt för kollektiv att klassificeras som autonoma entiteter, och dels huruvida det är möjligt för en kollektiv entitet att ha vissa moraliska egenskaper som kollektivets ingående individer saknar. Enligt David Copps kollektiva moraliska autonomites så är detta möjligt. I framställningen presenteras det ett antal invändningar mot Copp riktade av Seumas Miller, som författaren delvis vänder sig mot.</p>

Den här uppsatsen behandlar ämnet olaglig fildelning på internet. Intervjuer med fem svenska fildelare ligger till grund för en kvalitativ analys av deras egna handlingar. Analysen kretsar kring fem grundläggande teman som syftar till att förmedla en bild av individernas egen bild av fildelning och moraliska dilemman som kan uppstå vid denna handling. Teorin som har används beskriver främst handlingsramarna och samhället som fildelarna kan tänkas befinna sig i. Kopplingar görs mellan individernas handlingar och den övergripande samhällsteorin för att påvisa om de stämmer överränns. Olaglig fildelning är ett utbrett fenomen i Sverige. De fem fildelare som ingick i analysen verkar både ha förståelse för att fildelning är ett så utbrett fenomen, samtidigt som de i stor utsträckning känner att det behövs en lag som reglerar fenomenet. Skivbolagen målas upp som de stora och rika bovarna i frågan.

Denna uppsats är en granskning av Robert Kanes libertarianska teori om viljeansträngningar, hur dessa kan lösa det problem som det så kallade turargumentet utgör för en libertariansk händelse-kausal teori och om hans teori ger en bra redogörelse för fri vilja, framför allt i samband med moraliska konflikter. Jag undersöker också Randolphs Clarkes kritik mot Kanes teori, som bland annat går ut på att de dubbla viljeansträngningarna är irrationella, att de inte behövs för att bemöta turargumentet och att Kanes teori inte tillför tillräckligt mycket för att ge en typ av fri vilja som vi inte redan skulle kunna ha i en deterministisk värld. Jag kommer fram till att Kanes teori kan bemöta turargumentet på ett ganska bra sätt, men att den inte tillför något som skulle kunna ge fri vilja även om fri vilja skulle vara omöjlig i en deterministisk värld. Som libertariansk teori misslyckas den alltså.

I denna uppsats diskuterar författaren dels om det är möjligt för kollektiv att klassificeras som autonoma entiteter, och dels huruvida det är möjligt för en kollektiv entitet att ha vissa moraliska egenskaper som kollektivets ingående individer saknar. Enligt David Copps kollektiva moraliska autonomites så är detta möjligt. I framställningen presenteras det ett antal invändningar mot Copp riktade av Seumas Miller, som författaren delvis vänder sig mot.

Samverkansformen partnering har under de senaste åren använts i stor utsträckning på den svenska byggmarknaden. Arbetssättet kom till Sverige i slutet av 1990- talet och har främst under de senaste fem åren etablerat sig hos beställare och byggentreprenörer. Trots det så är det fortfarande ett helt nytt begrepp för många. Då byggbranschen är relativt konservativ har det tagit tid att etablera partnering i branschen. Många var i början tveksamma och skeptiska till detta nya sätt att arbeta på. Det har visat sig vara få beställare om ångrar sig efter att ha genomfört ett projekt med partnering som samverkansform. Det har istället visat sig vara så fördelaktigt att beställarna fortsätter genomföra projekt utefter denna nya modell. Detta examensarbete har undersökt hur beställare ser på partnering idag. Genom intervjuer har det gjorts en sammanställning av hur byggbranschens beställare förhåller sig till partnering och hur långt fram de har kommit i användandet av samverkansformen. Från intervjuer och litteraturstudie framkommer det att partnering ställer stora krav på beställarna. De blir tvungna att engagera sig mer i ett projekt och de behöver höja sin byggtekniska kompetens. Det behövs utbildning i partnering bland beställare. Det blir tydligt då det har visat sig att de olika beställarna har sin syn på arbetssättet. Då det är projekt med karaktärer som är komplexa, stora, med höga risker och med pressade byggtider har det framkommit att partnering lämpar sig bäst. Beställarna ser ljust på framtiden och de menar att användandet av partnering kommer att öka. Det är en samverkansform där alla spelar med öppna kort och har ett gemensamt moraliskt ansvar. Detta nya arbetssätt har visat sig tilltala människor i branschen. / Partnering as a cooperation form has during the last years being widely used on the swedish construction market. This way of working went to Sweden at the end of the 90 decenary and it has during the five years past being a established of clients and buildignentrepreneurs. As the construction industry is quite conservative it has taken long time to establish partnering in the industry. At the beginning many people had a negative attitude to this new way of working. After completing projects with partnering as cooperation form it has been clear that most of the clients don’t regret their choise of using partnering. Instead partnering has been so successful so the clients continues to use this new way of working for their projects. This thes has examinated how clients attitude are to partnering today. Through interviews has a conclution been done as shows how the clients of the construction industry act to partnering, and also how far the have come in the using of the cooperation form. From interviews and literature study it shows that partnering puts high claims on the clients. They had to engage themselves in a project and they need to work up theirs technical knowledge for construction. It is necessary to educate the clients of how partnering works. This becomes clear as it has been showen that the clients has their own picture of this new way of working. When it comes to projects with characters which are complex, large, with high risks and with and a small project time it has been showed that partnering i the best way of working. The clients have a positive sight for the future and they mean that the using of partnering will increase. Partnering is a cooperation form in which everyones playes with their cards open and has got a morally responsabillity. This new way of working seems to appeal to people in the construction industry.