Befolkningen blir äldre och därmed ökar frekvensen av hjärtsvikt. Våra egna upplevelser är att vården för patienter i livets slutskede är ojämlik och beroende av vilken sjukdom patienten har. Tidigare studier visar också att olika yrkesgrupper ser på vården på olika sätt. För distriktssköterskans/sjuksköterskans del bör vården baseras på vårdrelationen med patienten. Det finns få studier av hur distriktssköterskan/sjuksköterskan i hemsjukvård upplever det att vårda patienter med svår kronisk hjärtsvikt och därför vill vi undersöka detta. Syftet är att belysa hur distriktssköterskan/sjuksköterskan som arbetar i kommunal hälso- och sjukvård upplever att vårda patienter med svår kronisk hjärtsvikt. Studien är genomförd utifrån kvalitativ metod och hermeneutisk ansats. Datainsamlingen har genomförts i form av samtal med en öppen frågeställning. Resultatet visar att sjuksköterskan/distriktssköterskan upplever tillfredsställelse, frustration, beroende och osäkerhet. Distriktssköterskans/sjuksköterskans upplevelser som berättats för oss i denna studie stämmer väl överens med tidigare forskning. Distriktssköterskans/sjuk-sköterskans kunskap är avgörande för vården av patienten med svår kronisk hjärtsvikt. För att säkerställa det resultat denna studie kommit fram till bör en större studie göras. Resultatet kan användas som ett led i att utveckla vården för den berörda patientgruppen. / <p>Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska</p><p>Uppsatsnivå: D</p>

Syftet med föreliggande studie är att undersöka om en manipulation av mekanismerna moraliskt rättfärdigande, språklig omskrivning och förskjutning av ansvar, från Banduras (1999) teori om moraliskt frikopplande, påverkar bedömningen av oetiska beteenden. I studien användes en flerfaktoriell experimentell design. 195 försökspersoner fördelades slumpmässigt till åtta olika grupper (en kontrollgrupp och sju experimentgrupper). Försökspersonerna fick läsa texter om två oetiska beteenden, tortyr och mobbning. Åtta versioner av texterna användes, en utan manipulation av mekanismerna (kontrollbetingelse), tre versioner där respektive mekanism manipulerades enskilt, tre versioner där mekanismerna manipulerades i parvisa kombinationer och en sista version där alla tre mekanismerna manipulerades samtidigt. Försökspersonerna fick sedan bedöma hur acceptabla/oacceptabla beteendena var. Datan analyserades via två tre-vägs variansanalyser med bedömning av tortyr respektive mobbning som beroendevariabler.  Resultaten visar att en manipulation av mekanismen moraliskt rättfärdigande har en stark signifikant effekt på bedömningen av mobbning och en medelstark effekt på bedömningen av tortyr. Resultaten visar även att en manipulation av mekanismen förskjutning av ansvar har en signifikant men svag effekt på både bedömningen av tortyr och mobbning. Vad gäller mobbning bedömde deltagarna beteendet som mindre acceptabelt med manipulation än utan manipulation. Språklig omskrivning hade inte enskilt någon effekt vare sig i tortyr eller mobbningsbeteendet. Däremot uppvisades en signifikant interaktionseffekt mellan moraliskt frikopplande och språklig omskrivning vad gäller beteendet tortyr.  Resultaten visar att en manipulation av mekanismer för moraliskt frikopplande påverkar bedömningen av oetiskt beteende. / The purpose of the present study is to examine whether a manipulation of the mechanisms moral justification, euphemistic labeling and displacement of responsibility, from Banduras theory (1999) of moral disengagement, influences the assessment of unethical behavior. The study utilized a factorial experimental design. 195 participants were randomly assigned to eight different groups (one control group and seven experimental groups). The participants read a text about two unethical behaviors, torture and bullying. Eight versions of the texts were used, one without manipulation of any independent variable (control condition), three with manipulation on each mechanism, three with manipulation were made in pairs and the last version where all three mechanisms were manipulated toghether. The participants then got to determine whether the the behavoir is accepteble or unacceptable. The data were analyzed via Anova with assessment of torture and bullying as dependent variables. The result show that a manipulation of the mechanism of moral justification has a strong significant effect on the assessment of bullying and a medium effect on the assessment of torture. The result also show that a manipulation of the mechanism displacement of responsibility has a significant but weak effect on both the assessment of torture and bullying. Regarding bullying, participants rated the behavior as less acceptable with manipulation than without manipulation. Euphemistic labeling alone had no effect on eighter torture or bullying. However a significant interaction effect was found between moral justification and euphemistic labeling regarding to the behavior of torture.

Det här är en vetenskaplig essä som är skriven med utgångspunkt i ett självupplevt dilemma. När jag skrivit denna essä har jag gjort det med syfte att, via reflektion och litteraturstudier, få förståelse för varför jag handlat som jag gjort och för att få nya perspektiv på hur jag kan agera när jag hamnar i nya dilemman. Det vet jag med säkerhet att jag kommer att göra, då jag som lärare arbetar med människor. I min essä har jag också undersökt om det lågaffektiva bemötandet är en etiskt riktig metod och om arbetssättet stämmer överrens med skolans värdegrund. Jag har som diskussionspartner i detta hermeneutiska arbete bland annat tagit hjälp av filosofer, psykologer och styrdokument för skolans verksamhet. Med dessa och deras olika teorier om etik, moral, förnuft, empati, värdegrund och lågaffektivt bemötande har jag kommit fram till att: med kunskap om valda teorier i kombination med erfarenhet och praktiskkunskap kan du som pedagog göra klokast möjliga val ut ur dilemman. När jag undersökt det lågaffektiva arbetssättet och dess metoder, har jag kommit fram till att om du är väl påläst och därför har förståelse för hur du ska använda dig av metoden är det ett bra arbetssätt ur en pedagogs synvinkel. Är du däremot inte väl påläst kan det ha direkt motsatt effekt. / This is a scientific essay that is written from a self-perceived dilemma. While writing this essay I do it with a purpose and with reflection on literature studies. I´m trying to get an understanding why I acting the way I do and to get a new perspective of how I´m going to act when similar situations occur. Which I know I will when working with children. In my essay, I also examine whether low arousal approach attention is an ethically correct approach and if that way of work matches the school's values. In this hermeneutic work I discuss with philosophers, psychologists, and research into the regulatory documents you relate to when you work in a school. With these and theories about duty ethics, discourse ethics, morality, common sense, empathy, core values and low arousal approach I reach the understanding that: With these theories combined with experience and practical knowledge give you a possibility to make wise decisions in a dilemma. I come to the conclusion that if you are well versed with the low arousal approach method it can be a good method to use from the perspective of a teacher. The effects of the method will become useless if you don’t have the knowledge how to use it.

Abstract - A business to change the world - An analysis of norms Textbooks for International Economics, in Upper-secondary Schools, Sweden 1994-2008   In this paper textbooks, for International Economics in Upper Secondary Schools in Sweden1994-2008, are analyzed with regard to norms related to taking moral responsibility for environment and society. A method for making discourse analysis, previously illustrated by Östman (2008), is used to deconstruct the knowledge content regarding norms about taking responsibility in relation to different social roles.   The first question is: what different norms about taking responsibility can be found, in relation to different social roles? Different social roles that can be found in the studied material are: business-people, consumers, politicians/civil servants and citizens. Norms of taking responsibility in relation to the environment and society are studied in this paper in relation to these different roles.   The second question is whether a discursive change in the material can be found. One case of discursive change can be found which is related to the role of a business. This discursive change implies that the scope of taking responsibility is slightly moved towards a norm that opens for a possibility of taking moral responsibility.   Thirdly, the different norms are discussed in relation to different functions of education (Biesta 2008 &amp; Säfström 2005) and Education for Sustainable Development (ESD). An argument is that a subjectifying function of education is vital for en education that wants to make change, which is assumed as a central component of ESD.   One argument, as a result of this study, is that a “window of opportunity” can be found when using this method of discourse analysis to discover the scope of different norms for different roles to take responsibility for environment and society.

<p>This thesis deals with two species of a very well known and popular method of moral justification called the method of reflective equilibrium. These two species are narrow and wide reflective equilibrium (NRE/WRE). More specifically, the thesis looks at the roles so called background theories are expected to play in WRE. The use of background theories distinguishes WRE from NRE. Whether background theories can fulfil all these roles, and whether these roles are needed at all, is discussed. One conclusion is that whether WRE is preferable to NRE or not, depends to large degree on how the key concept of coherence is understood. Given a common understanding of coherence as something thicker than mere logical consistency though, WRE is clearly preferable to NRE as a method of justification.</p> / <p>Uppsatsen tar upp två varianter av en metod för rättfärdigande av moralteorier kallad reflektivt ekvilibrium-metoden. Dessa varianter är VPDOW respektive EUHWW reflektivt ekvilibrium. Framför allt undersöks den roll så kallade bakgrundsteorier förväntas spela i brett reflektivt ekvilibrium. Användning av bakgrundsteorier skiljer brett reflektivt ekvilibrium från smalt reflektivt ekvilibrium. Om bakgrundsteorier kan uppfylla alla de förväntningar som ställs på dem, samt om dessa förväntningar verkligen behöver uppfyllas, diskuteras. En slutsats är att huruvida brett eller smalt reflektivt ekvilibrium är att föredra är starkt kopplat till vilken förståelse av begreppet koherens som företräds. Givet en vanlig uppfattning av koherens som något fylligare än endast motsägelsefrihet så är dock brett reflektivt ekvilibrium att föredra.</p>

This thesis deals with two species of a very well known and popular method of moral justification called the method of reflective equilibrium. These two species are narrow and wide reflective equilibrium (NRE/WRE). More specifically, the thesis looks at the roles so called background theories are expected to play in WRE. The use of background theories distinguishes WRE from NRE. Whether background theories can fulfil all these roles, and whether these roles are needed at all, is discussed. One conclusion is that whether WRE is preferable to NRE or not, depends to large degree on how the key concept of coherence is understood. Given a common understanding of coherence as something thicker than mere logical consistency though, WRE is clearly preferable to NRE as a method of justification. / Uppsatsen tar upp två varianter av en metod för rättfärdigande av moralteorier kallad reflektivt ekvilibrium-metoden. Dessa varianter är VPDOW respektive EUHWW reflektivt ekvilibrium. Framför allt undersöks den roll så kallade bakgrundsteorier förväntas spela i brett reflektivt ekvilibrium. Användning av bakgrundsteorier skiljer brett reflektivt ekvilibrium från smalt reflektivt ekvilibrium. Om bakgrundsteorier kan uppfylla alla de förväntningar som ställs på dem, samt om dessa förväntningar verkligen behöver uppfyllas, diskuteras. En slutsats är att huruvida brett eller smalt reflektivt ekvilibrium är att föredra är starkt kopplat till vilken förståelse av begreppet koherens som företräds. Givet en vanlig uppfattning av koherens som något fylligare än endast motsägelsefrihet så är dock brett reflektivt ekvilibrium att föredra.

Kan och bör vaccinationsvägrare hållas moraliskt klandervärda för sina val att inte vaccinera sig? I den här uppsatsen söker jag att påvisa att detta inte är fallet då vaccinationsvägrare inte uppfyller de kriterier som krävs för moraliskt klander. Detta sker genom en normativ analys av vanligt förekommande argument och principer som söker att fastställa individens egna ansvar i grupper vars handlingar leder till negativa utfall. Uppsatsen når slutsatsen att vaccinationsvägrare inte kan utgöra kandidater för moraliskt klander.

The main purpose of this study is to find out how active clerics within the Church of Sweden experience working under the clerical vow of silence, which is mandatory for all clerical members practising individual pastoral care within the church organisation. Another purpose is to find out whether there are any occurring ethical or moral dilemmas related to the clerics’ experiences of their vow of silence. This study was conducted using semi-structured qualitative interviews with seven clerics from different parishes, mainly from the Stockholm region, with a minimum of five years of clerical work experience. The participants were asked how they regard the clerical vow of silence and if they ever considered breaking the vow during their careers. Furthermore, the participants were asked how the clerical vow of silence affects their everyday lives. The applied method for this study is the narrative analysis with a thematic approach, as described by Riessman (2008). This resulted in five recurrent main themes deriving from the interviewees answers to our main questions. Our result implies that the participants regard the clerical vow of silence as important, albeit being described as difficult to contain and cope with, thus giving rise to morally and ethically related dilemmas for some of the participants. / Huvudsyftet med denna studie är att ta reda på hur yrkesverksamma präster inom Svenska kyrkan upplever att arbeta med den absoluta tystnadsplikten, som omfattar Svenska kyrkans präster inom den enskilda själavården. Ytterligare ett syfte är att ta reda på huruvida det uppstår etiska eller moraliska dilemman i samband med deras erfarenheter av den absoluta tystnadsplikten. Genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer har dessa utförts med sju präster från olika församlingar i Sverige, främst i Stockholmsregionen, under förutsättningen att de har varit yrkesverksamma i minst fem år. Informanterna har tillfrågats hur de betraktar den absoluta tystnadsplikten och om de någonsin har funderat kring att bryta den. Vidare har informanterna även frågats hur den absoluta tystnadsplikten påverkar dem i deras vardagsliv. Genom att använda Riessmans (2008) tematiska narrativa analys har fem huvudteman uppkommit. Dessa teman utgör resultat utifrån informanternas svar kopplade till studiens frågeställningar. Resultatet visar att informanterna upplever den absoluta tystnadsplikten som meningsfull, samtidigt som den beskrivs som svårhanterlig och således har givit upphov till etiska och moraliska dilemman för vissa av informanterna.

Syftet med denna studie är att undersöka hur personal på boende enligt LSS upplever sitt handlingsutrymme i förhållande till utmanande beteende. Samt att undersöka vad det är som styr personalens handlande vid olika situationer. Studien belyser stödpersonal på LSS-boendes komplexa yrkesroll. Fokus ligger på motstridande styrande värden som påverkar personalens handlingsmöjligheter. De värden som ligger till grund för denna uppsats är organisationens riktlinjer, individens självbestämmande, samhällets normer samt personalgruppens- och den enskilde arbetarens värderingar. I undersökningen framkommer det att stödpersonalens intention med arbetet är att främja individens levnadsvillkor samt att vara en god arbetare och samhällsmedborgare. Att leva upp till de olika aktörernas krav samtidigt visar sig vara svårt då dessa ofta strider mot varandra. Personalen vilja att vara god i allas ögon leder istället till en känsla av misslyckande och att inte räcka till. Undersökningen grundas på personalens upplevda handlingsutrymme och tar avstamp i etiska och moraliska överväganden. Som stödpersonal gäller det att ständigt reflektera över sitt handlande för att utvecklas i sin yrkesroll. För vems skull handlar personalen? Och vilka konsekvenser kan handlingarna leda till? Dessa frågor dyker upp under studiens gång, uppsatsen lyfter personalens reflektioner över sitt handlingsutrymme och en diskussion kring vad som faktiskt ligger till grund för handlingen. Personalen upplever otydliga riktlinjer och bristandekompetensutveckling. Samtidigt framkommer det att en del riktlinjer, lagar och normer står emot varandra vilket försvårar personalens val av handling. / The aim of this study is to investigate how staff at specially adapted housing by LSSexperiences their room of manoeuvring at challenging behaviour, and to examine theprovocation of the choice of act in specific situations. The study proves the complexity of the profession, and difficulties in work with people with special needs. The focus is on different directorial values in conflict to each other, which affect the personnel scope of actions. The central operators and values of this study are, the guidelines of the organization, the autonomy of the individual, the norms of the society, the valuations of the staff group together with your own appraisal. The study reveals that the staff’s intention at work was to support the patient’s quality of life and at the same time be a good worker, colleague and citizen. The study proves that it is hard for the staff to live up to all requirements because of their discrepancies. The staffs express a wish to be seen as good by all of the involved operators at the same time, which leads to a feeling of failure and insufficient. The survey is based on staff experience of their discretion at challenging behaviour and is formed by ethical and moral considerations. It is important for the staff to constantly reflect over their choice of action to develop in their profession. Questions like “what is the reason of the action?”, “what consequences can the action cause?” “and for who’s sake?” is discussed in the survey. The study shows the staffs images of their scope of actions and reflections about the actually basis for the action. The staffs express unclear guidelines from the organization and lack of education. And it appears that some policies, regulations and standards conflicts with each other, which complicates the staff’s choice of action.

Denna forskningsrapport har som mål att undersöka och analysera de omfattande etiska faktorer som påverkar beslutsprocessen vid ingripande i naturen. I synnerhet undersöker vi de moraliska och praktiska dilemman som kan uppstå vid sådana beslut och som ofta är komplexa och svåra att hantera.  Syftet med rapporten är att öka förståelsen för hur etiken spelar och bör spela en roll inom miljövården, specifikt i relation till synen på naturens värde och beslutsfattarnas etiska ställningstaganden. Genom att genomföra en vetenskaplig studie med hjälp av systematisk litteraturstudie och intervjuer, har vi kunnat få en bredare bild av svaret på vår undersökningsfråga: " Var bör gränsen för hur långt människan får påverka naturen? " Det finns en skillnad i fokus mellan innehållsanalysen och intervjun, där den första utvecklas i riktning mot att ha en mer praktisk inriktning medan den andra har en mer etisk inriktning. Detta skapar en uppfattning av olika riktningar i det skrivna materialet. De olika metoderna som användes i forskningen, nämligen systematisk litteraturstudie och intervjuer, genererade olika insikter. Snarare än att hitta en entydig lösning, har vi dock funnit att olika metoder och kunskapsläget kring ämnet genererar olika insikter, vilket tyder på att det inte finns ett enkelt svar.  Genom att analysera och diskutera de erhållna resultaten i denna rapport hoppas vi kunna bidra till en mer nyanserad och informerad debatt kring de etiska aspekterna av ingripande i naturen. Vi betonar vikten av att fortsätta forska och utveckla kunskapen inom detta område för att bättre kunna hantera de komplexa och ibland motsägelsefulla frågorna som uppstår vid beslutsfattandet kring naturens bevarande och användning. / This research report aims to investigate and analyze the extensive ethical factors that influence the decision-making process in nature intervention. Specifically, we examine the moral and practical dilemmas that can arise in such decisions, which are often complex and difficult to manage.  The purpose of this report is to enhance understanding of the role that ethics plays and should play in environmental conservation, particularly in relation to perspectives on the value of nature and the ethical positions taken by decision-makers. By conducting a scientific study using a systematic literature review and interviews, we have been able to obtain a broader understanding of the answer to our research question: "Where should the limit be placed on human intervention in nature?" There is a difference in focus between content analysis and interviews, with the former tending to have a more practical orientation and the latter having a more ethical orientation. This creates an impression of divergent directions in the written material. The various methods used in the research, namely the systematic literature review and interviews, yielded different insights. However, rather than finding a definitive solution, we have discovered that different methods and the state of knowledge in the field generate different insights, indicating that there is no simple answer.  By analyzing and discussing the obtained results in this report, we hope to contribute to a more nuanced and informed debate on the ethical aspects of nature intervention. We emphasize the importance of continued research and knowledge development in this area to better address the complex and sometimes contradictory issues that arise in decision-making regarding the conservation and utilization of nature.