Sambandet mellan individuell moral och upplevelse av mening i livet samtsökande efter mening är relativt outforskade. Begreppen har diskuterats iforskningslitteraturen men sällan tillsammans. Moraliskt tänkandestuderas ofta i relation till kognitiv utveckling och mening i livet studerasofta med koppling till subjektivt välbefinnande. Denna explorativa studieintegrerar forskningslitteratur om moral och viljan till mening. Syftet medstudien var att utforska om skillnader i moraliskt tänkande hos studenterkan kopplas till skillnader i individuell meningsupplevelse. Det användesen kombination av bekvämlighets- och snöbollsurval och det rekryterades121 unga vuxna studenter. Moral Foundation Questionnaire med 32 frågoranvändes för att mäta fem fundament av moraliskt tänkande. Mening medlivet formuläret innehållandes tio frågor användes för att mäta tvåbegrepp: upplevelse av mening i livet och sökande efter mening. Därefterjämfördes och analyserades resultaten med hjälp av korrelationsanalys,variansanalys och simultan multipel regressionsanalys samt stegvismultipel regressionsanalys. Resultaten visade signifikanta samband mellanmoralfundamentet hänsyn/skada och upplevelse av mening i livet.Dessutom fanns signifikanta samband mellan moralfundamentethelighet/degradering och upplevelse av sökande efter mening.

No description available.

Denna studie utgörs av en kvantitativ undersökning vars syfte är att utröna vilka språkliga bakgrundsfaktorer som potentiellt påverkar huruvida vuxna andraspråkstalare av svenska tar ett deontologiskt eller utilitaristiskt beslut i moraliska frågeställningar. För att testa i vilken omfattning de språkliga bakgrundsfaktorerna påverkar det moraliska beslutsfattandet har sex hypoteser ställts. De sex ställda hypoteserna har utformats mot bakgrund av tidigare forskning inom området och de motsvarar sex olika språkliga bakgrundsfaktorer: språkbehärskningsnivå av svenska som andraspråk, startålder för inlärning av svenska som andraspråk, modersmålets språkliga närhet till svenska, vistelsetid i Sverige, språkanvändning av svenska i emotionella kontexter och kulturell exponering av svenska. Respondenternas moraliska beslutsfattande testades genom footbridgedilemmat. Undersökningen bygger på data insamlad genom en online-enkät bestående av tre delar: footbridgedilemmat, ett språkbehärskningstest i form av en lucktext och en bakgrundsenkät. Enkätresultaten har analyserats genom Pearsons korrelationsanalys och Walds χ2-analys. Resultaten visar att det inte finns någon samvariation mellan respondenternas svar på det moraliska dilemmat och de olika språkliga bakgrundsfaktorerna, vilket innebär att ingen undersökt språklig bakgrundsfaktor påverkar respondenternas moraliska beslutsfattande i föreliggande studie.

Mobbning är ett socialt fenomen där det ofta finns flera olika deltagarroller närvarande. Deltagarrollerna är offer, mobbare, assistenter, understödjare, passiva åskådare och försvarare. De flesta barn och ungdomar tycker att mobbning är fel men ändå ökar mobbningen i svenska skolor. Mobbning kan fungera som ett medel för att klättra i den sociala hierarkin och erhålla social status. För att kunna utföra elaka handlingar utan att känna skuld kan individer också använda sig av moraliskt disengagemang. Syftet med denna studie var att undersöka vilka möjliga förklaringsmodeller gymnasieelever själva identifierar att elever använder för att rättfärdiga pro-aggressiva deltagarroller (dvs. mobbare, assistent och understödjare) i mobbning. Fjorton fokusgruppsintervjuer genomfördes med totalt 51 gymnasieelever. Deltagarna presenterades två snarlika vinjetter som gestaltade en mobbningssituation i en killgrupp och en tjejgrupp. Utifrån premissen att personerna i vinjetten tycker att mobbning generellt sett är fel, fick deltagarna resonera kring varför de tror att eleverna intar de olika deltagarrollerna. Analys av data genomfördes med hjälp av konstruktivistisk grundad teori. Resultatet visade på att utifrån gymnasieelevers perspektiv så hamnar elever i de tre pro-aggressiva rollerna för att de är upptagna av sociala processer som relaterar till kärnkategorin: att tillhöra maktsfären. Studiens resultat bekräftar flera tidigare forskningsfynd och ger en djupare förståelse för varför elever intar pro-aggressiva deltagarroller vid mobbning. Studiens styrkor och begränsningar samt förslag på vidare forskning lyfts fram.

Abstract (sv) Titel: Det moderna ledarskapet - En studie på mäklarledare med utgångspunkt på det  Nivå: Kandidatuppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Jason Millado & Marc Törnsten Handledare: Monika WallmonDatum: Juni – 2021  Syfte: Syftet med detta arbete är att undersöka hur autentiskt ledarskap tar sig uttryck inom mäklaryrket.  Metod: Denna studie har genomförts med en deduktiv ansats, där studiens uppbyggnad handlar om att undersöka om de fyra dimensionerna i autentiskt ledarskap uttrycker sig i mäklaryrket. Studien grundar sig på tio genomförda intervjuer med mäklarledare som besvarade frågor om hur de förhåller sig till teorin om autentisk ledarskapets innehåll och de fyra dimensionerna. I studien fördjupas analysen av fyra av de tio mäklarledare som intervjuades. Litteraturen som samlades in kommer från det autentiska ledarskapets teoretiska ramverk.  Resultat & Slutsats: I studien framgår koppling mellan det autentiska ledarskapet och mäklarledare. Den visar också på möjligheten det teoretiska ramverket kan ge för mäklarledare att utveckla sin etiska handlingsförmåga. Det studien har kommit fram till är att autentiskt ledarskap förekommer inom mäklaryrket där fyra av tio mäklarledare uttryckte sig med relativt höga förmågor inom autentiskt ledarskap. Slutligen kan autentiskt ledarskap som ledarskapsteori fungera som en vägvisare för en mäklarledare att ta etiska och balanserande överläggningar samt beslut.  Examensarbetets bidrag: Studien bidrar med mer information och empirisk underlag till det teoretiska ramverket om autentiskt ledarskap. Tidigare studier har genomförts med en kvantitativ forskning. Denna studie skedde utifrån en kvalitativ forskning, vilket bidrog till utökad forskningsunderlag om autentiskt ledarskap på djupare nivå. Den ger även en inblick i hur det autentiska ledarskapet uttrycker sig i mäklarbranschen. Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till vidare forskning är att utföra ett liknande studie fast från ett medarbetarperspektiv. För att kunna säkerhetsställa och jämföra resultat från ledarens utsago och medarbetarens. Det kan ge insikter kring hur en ledare bättre förhåller sig till det teoretiska ramverket om autentiskt ledarskap. På sådant sätt finns det också en möjlighet om hur medarbetare och ledare inom en organisation kan samarbeta och hamna på samma riktning till deras målsättningar.  Nyckelord: Autentiskt ledarskap, Självkännedom, Internaliserat moraliskt perspektiv, Balanserad informationsprocess, Transparens i relationer, Mäklarledare / Abstract (en) Title: Modern leadership – A study of Real estate leaders based on Authentic Leadership  Level: Degree project for a bachelor's degree in the subject of business administration Author: Jason Millado & Marc TörnstenSupervisor: Monika WallmonDate: June – 2021  Aim: The main purpose of this study was to investigate how authentic leadership is expressed in the brokerage profession  Method: This study has been carried out with a deductive approach, where the structure of the study is about examining whether the four dimensions of authentic leadership are expressed in the brokerage profession. The study is based on ten conducted interviews with broker leaders, of which all of these leaders themselves answered questions about how they relate to the theory of the content of authentic leadership and the four dimensions. In the study, only four of the ten broker leaders were selected for the analysis of the work. The information gathered comes from the theoretical framework of authentic leadership.  Result & Conclusion: The study shows a connection between the authentic leadership and the broker leader. It also shows the possibility that the theoretical framework can provide for broker leaders to develop their ethical ability to act. The study has concluded that authentic leadership occurs in the brokerage profession, where four out of ten broker leaders in the study expressed high levels of authentic leadership. Finally, authentic leadership as leadership theory can serve as a guide for a broker leader to make ethical and balancing considerations as well as decisions.  Constributions of the thesis: The study contributes more information and empirical basis to the theoretical framework of authentic leadership. Previous studies have been conducted with a quantitative research. This study was based on qualitative research, which contributed to an expanded research base on authentic leadership at a deeper level. It also provides an insight into how authentic leadership is expressed in the brokerage industry. Suggestions for future research: A proposal for further research is to try to carry out a similar study from an employee perspective. To be able to secure and compare results from the manager's statement and the employee's. It should be able to provide insights into how a leader better relates to the theoretical framework of authentic leadership. In this way, there is also an opportunity for how employees and leaders within an organization can collaborate and end up in the same direction to their goals.  Key words: Authentic leadership, Self-awareness, Internalized moral perspective, Balanced information process, Transparency in relationships, Real estate leaders

Bakgrund: Moralisk stress är ett begrepp som först myntades av Andrew Jameton. Hans definition av moralisk stress är när en person vet den korrekta moraliska handlingen i en viss situation, men inte kan agera utefter denna på grund av olika organisatoriska begränsningar. Den moraliska stressen kan leda både till fysiska och psykiska symtom hos sjuksköterskan, men även patienten påverkas negativt om sjuksköterskan upplever moralisk stress. För att hantera den moraliska stressen kan sjuksköterskan använda sig av olika copingstrategier, en copingstrategi syftar till hantera inre och/eller yttre påfrestningar. Syfte: Syftet är att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av copingstrategier vid moralisk stress på sin arbetsplats. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ design utfördes. Totalt 12 stycken vetenskapliga artiklar användes för att få fram resultatet. Artiklarna granskades utefter relevans och kvalitet av två stycken oberoende granskare. Resultat: Fem kategorier som svarade på syftet identifierades, vilka var; (1) distansering (2) förnekelse (3) acceptans (4) lämna arbetet och (5) samtal Konklusion: Distansering är en återkommande copingstrategi sjuksköterskor använder sig utav. Genom att distansera sig från det moraliska dilemmat skyddar sjuksköterskan sig själv, men i längden har denna copingstrategi negativa konsekvenser för sjuksköterskans självbild och hälsa. Att samtala med sina kollegor och chefer om de situationer som ger upphov till moralisk stress har visat sig vara en god copingstrategi, dock är det viktigt att sjuksköterskan upplever sig bli hörd och att oron som sjuksköterskan uttrycker tas på allvar för att samtal ska fungera som en effektiv copingstrategi. / Background: Moral distress is a concept first coined by Andrew Jameton. His definition of moral distress is when a person knows the correct moral action in a particular situation, but cannot act on it because of various organizational constraints. The moral distress can lead to both physical and mental symptoms for the nurse, the patient is also adversely affected if the nurse is experiencing moral stress. In order to deal with the moral stress, the nurse can use different coping strategies, which aims to deal with internal and / or external stresses. Purpose: The purpose of this study is to investigate nurses' experiences of coping strategies in moral distress at their workplace. Method: A literature review with qualitative design was performed. A total of 12 scientific articles were used to obtain the result. The articles relevance and quality were reviewed by two independent reviewers. Result: Five categories that responded to the purpose were identified, which were; (1) distancing (2) denial (3) acceptance (4) leaving work and (5) conversation. Conclusion: Distancing is a recurring coping strategy nurse’s use. By distancing themself from the moral dilemma, the nurse protects herself from moral distress, but in the long run, this coping strategy has negative consequences for the nurse's self-image and health. Talking with their colleagues and managers about the situations that give rise to moral distress has proven to be a good coping strategy, however, it is important that the nurse feel that she is being heard and that the concerns the nurse’s expresses are being taken seriously if the conversation are going to be an effective coping strategy.

Studiens huvudsyfte var att undersöka effektriktningen på relationen mellan moraliskt disengagemang och mobbningsbeteenden hos elever i högstadiet. Ett andra syfte var att undersöka hur relationen såg ut ifall analyser gjordes med killar och tjejer separat. Studien hade en longitudinell design med 1376 elever från 42 skolor varav 128 klassrum. Eleverna besvarade självskattningsenkäter om moraliskt disengagemang och mobbningsbeteenden vid två tillfällen, först i årskurs sju och därefter omkring ett år senare när de gick i årskurs åtta. Multipla regressionsanalyser för hela stickprovet visade att effekten var dubbelriktad: moraliskt disengagemang i årskurs sju predicerade mobbningsbeteenden i årskurs åtta, och mobbningsbeteenden i årskurs sju predicerade moraliskt disengagemang i årskurs åtta. När identiska regressionsanalyser utfördes för killar och tjejer separat, visade resultatet att effekten var dubbelriktad för killar, medan mätningen för tjejer visade att mobbningsbeteenden predicerade moraliskt disengagemang, men inget stöd gavs för motsatt effekt. Sammantaget belyser resultatet att det kan vara av intresse att ta hänsyn till både moraliskt disengagemang och mobbningsbeteenden vid mobbningsförebyggande arbete, samt att aspekter som kultur och könsnormer kan ha en betydelse för relationen mellan moraliskt disengagemang och mobbningsbeteenden.

Sportswashing is a process of trying to improve a state’s reputation via sport. A state which systematically infringe on its citizens human rights has, more than likely, a bad reputation internationally, something that it tries to alter by drawing attention to sports related events.The desirable result which sportswashing is meant to accomplish is the minimisation of, or the distraction away from the human rights violation. Ultimately, the responsibility is on the sportswashing state, but according to earlier research sportswashing has two unintended consequences, namely 1) it corrupts sport and its innate values, 2) it makes people involved in sports in different ways complicit in human rights violations. Therefore, everyone has a moral responsibility to counteract sportswashing. The purpose of this master thesis is to establish how the responsibility for sportswashing should be distributed. The media and earlier research claims that athletes have a responsibility to counteract sportswashing. This paper formulates two questions regarding moral responsibility and sportswashing: 1) To what extent do athletes have a moral responsibility to counteract sportswashing? 2) to what extent do sports organizations have a moral responsibility to counteract sportswashing? To answer these questions 27 media articles were analysed by an analysis of argumentation, this to establish claims to why or why not athletes or sports organizations have a moral responsibility to counteract sportswashing. The following step of the analysis was the critical analysis of the claim’s logic plausibility, its tenability, and lastly its normative plausibility. The results indicate that sports organizations have the moral responsibility, although the athletes are not morally responsible for sportswashing, they are responsible for their participation in moral wrong that sportswashing produces. Therefore, if or when, sports organizations are unwilling to or unable to counteract sportswashing, athletes have a moral responsibility to put pressure on these organizations and oppose the social norms and values that condone sportswashing. The amount of responsibility that an athlete will receive will be based on the power to act, which is established by analysing an athlete’s power capital, i.e. economic power, cultural standing, political power, and lastly, discursive influence.

Samverkan av filmiska uttrycksmedel spelar en viktig roll i hur människor upplever det de ser i filmer. Filmer inspirerar oss så mycket att de har en stor inverkan på vårt verkliga liv och det skiljer sig hur människor ser kärlek på film och i verkligheten. Syftet med den här studien är att undersöka hur kärlek gestaltas i filmerna The Notebook och Just Married. I denna studie undersöks scener där de olika huvudkaraktärerna beter sig på ett problematiskt sätt. Studien undersöks med hjälp av semiotiska resurser som bildutsnitt, bildkomposition, kameravinklar, ljus, färger och ljud. Det används också tre olika etiska modeller som pliktetik, konsekvensetik och dygdetik för att genomföra analysen ur det etiska och moraliska perspektivet. Metoden som används för att genomföra analysen är en filmanalys som kvalitativ metod. Resultatet av analysen visar att filmerna romantiserar detta problematiska beteende. Uppsatsen skapar också en bredare förståelse för hur kärlek på film relaterar till kärlek i verkligheten ur det etiska och moraliska perspektivet och med hjälp av de olika etiska modellerna.

Inom hälso- och sjukvårdssektorn, särskilt på akutmottagningar är arbetsrelaterad stress en framträdande problematik där sjuksköterskor står i frontlinjen. Sjuksköterskors professionella identitet grundar sig på principerna om personcentrerad vård, ett holistiskt synsätt samt tillämpning av evidensbaserad kunskap. Emellertid kan professionens kärnkompetens hämmas av de påfrestningar som uppkommer till följd av höga arbetskrav och bristande kontroll på arbetsplatsen. Dessa faktorer inverkar negativt på sjuksköterskors fysiska och psykiska hälsa och kan leda till sjukskrivningar samt innebär risker för patientsäkerheten. Syftet med denna föreliggande studie var att belysa sjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterad stress inom somatiska akutmottagningar genom en litteraturöversikt utifrån 11 empiriska kvalitativa artiklar. I litteraturöversiktens resultat framkom 3 huvudteman; Upplevda stressorer, Konsekvenser av stress och Hanteringsstrategier för arbetsrelaterad stress med ytterligare 12 underliggande subteman. De stressorer som sjuksköterskor upplevde hade sitt ursprung i flera faktorer varav hög arbetsbelastning och fysisk arbetsmiljö var främsta orsakerna till arbetsrelaterad stress och ohälsa. Sjuksköterskorna inom akutmottagningen upplevde att deras hälsa och patientsäkerhet påverkades negativt. För att förbättra sjuksköterskors arbetsmiljö krävs en effektiv ledning som tar hänsyn till sjuksköterskors hälsa och arbetsförhållanden. Dessutom är det av vikt att implementera olika hanteringsstrategier för att motverka uppkomsten av arbetsrelaterad stress. En hållbar utveckling inom hälso- och sjukvården kräver en sund arbetsmiljö som gynnar både sjuksköterskor och patienter.