Syfte och frågeställningar: Studien syftar till att bidra med en fördjupad förståelse samt en ökad kunskap om attityderna gentemot svensk gangsterrapp. Utifrån syftet och vad uppsatsen vill uppnå författades fyra forskarfrågor: ”Vilka attityder till svensk gangsterrapp uttrycks i svenska massmedier?”, ”Hur kan attityderna gentemot gangsterrapp i svenska massmedier förstås utifrån moralpanik och tredjepersonseffekten?”, ”Vilka attityder till svensk gangsterrapp uttrycks i diskussionsforum?”, ”Hur kan attityderna förstås utifrån teorin om encoding/decoding samt tredjepersonseffekten?”. Metod och material: Uppsatsens metodkapitel inkorporerar ett teoretiskt ramverk bestående av tidigare forskning rörande teorin om tredjepersonseffekten, rappmusikens inverkan på samhället och mediernas roll i hur musikgenren uppfattas. Uppsatsens teoretiska ramverk utgörs av teorin om Encoding/decoding, moralpanik samt tredjepersonseffekten. Metoden som studien har förlitat sig på är en kombination av receptionsanalys och netnografisk observation av attityder uttryckta i svensk massmedia samt i diskussionsforum. Huvudresultat: Studiens huvudresultat indikerar på att det finns både negativa och positiva attityder gentemot svensk gangsterrapp. Dessa attityder uttrycks i både massmediala sammanhang samt i diskussionsforum. Vad som fastslagits är att den negativa responsen musikgenren får möta i mediala sammanhang går att härleda till moralpanik, samt att de opinionsbildare och makthavare som uttrycker dessa attityder visar prov på tredjepersonseffekten då dessa individer hävdar sig vara opåverkade av musikens budskap och är mer benägna att uttrycka en oro för allmänhetens ”risk” att bli påverkad. Vidare visar resultaten att mottagarna av gangsterrappen meddelande/budskap läser det med en kritiskt/förmedlande läsning och oppositionell läsning.

Ungdomsbrottsligheten i Sverige är ett stort problem enligt svensk nyhetsmedia, och vi möts av nyhetsrapportering om att våldsbrott bland unga blir allt vanligare och att det sker att oftare. Narkotikamissbruk, vandalisering, misshandel och organiserad brottslighet är skenande hos unga lagöverträdare. Det svenska rättssystemet saknar verktygen att lösa denna situation, då ungdomskriminella ofta är återfallsförbrytare. Det är bara en tidsfråga innan du faller offer för den här kriminella vågen. Är det här den verklighet vi lever i, eller är det en verklighet som nyhetsmedia väljer att visa genom att skapa sin egen bild av verkligheten? Resultaten av denna studie visar att svensk nyhetsmedia följer en egen agenda och använder några återkommande diskurser för att uppnå detta. Genom att använda en kritisk diskursanalys kommer författarna till denna studie undersöka hur svensk nyhetsmedia beskriver unga lagöverträdare. / Juvenile delinquency is a big problem in Sweden according to the news media. The newsreports that violent crime among youths is occurring frequently, now more than ever before. Drug use, vandalism, abuse, and organized crime is rampant among the criminal youth. The Swedish justice system is powerless to resolve this issue, as reoffenders are a common occurrence among the criminal youth. It is only a matter of time before you fall victim to this criminal wave. Is this the reality we live in, or is what the news media wants to portray by constructing their own version of reality? The findings of this study show that the news media are pursuing their own agenda and are using an occurring set of discourses as their means. The authors of this study are, through a critical discourse analysis, investigating how the news media are describing the criminal youth in Sweden.

Denna studie undersöker de retoriska strategierna som används i debattartiklar publicerade av den svenska tidningen Svenska Dagbladet angående användningen av ChatGPT, en avancerad chatbot, inom utbildning. Analyserna av dessa artiklar syftar till att belysa argumenten för och emot ChatGPT:s användning i skolor och bidra till en bättre förståelse av hur retorik kan forma åsikter om teknologi och innovation inom utbildning. För att uppnå detta använder studien en teoretisk ram som hämtar från konstruktivismteori, medialisering, moralpanik, teknisk determinism och retorikteori och dess övertygande enheter. Forskningsfrågorna som utforskas i denna studie inkluderar skildringen av ChatGPT:s påverkan på utbildning, de retoriska strategierna som används i artiklarna och den potentiella påverkan av moralisk panik på attityder till teknologi och innovation inom utbildning. Resultaten avslöjar att artiklarna presenterade både positiva och negativa perspektiv på användningen av ChatGPT och att olika retoriska strategier, såsom appel till auktoritet och känslor, användes för att påverka läsarnas åsikter. Studien bidrar till en bättre förståelse av retorikens roll i att forma attityder till användningen av avancerade chatbots inom utbildning och betonar vikten av att överväga flera teoretiska perspektiv vid analys av mediediskurs. / This study examines the rhetorical strategies used in opinion articles published by the Swedish newspaper Svenska Dagbladet regarding the use of ChatGPT, an advanced chatbot, in education. The analysis of these articles aims to shed light on the arguments for and against ChatGPT's use in schools and to contribute to a better understanding of how rhetoric can shape opinions about technology and innovation in education. To accomplish this, the study employs a theoretical framework that draws from constructivism theory, mediatization, moral panic, technological determinism, and rhetoric theory and its persuasive devices. The research questions explored in this study include the portrayal of ChatGPT's impact on education, the rhetorical strategies used in the articles, and the potential influence of moral panic on attitudes towards technology and innovation in education. The findings reveal that the articles presented both positive and negative perspectives on the use of ChatGPT, and that various rhetorical strategies, such as appeals to authority and emotion, were used to influence readers' opinions. The study contributes to a better understanding of the role of rhetoric in shaping attitudes towards the use of advanced chatbots in education and highlights the importance of considering multiple theoretical perspectives in analyzing media discourse.

Computer and videogames has increased rapidly over the past few decades and today a majority of the Swedish population enjoys them on a daily basis. When there are many users, it becomes important how the media chooses to portray the medium because it can affect how the society judges and looks at computer- and videogames. The purpose of this essay is to look at how the portrayal of computer- and videogames has changed in Swedish Newspapers during the period 1994-2014. How the player is being portrayed is also relevant. The method was the discourse analysis founded by Laclau and Mouffe and the material was chosen from the two biggest newspapers in Sweden, Dagens Nyheter and Aftonbladet. Theories that were used in the analysis were mainly framing, cultural studies, moral panics and theories based on gender. The result shows that there has been different kinds of portrayals of computer- and videogames from the beginning, though it was mostly negative in 1994 and 2004. When games are talked about in negative contexts the main focus is the health of children and that the games power can take players into another world. The portrayal was a lot more positive in 2014 with a focus on the beneficial parts of the games as a culture. The player was from the beginning portrayed as the stereotypic male. In 2014 women is portrayed as players, though is experiencing harassments because of their gender.

Denna uppsats utforskar den intrikata dynamiken av sociala och kulturella kontroverser inom populärmusikalisk diskurs med specifikt fokus på kränkningar och deras konsekvenser. Genom en kvalitativ låttextanalys av fyra låtar från Parents Music Resource Centers (PMRC) ”The Filthy Fifteen”, diskuterar denna studie samspelet mellan kränkning, moralpanik, kulturkrig och yttrandefrihet ur kritiska perspektiv. Genom att utforska dessa spridda men sammanhängande ämnen med hermeneutik och intersektionalitet som teoretiska verktyg, eftersträvar uppsatsen att synliggöra utmaningarna som artister, organisationer och musiklyssnare står inför, den känsliga balansen mellan individuella och kollektiva uttryck av kränkningar.