Under vår tid vid lärarutbildningen på Malmö Högskola har vi som blivande KME (Kultur, media och estetik) -lärare fått lära oss olika metoder för att lära ut och ta emot kunskap, samt olika sätt att se på lärande. Att använda olika sorters kulturyttringar och medier i undervisningen blev för oss ett genomgående synsätt i mötet med våra elever. Likväl uppfattade vi båda att det var en kultur- och medieform som förbisågs av skolan, nämligen tv- och dataspel, och vi ställde oss undrande till varför så var fallet. Syftet med vårt examensarbete är att få svar på denna fråga genom att undersöka själva inställningen till tv- och dataspel, hos såväl elever som lärare. Vi är även intresserade av deras erfarenheter kring användandet av tv- och dataspel i undervisningen. Undersökningen har genomförts med kvalitativa intervjuer med elva elever och åtta lärare på två skolor i Skåne. Förutom intervjuerna har vi använt oss av litteratur som vi anser är relevant för vårt arbete. Vår undersökning visar på ett flertal viktiga punkter: Vi har sett att avgörande för hur mycket spel används i undervisningen är lärarnas uppfattning om sin egen kompetens för att göra detta. Denna uppfattning har lett till att pedagogiska spel, där lärarna tydligt kan se vad spelen lär ut, enligt lärarna gärna hade använts i större utsträckning. Men dessa tas inte in på grund av att lärarna anser att de är för dyra. En mindre orsak är även uppfattningen att nöjessspel kan påverka eleverna negativt.Under detta arbetes gång har vi reflekterat över vår kommande roll som lärare, och hur vi själva på bästa sätt kan använda den kunskap vår undersökning gett oss, för att kunna nyttja tv- och dataspel i undervisningen.

Syftet med studien var att undersöka förberedelse, oro och förväntningar som lärare och poliser har på varandra inför en eventuell skolattack i Örebro kommun. Syftet var av intresse då skolattacker var ett ämne som hade uppmärksammats i media i Sverige till följd av de senaste attackerna med en dödlig utgång. Studien var baserad på en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Studien använde sig av två egenkonstruerade intervjuguider som datainsamlingsmetod. Intervjupersonerna bestod av tre stycken lärare och två poliser som arbetade i Örebro kommun. De rekryterades genom ett målstyrt urval samt ett snöbollsurval. En tematisk analys genomfördes för att tolka intervjupersonernas berättelser. Analysen resulterade i tre stycken teman och sex stycken subteman. Sammanfattningsvis visade det sig att lärare och poliser generellt påvisade en förberedelse inför eventuell skolattack till följd av utbildning och rutiner. Vidare gick det även att konstatera att samtliga intervjupersoner beskrev en oro inför eventuell skolattack. Slutligen påvisades att lärare och poliser saknade kännedom om varandras arbetsrutiner eller förberedelse inför en skolattack, vilket upplevdes vara stressande.

Utifrån den dödliga attacken som ägde rum mot tidskriften Charlie Hebdo i januari 2015 har en dokumentanalys av svenska mediers bevakning av händelsen genomförts. Utgångspunkten i arbetet är Cohens moralpanikbegrepp. Frågorna som ställdes var hur bevakningen av attentatet såg ut, om konceptet för moralpanik kan appliceras på den svenska mediebevakningen, samt vilken definition som ligger till grund för mediernas rubricering av dådet som en terrorattack. Resultaten visar att attentatet ägnades mycket utrymme i den tryckta pressen, dock med vissa interna skillnader i innehållet, samt att delar av moralpanikbegreppet går att applicera på mediebevakningen. Det framkom även att media inte följer lagstiftarens definition då dådet rubricerades som en terrorhandling. / Based on the deadly attack that took place against the journal Charlie Hebdo in January 2015, a document analysis of the Swedish media coverage of the event is performed. The premise of the work is Cohen's moral panic concept. The questions that were asked was how the coverage of the attack was portrayed, if the concept of moral panic can be applied to the Swedish media coverage, and what the basis are for the media's characterization of the crime as a terrorist act. The results show that the attack was devoted much attention in the press, with some internal differences in the content, and that parts of the moral panic concept can be applied to the media coverage. It also emerged that the media did not follow the legislature's definition when the deed was classed as a terrorist act.

Denna studie syftar till att analysera massmedias framställning av kriminella ungdomar samt med utgångspunkt i moralpanikperspektivet jämföra om skildringen kring kriminella ungdomar har förändrats över tid. Det empiriska materialet består av nyhetsartiklar från kvällstidningen Aftonbladet från två olika tidpunkter. Hälften av de artiklar som utgör studiens material är publicerade relaterat till den våldsvåg som uppstod i media i samband med gatuvåldet och Kungsträdgårdskravallerna på 1980- talet, och den andra hälften av artiklarna rör våldsvågen på 2020-talet som är kopplad till gängkriminaliteten och dess konflikter. Genom användning av en tematisk textanalys av materialet identifieras tre kännetecken med vilka man konstruerar moralpanik i media. Dessa tre kännetecken är överdrifter och förvrängningar, förutsägelser och symboliseringar. Resultat visar att alla tre kännetecken förekommer i medierapporteringen både på 1980-talet och på 2020-talet, men på vilket sätt de yttrar sig och hur frekvent de förekommer skiljer sig åt.

Det här är en kvalitativ undersökning på hur en del använder black metal som en väg till religiös livsåskådning. Den är baserad på semistrukturerade intervjuer med fem män som är fans eller musiker inom black metal. Syftet är att studera hur dessa människor använder black metal och dess uttryck som en arena för religiös praktik. Dessa intervjuer är sedan analyserade med hjälp av teorierna re-enchantment och occulture. Studien visar på att black metal är en individuationsprocess där unga fans börjar att bygga upp sin personlighet och lär sig att både bearbeta och hantera känslor. Studien visar även på de negativa aspekterna av subgenren, så som kyrkobränder och mord, som uppkommit inom kultiska miljöer. Med dess resultat visar det att deltagarnas sökande efter en religiös livsåskådning som mötte upp med deras känslor och behov, var influerat av black metal.

<p>Natten mellan den 5 och 6 oktober 2007 misshandlas Riccardo Campogiani så allvarligt i Stockholm att han senare avlider. Detta fall kom att få en enormt stor massmedial uppmärksamhet. Uppsatsens fokus ligger på hur denna rapportering om händelsen kom att gestaltas i Aftonbladet och i Expressen. Uppsatsen belyser hur tidningarna gestaltade och benämnde de inblandade aktörerna samt hur allmänhetens reaktioner på det inträffade kom att framställas. Fokus ligger även på vilka individer som fick komma till tals i den massmediala debatten. Den metodologiska utgångspunkten är diskursanalys där diskursteori använts som metod.</p>

<p>Uppsatsen granskar det spänningsförhållande som existerar mellan Hårdrockens uttryck och den oinvigda allmänhetens moralpanik. Genom självpresentation och smakdistinktioner undersöker den också hur Hårdrocken idag har positionerat sig som en etablerad kultur med ursprung och tradition. På så sätt behandlar uppsatsen vad och vem som definierar Hårdrockens kulturella värde och position. Undersökningen görs genom en textanalys av den svenska hårdrockstidningen Close-Up Magazine. Uppsatsen granskar även hur tidningen positionerar och presenterar sig som betydande aktör inom Hårdrockens verksamhetsfält.</p>

No description available.

Natten mellan den 5 och 6 oktober 2007 misshandlas Riccardo Campogiani så allvarligt i Stockholm att han senare avlider. Detta fall kom att få en enormt stor massmedial uppmärksamhet. Uppsatsens fokus ligger på hur denna rapportering om händelsen kom att gestaltas i Aftonbladet och i Expressen. Uppsatsen belyser hur tidningarna gestaltade och benämnde de inblandade aktörerna samt hur allmänhetens reaktioner på det inträffade kom att framställas. Fokus ligger även på vilka individer som fick komma till tals i den massmediala debatten. Den metodologiska utgångspunkten är diskursanalys där diskursteori använts som metod.

Sammanfattning Uppsatsen undersöker hur föreställningar kring unga och deras politiska engagemang såg ut i Sveriges två största morgontidningar under åren 1990-2007. Dessa föreställningar kan ha påverkat medborgarnas syn på unga och på politik men också utvecklingen av politisk ungdomspolitik.  Massmedierna beskrev unga som problematiska i fråga om demokratin, samtidigt som forskning visade att det visserligen var så att unga inte ville engagera sig i politiska partier, men att detsamma gällde den vuxna befolkningen. 76 artiklar från Dagens Nyheter (DN) och 45 artiklar från Svenska Dagbladet (SvD) ingår i studien och de undersöks med metoden innehållsanalys, samt med teorier dels om bilden av "vår tids unga", dels om vad moralpanik är. Undersökningen studerar hur tidningarnas bild av unga och politik under perioden överensstämmer med moralpanikens olika faser. Eftersom moralpaniken i detta fall handlar om en hotad demokrati, använder jag mig av begreppet "demokratipanik". Uppsatsen kommer fram till att Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet följer moralpanikens faser när det gäller ungas politiska engagemang Dessutom blir det tydligt att unga under hela perioden framstår som annorlunda.