No description available.

Social media has come to play an increasingly important role in today's society. It’s hard in today’s world not to talk about youth culture without mentioning social media. Large amounts of research show that this type of media adversely affects young people, but at the same time, much of this research is written from an adult perspective. Our purpose in this bachelor thesis is to examine and highlight a young persons own perspective on this type of media. We have chosen to focus on younger people that use Instagram between the ages of thirteen through sixteen. The teens are most active on Instagram and it's their main social media platform. We have been studying Instagram accounts and have had interviews with focus groups to explore the culture that prevails on Instagram today. The study shows that young people today use Instagram in order to take advantage of the sharing of their everyday lives. All of the respondents believe that girls and boys use Instagram in different ways. The main difference is that girls seem to care more about their social media lives than boys do. Something that is demonstrated by all the girls is that they use two different accounts for two different audiences. In the discussion, we review why the culture looks like it does and how young people today jointly build rules about how to behave in this social medium. Then we finally arrive to the point that young people today have a better eye on social media than previous researchhas shown. We believe that the concerns many parents have about their children on social media in many cases is excessive. / Sociala medier har kommit att spela en allt större roll i dagens samhälle. Det går idag inte att prata om ungdomskulturen utan att nämna de sociala medierna. Mycket forskning visar att ungdomar påverkas negativt av denna typ av media men samtidigt är mycket av denna forskning skriven ur ett vuxenperspektiv. Vårt syfte med denna studie är därför att undersöka och belysa de ungas egna perspektiv på denna typ av medier. Vi har valt att inrikta oss på ungdomar och Instagram då det är unga mellan 13-16 som är mest aktiva på sociala medier och Instagram är deras största plattform. Vi har genom att studera Instagram-konton och intervjuer i fokusgrupper undersökt kulturen som råder på Instagram idag. Studien visar att ungdomar idag använder Instagram i syfte att ta del av samt själva dela med sig av sin vardag. Samtliga respondenter menar att Instagram används på olika sätt av tjejer och killar. Främsta skillnaden är att tjejer verkar bry sig mer än vad killar gör. Något som styrks av att samtliga tjejer använder sig av två olika konton för två olika målgrupper. I diskussionen går vi igenom varför kulturen ser ut som den gör idag och hur de unga idag tillsammans bygger regelverk kring hur man ska bete sig på detta sociala medium. Det vi till sist kommer fram till är att unga idag har bättre koll på sociala medier än vad tidigare forskning visat. Vi anser att den oro många föräldrar känner över sina barn på sociala medier i många fall är överdriven.

Uppsatsen granskar det spänningsförhållande som existerar mellan Hårdrockens uttryck och den oinvigda allmänhetens moralpanik. Genom självpresentation och smakdistinktioner undersöker den också hur Hårdrocken idag har positionerat sig som en etablerad kultur med ursprung och tradition. På så sätt behandlar uppsatsen vad och vem som definierar Hårdrockens kulturella värde och position. Undersökningen görs genom en textanalys av den svenska hårdrockstidningen Close-Up Magazine. Uppsatsen granskar även hur tidningen positionerar och presenterar sig som betydande aktör inom Hårdrockens verksamhetsfält.

Syftet med studien är att undersöka hur MMA framställs i svensk nyhetsmedia eftersom det historiskt sätt har varit en väldigt omtalad sport och nyhetsmedier tenderar att framställa den väldigt våldsamt, vilket tidigare forskning visar. Studien applicerar två teoretiska perspektiv för att undersöka detta, gestaltningsteorin och moralpanik. Genom en kvantitativ innehållsanalys kombinerat med gestaltningsanalys analyseras ett urval artiklar i från några av de största nyhetsmedierna i Sverige, Aftonbladet, Expressen och SVT Nyheter samt två MMA inriktade nyhetsmedier, Kimura och MMANytt. Detta görs för att undersöka hur olika sorters nyhetsmedier skildrar MMA och på så vis se skillnader ochlikheter för att skapa en helhetsbild av problemet. Resultatet visar att sporten har växt ochblivit mer legitim de senaste åren jämfört med tidigare studier. Trots detta förmedlas ändåen grad av moralpanik i sättet artiklarna ramar in både sporten och sportens utövare på. / The purpose of this study is to examine how MMA is portrayed in Swedish news mediasince historically speaking there has been a stigma about the sport and news media tends to depict it in a very violent manner, which previous studies also shows. The study appliestwo theoretical perspectives, framing theory and moral panic. Through a quantitativecontent analysis combined with a framing analysis a selection of articles are analyzed from some of the biggest sources of news media in Sweden, Aftonbladet, Expressen and SVT Nyheter as well as two MMA focused ones, Kimura and MMANytt. This is done toexamine how different types of news media depicts MMA and, in that way, see differencesand similarities to create a comprehensive understanding of the problem. The results show that the sport has grown and become more legitimate the last few years when compared to previous studies. Despite this a level of moral panic is being mediated in the way articles frame both the sport and its practitioners.

Studien har syftat till att genomföra en motivstudie av hur olika former av våld gestaltas i bokserien PAX. Studiens frågeställningar har besvarats genom att strukturera våldet i ett analysschema för att sedan undersöka vilken betydelse våldet har i PAX-seriens handling. För att besvara frågeställningarna har tematisk analysmetod använts. Studiens resultat och analys har visat att olika former av våld förekom i alla tio PAX-böcker. Det våld som förekom i böckerna var främst fysiskt våld och psykiskt våld. I böckerna förekom även en sensmoral i form av lärdomsord. Orsaken varför de olika karaktärerna har utövat våld berodde främst på maktutövning, i självförsvar och beskydd samt några andra anledningar. I diskussionen av de teoretiska utgångspunkterna har det framgått att bokserien har en didaktisk funktion genom att det finns en sensmoral i bokserien om att fysiskt våld och hämnd inte alltid är lösningen på problem. Bokens tilltal är anpassat för en ung läsare samt att handlingen främst ses ur ett barns perspektiv. Genom identifikationen förstår läsaren karaktärernas handlingar och val. Studien har haft sin utgångspunkt från den moralpanik som uppstått i samband med PAX-böckerna. Utifrån studiens anförda tidigare forskning som inte påvisar att våld i skönlitteratur skulle vara skadligt för barn kan därför moralpaniken ses som obefogad. Slutsatsen av denna studie är att det förekommer våld i PAX-serien, dock anger inte studien om det är mer eller mindre våld än i andra barnböcker. PAX-böckerna kan användas som högläsningsbok i klassrummet, men att lärare diskuterar tillsammans med eleverna om etik och moral i samband med huruvida man får utöva våld. Böckerna kan också användas i syfte att den unga läsaren ska utveckla sin läsförmåga och sin förmåga att identifiera sig med skönlitterära karaktärer, därmed finns en didaktisk relevans i denna studie.

Den här studien undersöker hur barndomen konstrueras i den aktuella debatten som handlar om barn och skärmtid och vill synliggöra hur debatten aktiverar diskursen om barndom. Empirin är hämtad från artiklar och debattinlägg som berör ämnet. Eftersom studien fördjupar sig i en förståelse av barndomsdiskursen är utgångspunkten ett diskursteoretiskt perspektiv. Genom diskursteoretiska verktyg kan vi urskilja att det förs en diskursiv kamp mellan två diskurser, den goda barndomsdiskursen och diskursen om det kompetenta barnet. Dessa två konkurrerande diskurser representerar olika föreställningar om barnet och vill därmed definiera och beskriva barnet på sitt sätt. Bilden av det kompetenta barnet målas upp av egenskaper som självreglering, självständighet och betraktas som aktiva subjekt. Det kompetenta barnet behöver inte vuxnas beskydd och är därför fri från de vuxnas involvering. I den motsatta diskursen vilken innefattar idén om det hotade barnet, präglas barnet av oskuldsfullhet och sårbarhet. I och med dessa egenskaper är barnet i behov av de vuxnas beskydd mot eventuella faror och hot som skärmtiden. Utifrån studien kan vi förstå att diskursen om den goda barndomen är en konstruktion vilken har en stabil grund som utgörs av diskursens historiska betydelse och bakgrund. Med detta hävdar vi att diskursen inte i första hand kommer att försvinna eller suddas ut och det kanske alltid kommer att finnas en viss oro och rädsla för sådant som kan uppfattas som ett potentiellt hot mot barnen.

World of Warcraft (WoW) är ett onlinespel som spelas av 11,5 miljoner spelare världen över. För vissa av dessa spelare kan livet i WoW ta över nästan allt, så som jobb, skola, andra fritidsintressen och det sociala livet utanför spelet. Förståelsen för detta spelande går isär. Är det bakomliggande faktorer som bidrar till ett högfrekvent spelande eller är det spelet i sig som är beroendeframkallande? Kan man ens bli spelmissbrukare av WoW? Vi kontaktade informanter från fyra olika verksamheter, vilka alla kommer i kontakt med ungdomar, för att få deras åsikter om onlinespelande. Några av de frågeställningar vi har ämnat besvara handlar om: de professionellas föreställningar om spelaren, om de anser att det är ett socialt problem eller inte samt om det är viktigt för professionella att ha kännedom om livet i virtuella världar så som Wow?. Det vi har kommit fram till är att de professionella i sina svar tycks vara färgade av sina respektive yrkesroller. Deras olika förklaringsmodeller, som bl a handlar om bakomliggande orsaker till ett problematiskt spelande, stämmer väl överens med den verksamhet de arbetar i. Det konstateras i intervjuerna att det kan vara svårt att skilja på vad som är vanliga tonårsproblem och vad som är dataspelsberoende samt att det finns en risk för moralpanik då det handlar om dessa frågor. / World of Warcraft (WoW) is an online game that has 11.5 million players all over the world. For some players life in WoW can become more important than real life. The understanding of the game diverges. Is it the excessive amount of time playing the game or the game itself that’s addictive? Is it even possible to get addicted to WoW? We contacted four informants from four different professions, that all work with young people, to get their opinions about online gaming. Some of the questions we have tried to answer is about professional conception of the player, if they consider gaming to be a social problem or not and if it´s important for professionals to have knowledge about the life in virtual worlds such as WoW?.Our findings show that the informants seem to be influenced by their respective roles of profession. Their different explanations, which contain the underlying causes to a problematical gaming, correlates with their profession. We have come to understand that it is difficult to separate what is ordinary teenage problems and what is video game addiction and also that there is a risk for moral panic talking about these questions.

Denna processundersökning på kandidatnivå beskriver inköpsprocessen och exponeringen av manga vid Umeås filialbibliotek. Undersökningens syfte var att genom enkät- och fältundersökningar beskriva inköpsprocess, exponering och förmedlingen av manga för att kunna presentera nya förslag för placering, märkning och förmedling av manga vid Umeås filialbibliotek. Undersökningen utgick ifrån följande frågeställningar: Var finner biblioteken information kring aktuell manga för inköp? Vad påverkar vilken manga som köps in? Hur ser katalogisering och uppdelningen av manga ut och hur går katalogisering av manga till vid Umeås filialbibliotek? Hur ser bibliotekens utbud och exponering av manga ut? Finns det eller har det funnits någon plan för förmedling och exponering av manga vid Umeås filialbibliotek? Finns det ett behov av mer förmedling av manga idag? Vad har tidigare och vad påverkar idag exponeringen och förmedlingen av manga vid Umeås filialbibliotek? Undersökningen presenterar en kort översikt över mangans- och de västerländska tecknade seriernas delade historia, mangans plats på de svenska filialbiblioteken idag och tidigare relevant forskning. I den tidigare forskningen presenteras moralpanik, populärkultur och skräplitteratur som en anledning till de fördomar som påverkar förmedlingen av manga idag och jämförs med Frankrikes starka seriekultur och marknad för manga. För att undersöka inköpsprocess, förmedling och exponering utfördes 17 enkätundersökningar i samband med 9 fältundersökningar vid Umeås filialbibliotek. Detta visade att mangan ofta köps in utan urval, på grund av en brist på manga översatt till svenska. Generellt fokuserar man mer på vad som skall köpas in än vad som undviks vid inköp. Biblioteken undviker om möjligt att påbörja inköp av långa serier men fortsätter köpa in dessa om de påbörjats. Man anpassar gärna sina inköp av manga efter förekomsten av färdiga katalogposter och katalogiserar inte mangan internt. Exponeringen av manga har minskat på senare år och 88% av respondenterna ser att det kanske behövs eller behövs mer exponering av mangan idag. Mangan placerades på biblioteken i nära anslutning till ungdomslitteratur men utan inbördes ordning. Fältstudierna bekräftade den svenska mangans målgrupper enligt Strömberg (2007 s.68). Ingen klar skillnad kunde ses emellan inköp, katalogisering och exponering av manga i en jämförelse mellan folkbibliotek och integrerade skol- och folkbibliotek, skillnaderna är sannolikt mer knutna till bibliotekens storlek och aktivitetsnivå. Undersökningen avslutas med nya förslag för inköp i form av en prenumerationstjänst ifrån Comixology, förslag för märkning av manga i två målgrupper (barn/ungdom) samt hänvisning till vidare ökad kunskap om manga som läsfrämjande medie i stil med västerländska tecknade serier.

Den 11 mars 2020 deklarerade WHO att en pandemi av Covid-19 rådde. Som en följd av det införda vaccinationskravet uppstod en stark polarisering i samhället mellan ovaccinerade och vaccinerade människor. Dilemmat: individens egna val gentemot samhällets påtryckningar. Syftet med denna uppsats var att undersöka strategier och erfarenheter hos personer verksamma inom människovärde yrken, med tanke på deras status som öppet ovaccinerade. Materialet har samlats in via semistrukturerade intervjuer med 6 respondenter och har analyserats i en tematisk analys med hjälp av stigmateorin och teori om moralpaniken. Intervjuer med respondenterna visar att alla upplevde olika grad av stigmatisering. Deras möjligheter i samhället begränsades. På grund av detta söker dem upp nya grupper och nya vänner som ett socialt stöd för att förstärka sig själva och stå emot stigmatiseringen. Bilden av ovaccinerade, tänker respondenterna, är stereotypiskt framställd och beskriver dem som, till exempel: “dumma “, “rebelliska "och “konstiga “. Medan deltagarna tänker att de är självständiga individer, som brukar läsa vetenskapliga artiklar och officiella källor eftertänksamt.

I fokus för denna studie står två svenska hiphopband – Labyrint och Kartellen, och hur de gestaltats i tio olika artiklar, i samband med avbokade konserter. Syftet med den här studien är att med hjälp av textanalys försöka förstå hur nyhetstidningars porträttering av musiker kan tolkas olika beroende på ordval och vem som får komma till tals. För att besvara syftet har vi utgått från två frågeställningar: Hur framställs grupperna genom det narrativa berättandet, och hur kan det narrativa berättandet tolkas? I vår tolkning har vi utgått från hermeneutiska och den postmodernistiska synen – att det finns mer än en sanning.För att lyfta analysen till en makronivå använder vi begreppen representation, moralpanik och makt. Detta för att förstå, förklara och bedöma materialet som framkommer i vår studie. I analysen framträder mönster i artiklarna om båda banden. I samtliga artiklar om både grupperna blir de omnämnda, men direktciteras enbart i strax under en tredjedel. Däremot direktciteras andra aktörer i varje artikel. Vi kan även se att skribenten lagt upp artiklarna likt ett drama, där nyhetsvärdet till stor del ligger i den maktkamp som utspelas mellan de olika aktörerna. Journalisten spelar en viktig del av denna maktkamp. Genom narrativet kan journalisten inte bara gynna eller missgynna aktörerna, utan även påverka läsaren i önskad riktning. / The focus of this essay is on two Swedish hiphop bands – Labyrint and Kartellen, and how they are represented in ten different articles in connection to cancelled concerts. The purpose of this study is to, by the use of text analysis; understand how newspapers’ portrayal of musicians can lead to different interpretations depending on the choice of words and who gets to be heard. We have used two main questions in order to find out the results of our study: How are the bands portrayed through the narrative storytelling? and how can the narrative storytelling be interpreted? We have used the hermeneutic paradigm and the postmodern perspective as a frame for our study – that there is more than one truth.We are using three different concepts to lift this analysis to a macro level; representation, moral panics and power. The reasons why we are using them, is to understand, explain and form an opinion of the material that emerges from our study. There are patterns shown in our analysis regarding the two bands. The bands are mentioned in all the articles, but they are only directly quoted in just under a third of the articles. Meanwhile, other participants get directly quoted in every article. We can even see that the writer has constructed the articles like a drama, where the news value in big part is being played between the different participants. The reporter plays a big part of this power struggle. Through the narrative the journalist do not only have the power to benefit or disfavour the participants, but also affect the reader by steering him or her in a wanted direction.