Gamma-aminobutyric acid (GABA) and short neuropeptide F (sNPF) are widespread signalling molecules in the brain of insects. In order to understand more about the signalling and to some extent start to unravel the functional roles of these two substances, this study has examined the locations of the transmitters and their receptors in the brain of the fruit fly Drosophila melanogaster using immunocytochemistry in combination with Gal4/UAS technique. The main focus is GABA and sNPF in feeding circuits and in the olfactory system. We found both GABA receptor types in neurons in many important areas of the Drosophila brain including the antennal lobe, mushroom body and the central body complex. The metabotropic GABAB receptor (GABABR) is expressed in a pattern similar to the ionotropic GABAAR, but some distribution differences can be distinguished (paper I). The insulin producing cells contain only GABABR, whereas the GABAAR is localized on neighbouring neurons. We found that GABA regulates the production and release of insulin-like peptides via GABABRs (paper II). The roles of sNPFs in feeding and growth have previously been established, but the mechanisms behind this are unclear. We mapped the distribution of sNPF with antisera to the sNPF precursor and found the peptide in a large variety of interneurons, including the Kenyon cells of the mushroom bodies, as well as in olfactory sensory neurons that send axons to the antennal lobe (paper III). We also mapped the distribution of the sNPF receptor in larval tissues and found localization in six median neurosecretory cells that are not insulin-producing cells, in neuronal branches in the larval antennal lobe and in processes innervating the mushroom bodies (paper IV). In summary, we have studied two different signal substances in the Drosophila brain (GABA and sNPF) in some detail. We found that these substances and their receptors are widespread, that both sNPF and GABA act in very diverse systems and that they presumably play roles in feeding, metabolism and olfaction. / At the time of doctoral defense, the following paper was unpublished and had a status as follows: Paper 4: Manuscript.

Tumor growth and progression not only depend on properties of the malignant cells but are strongly influenced by the tumor microenvironment. The tumor stroma consists of various cell types such as inflammatory cells, endothelial cells and fibroblasts, which can either inhibit or promote tumor growth. Consequently, therapeutic targeting of the tumor stroma is increasingly recognized as an important tool to fight cancer. Two particularly important processes that contribute to the pathology of most types of tumors are angiogenesis and inflammation. In order to target these processes specifically and efficiently, it is fundamental to identify and understand the factors and signaling pathways involved. This thesis initially describes the multiple functions of the small heat shock protein αB-crystallin in the tumor microenvironment. αB-crystallin was first identified in a screen of proteins specifically up-regulated in endothelial cells forming vessel-like structures. We found that αB-crystallin is expressed in a subset of tumor vessels and promotes angiogenesis by inhibiting endothelial apoptosis, suggesting that targeting of αB-crystallin might inhibit angiogenesis and thereby decrease tumor growth. However, we also discovered an important role of αB-crystallin in regulation of inflammatory processes. We show that αB-crystallin increases the surface levels of E-selectin, an important leukocyte-endothelial adhesion molecule. Thereby, αB-crystallin may alter leukocyte recruitment to inflamed tissues such as the tumor stroma. In addition, we found that αB-crystallin is expressed in immature myeloid cells that accumulate in the periphery and at the tumor site during tumor development. Importantly, lack of αB-crystallin resulted in increased accumulation of immature myeloid cells, which might increase tumor associated inflammation. Finally, through combining laser microdissection of vessels from human tissue and microarray analysis, we identified a gene expression signature specifically associated with vessels in high grade glioma. Blood vessels in malignant glioma are highly abnormal and contribute to the pathology of the disease. Thus, knowledge about the molecular set-up of these vessels might contribute to the development of future vascular normalizing treatments.

I den här uppsatsen studeras grammatik i litteratur för små barn. Materialet består av ett urval böcker som riktar sig till barn i åldern noll till tre år och som är skrivna av några av Sveriges populäraste barnboksförfattare. Språket i böckerna analyseras med hjälp av Svenska Akademins grammatik för att kartlägga vilka avsteg från den grammatiska normen som är vanligast i materialet samt hur frekvent dessa avsteg förekommer. Mot bakgrund av forskning om barnspråk jämförs även grammatiken i barnboksmaterialet med barns grammatik. Resultaten visar att de vanligast förekommande grammatiska avstegen i materialet är subjektlöshet och avsaknad av finithet i verbfrasen. En rad andra avsteg från den grammatiska normen förekommer också relativt regelmässigt. Resultaten visar vidare att det finns skillnader avseende grammatik i texterna skrivna av olika författare. Två av författarna som ingår i undersökningen använder ett språk som motsvaras av grammatiken i mycket små barns språk. De övriga tre författarna använder grammatik som med enstaka undantag kan anses motsvara språkbruket hos barn i det övre skiktet av den aktuella ålderskategorin.

The morphology of asphalt mixtures plays a vital role in their properties and behaviour. The work in this thesis is aimed at developing a fundamental understanding of the effect of the asphalt morphology on the strength properties and deformation mechanisms for development of morphology-based analysis framework for long-term response prediction. Experimental and computational methods are used to establish the relationship between the mixture morphology and response. Micromechanical modeling is employed to understand the complex interplay between the asphalt mixture constituents resulting in strain localization and stress concentrations which are precursors to damage initiation and accumulation. Based on data from actual asphalt field cores, morphology-based material models which considers the influence of the morphology on the long-term material properties with respect to damage resistance, healing and ageing are developed. The morphology-based material models are implemented in a hot-mix asphalt (HMA) fracture mechanics framework for pavement performance prediction. The framework is able to predict top-down cracking initiation to a reasonable extent considering the variability of the input parameters. A thermodynamic based model for damage and fracture is proposed. The results from the study show that the morphology is an important factor which should be taken into consideration for determining the short- and long-term response of asphalt mixtures. Further understanding of the influence of the morphology will lead to the development of fundamental analytical techniques in design to establish the material properties and response to loads. This will reduce the empiricism associated with pavement design, reduce need for extensive calibration and validation, increase the prediction capability of pavement design tools, and advance pavement design to a new level science and engineering. / Asfaltblandningars morfologi har en avgörande betydelse för deras egenskaper och beteenden. Arbetet i denna avhandling syftar till att utveckla en grundläggande förståelse för effekten av asfaltsmorfologin för deras hållfasthetsegenskaper och deformationsmekanismer och utveckling av ramverksanalysmorfologi baserat på långsiktig förutsägelse. Experimentella beräkningsmetoder används för att fastställa sambandet mellan blandningens morfologi och respons. Mikromekanisk modellering används för att förstå det komplexa samspelet mellan asfaltmassans beståndsdelar som resulterar i spänningslokalisering och spänningskoncentrationer som är föregångare till initiering av skador och ackumulation. Morfologibaserade materialmodeller beaktar påverkan av morfologin på de långsiktiga materialegenskaperna med avseende på skademotstånd, helande samt åldrande, och är utvecklade från data hos verkliga asfaltsfältskärnor. Morfologinbaserade materialmodeller är implementerade i en varmblandad asfalt-( HMA )-brottmekanik-ramverk för förutsägelse av beläggningsprestanda. Ramverket kan i rimlig utsträckning förutspå variationen i ingångsparametrarna ’top-down’ sprickbildningsinitiering. En termodynamiskbaserat ramverk föreslås för skador och brott. Resultaten från studien visar att morfologin är en viktig faktor som bör beaktas för att bestämma respons av asfaltblandningar på kort och lång sikt. Ytterligare förståelse av inverkan av morfologin kommer att leda till utvecklingen av grundläggande analytiska tekniker i design för fastställning av materialegenskaper och belastningars respons. Detta kommer att minska empirism som förknippas med beläggningskonstruktionen, minska behovet av omfattande kalibrering och validering, öka förutsägelseförmågan av designverktyg för beläggningen, samt avancera beläggningsdesign till en ny vetenskaplig nivå och ingenjörskonst. / <p>QC 20150420</p>

Uppsatsen undersöker utvecklingsnivåerna hos eleverna som läser C-kurs på studieväg 1 och studieväg 3. Studien utgår ifrån Pienemanns processbarhetsteori och analyserar vilka strukturer inom morfologin och syntaxen som eleverna procesar. Analysen görs utifrån uppkomstkriteriet och 50-procentkriteriet. Studiens resultat visar att eleverna i båda grupperna följer inlärningsordningen inom processbarhetsteorin och att det inte är så stor skillnad mellan båda grupperna när det gäller utvecklingsnivåerna. Den morfologiska analysen visar att eleverna på studieväg 3 har kommit längre i sin språkutveckling än eleverna på studieväg 1. Analysen av utvecklingsnivåerna inom syntaxen har inte visat någon större skillnad mellan grupperna.

The development of keystroke logging programs and their use to study the writing process affords an opportunity to combine keystroke logging together with diagnostic tests to provide further information about the test-taking process beyond the given answers. This exploratory study provides a starting point for the usage of keystroke logging programs when taking diagnostic linguistic tests. Twenty-one Swedish students in upper secondary school took a morphological test in English that assesses morphological knowledge – which recent studies suggest is related to reading and writing development – using the keystroke logging program GenoGraphiX-LOG. Temporal and revision data, as well as GenoGraphiX-LOG’s provided statistical and visualization tools, were used to investigate the cognitive processes of the participants in relation to morphological knowledge. Haye’s model of the writing process and the Morphological Pathways Framework (MPF) was used to ground the analysis in current cognitive theory. The results reveal that higher-level processes such as evaluation and planning can be seen with the help of keystroke logging, as well as the integration of morphological information and spelling. The current analytical and visualization tools provided by GenoGraphiX-LOG require further development to streamline their usage together with diagnostic linguistic tests. / Utvecklingen av program för registreringen av tangenttryckningar och deras användning inom forskning om skrivprocesser bidrar ytterligare information om provtagningsprocessen utöver provsvaren. Denna explorativa studie ger en startpunkt för användningen av program för tangenttryckningsregistrering tillsammans med diagnostiska lingvistiska prov. Tjugoen svenska elever i andra året på gymnasiet utförde ett morfologiskt prov på engelska som utvärderar morfologisk kunskap – vilket relaterar till läs- och skrivutvecklingen enligt nya studier – med hjälp av programmet GenoGraphiX-LOG. Temporal och revideringsdata användes, tillsammans med programmets verktyg för statistisk redovisning och visualisering, för att undersöka deltagarnas kognitiva processer i relation till deras morfologiska kunskap. Hayes modell av skrivprocessen och Morphological Pathways Framework (MPF) användes för att förankra analysen i aktuell kognitiv teori. Resultaten visar att högre processer såsom evaluering och planering kan synliggöras med hjälp av registrering av tangenttryckningar. De nuvarande analytiska och visualiseringsverktygen i GenoGraphiX-LOG behöver utvecklas vidare för att effektivisera dess användning med diagnostiska lingvistiska prov.

Flerkärnighet är ett betydelsefullt begrepp för regional strategisk planering, såväl som analytiskt verktyg såväl som normativ planeringsdoktrin. Som planeringsdoktrin används flerkärnighet ofta för att hantera spatial rättvisa, och antas ge upphov till en rumsligt balanserad utveckling. Tidigare forskning har dock inget konsensus kring huruvida flerkärnighet kan ha denna funktion, vilket gör dess användning i planering problematisk. Syftet med denna studie är att ifrågasätta relationen mellan flerkärnighet och spatial rättvisa för att bidra till vidare insikter om hur strategisk regional planering legitimeras och bedrivs, samt dess möjlighet till att implementera förändring. Studiens teoretiska utgångspunkter grundar sig dels i teorier kring regional morfologi och interurbana förhållanden, samt i tidigare forskning kring flerkärnighet och spatial rättvisa. Relationen mellan koncepten analyseras genom en kombination av kvantitativ bivariat analys, där koncepten tolkas som tillstånd, samt kvalitativ innehållsanalys där koncepten tolkas som planeringsdoktrin och policy. Denna studie visar att flerkärnighet har begränsningar i sin förmåga att ha betydelsefulla effekter på spatial rättvisa. Som tillstånd har flerkärnighet en mycket svag utjämnande effekt, och som planeringsdoktrin resulterar flerkärnighet i en motsägelsefull hantering av spatial rättvisa. Flerkärnighet har dock en roll i att diskursivt konstruera en upplevd spatial rättvisa genom den diskurs som flerkärnighet medför i planering. Detta resultat ifrågasätter användningen av flerkärnighet i regional planering och tydliggör ett glapp mellan planeringens ambitioner och utfall.

Medieval dwelling houses of a similar type have been documented on Gotland in archaeological investigations. They all have common planning, a rectangular house foundation divided into two rooms and a square-shaped fireplace which is located in one of the corners. In this study the aim is to find out when this type of building was first introduced on Gotland as well as why it was adopted. Another aim is to compare the gotlandic houses with similar buildings from other places in Scandinavia? The method used to answer these questions consists of a comparison between visually similar houses from Gotland and the mainland based on orientation, dimensions, construction and dating. The comparison shows that the majority of the foundations investigated frequently are oriented west east, that the average dimensions are approximately 8 × 6 m and that the houses approximately can be dated between the 12th and 13th century.

Denna studies syfte är att analysera ett flertal litteraturkritiska verk från ett språkligt perspektiv. En stilistisk analys har utförts, och jag har därmed fördjupat mig i aspekter som är grundläggande för att identifiera en texts stilistiska drag, med fokus på lexikala och syntaktiska aspekter. De kanaler som tas upp är Goodreads.com, två bokbloggar och två tidningar. Tesen som denna studie grundar sig på är att texternas språkliga innehåll och framförallt svårighetsgrad påverkas av författare och spridningskanal. För att utföra studien har jag använt mig av totalt sex litteraturkritiska verk som handlar om två romaner skrivna av debutanter. Det som är studiens primära avsikt är att sätta de identifierade stilistiska drag i relation till texternas författare samt vilken kanal som varit huvudsaklig för att sprida texten vidare. Analysens struktur har som syfte att visa på skillnader och likheter både mellan kritiska verk skrivna för samma kanal och för olika kanaler. Studiens resultat pekar på att faktorer såsom författare och spridningskanal påverkar språket på ett sätt som har inverkan på texternas stilistiska drag. Därmed är slutsatsen att en recensions stil påverkas av vem det är som skriver recensionen och vilka kanaler används för att sprida recensionen vidare.

Knowing the taxonomy of unicellular dinoflagellate cysts is important in reconstructing paleoenvironments, paleoclimatology and paleobathymetry. Different dinoflagellates tend to prefer different depths, salinity levels and climate. Species of dinocysts only occur during a certain interval in the geological record and are therefore an important tool for dating sediments. Biostratigraphic research uses age determination of sediments depending on first and last occurrences of different species, or co-occurrences of several species. However, it can be rather time consuming and difficult to identify dinoflagellate cysts for people that are not experts in this field. In an attempt to resolve this, a database was created for 145 genera of dinoflagellate cysts existing during Palaeocene and Eocene in the online accessible program Xper3. Morphological criteria or “descriptors” were added along with describing “states”. The number ofmorphological descriptors chosen were 13, with 3 to 15 states for each descriptor.Each genus was described in a matrix and was given one or more unique states for each descriptor, which were defined from the literature by original morphological descriptions of dinocyst genera and photographs of holotypes. A morphological identification key was automatically created in Xper3 from this database, which enabled identification of genera by choosing unique states that were visible for the dinocysts being analysed.A test using photographs with different levels of preservation of dinoflagellate cysts of Eocene age of Aquitaine basin was undertaken in order to assess the reliability of the morphological identification key. The aim was also to see which morphological criteria were more common and how many descriptors and states were needed to reach an end-result of 5 remaining genera, including the correct genus.Errors that were caused in the identification key were immediately reviewed and re-tested. In 38 of 43 tries, a maximum of five genera were remaining, with the correct genus included. This confirmed that the identification key worked relatively well.Another test demonstrated how the identification key worked for identifying dinocysts with an optical microscope in unknown samples, which are photographed and published in the present report, along with data showing how many descriptors and states were used, remaining genera and which states were chosen for each genus.In general, only 1-8 descriptors were necessary and 5 the most common number used. The morphological character (state) “type of ornamentation” was the most widely used followed by “distribution of ornamentation”, “shape of the cyst” and “size of the ornamentation”. However, the archeopyle (excystment opening), was not always visible in the dinocysts, but is still considered a key morphological descriptor. / Dinoflagellater är en typ av mikroskopiska plankton som kan bilda så kallade cystor eller vilosporer för att skydda sig vid kritiska miljöförändringar. Dessa cystor kan ligga vilandes i sediment under en längre tid. Det är också dessa cystor som bevaras som fossil. Eftersom det finns en sådan hög mångfald av dinoflagellatcystor i fossila sediment, liksom att de mikroskopiska, existerar över stora delar av jorden samt att de har en snabb evolution, så används de ofta till att datera sediment inom biostratigrafi.För att kunna datera sediment med hjälp av dinoflagellatcystor, krävs det att man kan identifiera de olika arterna och veta i vilken tidsålder de existerade. Att klassificera dinoflagellatcystor kan därför vara mycket svårt och ta en hel del tid om man inte är någon expert. I denna studie har därför en databas och identifieringsnyckel skapats i ett onlinebaserat dataprogram kallat Xper3. Xper3 är primärt riktat till att hjälpa personer med grundläggande kunskaper i att beskriva utseendemässiga karaktärer hos olika typer av mikrofossil, inklusive dinoflagellatcystor.I denna identifieringsnyckel använde jag mig av 145 olika dinoflagellatsläkten vilka alla existerade någon gång under tidig Paleogen, dvs hela Paleocen och/eller Eocen (66–34 miljoner år sedan). Dessutom användes 13 olika morfologiska beskrivningar ”descriptors” med 3–15 olika svar ”states” per beskrivning.Målet är att få en identifieringsnyckel som unikt kan identifiera olika typer av dinoflagellatcystor på genusnivå, med ett förslag på maximalt fem återstående släkten (genera). Studien undersökte även vilka morfologiska beskrivningar som är mest användbara och hur många olika typer av beskrivningar som behövs för att analysera dinoflagellatcystor.För att testa om identifieringsnyckeln fungerade, användes olika typer av kända och okända dino-flagellatcystor i ett så kallat ”Test 1: Kända dinoflagellatcystor” och ”Test 2: Okända dinoflagellat-cystor.I det första testet, ”Test 1”, grupperades kända dinoflagellatcystor i olika typer av bevarande tillstånd så som ”välbevarade”, ”tveksamt bevarande” och ”väldigt dåligt bevarade” dinoflagellat-cystor. Detta test förde statistik på hur många släkten av förslag som kom upp i slutändan och vilka morfologiska beskrivningar som användes mest och hur många olika beskrivningar som behövdes.Det andra testet, ”Test 2”, undersökte hur denna identifieringsnyckel fungerade att analysera dinoflagellatcystor från okända prover under mikroskop. Fotograferade dinoflagellatcystor presente-rades i denna rapport tillsammans med detaljer på hur de hade identifierats.I de flesta fallen, kunde identifieringsnyckeln ge ett förslag på maximalt fem återstående släkten av dinoflagellatcystor, där det korrekta släktet var ett utav förslaget, vilket tyder på att identifierings-nyckeln fungerar. Den mest använda morfologiska beskrivningen var ”typ av ornament”, och antal morfologiska beskrivningar som behövdes var mellan ett till åtta, där fem var det antal beskrivningar som mest användes i att identifiera dinoflagellatcystor i identifieringsnyckeln.