Cárie Precoce da Infância (CPI) é uma doença prevalente de etiologia complexa, que pode afetar a qualidade de vida da criança acometida. A Entrevista Motivacional (EM) é uma abordagem para mudança de comportamento que encoraja os pacientes a tomarem suas próprias decisões e que tem demonstrado ser efetiva na prevenção de CPI. O objetivo do estudo foi avaliar a efetividade da EM na prevenção de CPI em comparação com a Educação Convencional em Saúde (EC) no contexto da Atenção Primária à Saúde (APS). Esse foi um ensaio comunitário randomizado por cluster com grupos paralelos. Doze Unidades de Saúde do sul do Brasil foram alocadas aleatoriamente em dois grupos de seis, e os profissionais das Equipes de Saúde Bucal (ESB), cirurgiões-dentistas (CD) e técnicos em saúde bucal (TSB), de um dos grupos receberam treinamento para EM, enquanto os profissionais do grupo EC não receberam nenhum treinamento. As mães/crianças e os examinadores externos foram cegados para a intervenção. Os dados foram coletados por examinadores calibrados através de um questionário socioeconômico e de um exame clínico com utilização dos critérios do International Caries Detection and Assessment System (ICDAS), o qual foi transformado em índice de superfícies cariadas, com extração indicada ou obturados por cárie (ceo-s) modificado para inclusão de lesões de cárie não cavitadas. Das 674 crianças nascidas no território de abrangência no ano 2013, 469 receberam a intervenção (224 do grupo EC, 245 do grupo EM) e 320 foram examinadas ao final do estudo (145 no grupo EC, 175 no grupo EM), com um acompanhamento final de 68%. A média do ceo-s para a amostra total no final do estudo foi de 1,34 (IC95% 0,97-1,71). A taxa de cárie por 100 superfície-ano no grupo EC foi 1,74 (IC95%: 1,14-2,34) e no grupo EM foi 0,92 (IC95% 0,63-1,20). Para corrigir o efeito do cluster e as variáveis desbalanceadas, foi realizada uma regressão multinível de Poisson e o efeito da EM foi IRR= 0,40 (IC95%: 0,21-0,79). Uma abordagem baseada nos princípios da EM foi mais efetiva na redução de superfícies afetadas pela CPI quando comparado com a EC. / Early childhood caries (ECC) is a prevalent and complex disease, which can affect the quality of life. Motivational interviewing (MI) is an approach to change behavior that encourages patients to make their own decisions and has been shown to be effective in preventing ECC. The aim of the study was to evaluate the effectiveness of MI in preventing ECC in comparison to conventional oral health education (EC) in the context of primary healthcare (PHC). This was a community-based randomized cluster trial with parallel groups. Twelve Health Care Services in southern Brazil were randomly allocated in two groups of six, and professionals of the Oral Health Team (OHT), dental surgeons (DS) and dental hygienists (DH), in one group were trained in MI, while the professionals in the EC group received no training. The mothers/children and external examiners were blinded to the intervention. The data were collected by calibrated examiners using socioeconomic questionnaire and a clinical examination based on the International Caries Detection and Assessment System (ICDAS) criteria and transformed into decayed, missing, and filled surfaces (dmfs) modified for inclusion of non-cavitated caries lesions. Of the 674 children born in the catchment area in the year 2013, 469 received the intervention (224 in the CE group, 245 in the MI group) and 320 were examined by the end of the study (145 in the CE group, 175 in the MI group), with final follow-up of 68%. Mean dmfs at the end of the study period for the whole sample was 1.34 (95%CI: 0.97-1.71). The caries rate per 100 surface-year in the CE group was 1.74 (95%CI: 1.14-2.34) and in the MI group it was 0.92 (95%CI 0.63-1.20). To correct clustering effect and unbalanced factors, multilevel Poisson regression was fitted and the effect of MI was IRR= 0.40 (95%CI: 0.21-0.79). An approach based on the principles of MI was more effective in reducing the number of surfaces affected by ECC when compared to CE.

Psychological interventions can improve outcomes and reduce symptom severity for individuals with gambling disorder. This chapter provides an overview of current evidence from moderate- to large-scale randomized controlled trials of psychotherapy interventions for the treatment of gambling problems. Interventions include full-length professionally delivered therapies (behavior therapy, cognitive therapy, and cognitive-behavioral therapy), as well as self-directed workbooks and computer-facilitated programs. Motivational interventions, including motivational interviewing, motivational enhancement therapy, and personalized feedback, are also reviewed. This chapter highlights gambling-related treatment outcomes and comparisons between conditions for randomized trials, with an emphasis on treatment dropout. Attrition rates are generally high across all multi-session intervention modalities and formats. Overall, findings suggest that no specific treatment consistently outperforms other active treatments, but cognitive-behavioral therapy does have the most empirical support for the treatment of gambling disorder. In addition, brief motivational interventions are sufficient for some gamblers to change their behavior, particularly those experiencing only a few adverse symptoms from their gambling involvement. Future research efforts will benefit from further refining existing treatments to improve retention, which in turn may enhance effectiveness.

Sammanfattning   Bakgrund: Fysisk aktivitet är viktigt för barn och ungas hälsa och välmående. I Sverige så som i hela världen ses en nedåtgående trend för barn och ungas fysiska aktivitet. Genom hälsobesöken träffar skolsköterskan alla skolbarn, vilket ger tillfälle till dialog kring barnens inställning till fysisk aktivitet. Elever som vill göra en förändring kan få hjälp genom motiverande samtal (Miller & Rollnick, 2013). Syfte: Beskriva skolsköterskors erfarenheter av att arbeta med fysisk aktivitet med mellan- och högstadieelever. Metod: Kvalitativ intervjustudie genomfördes med en induktiv ansats. Studien analyserades genom en kvalitativ manifest innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Totalt intervjuades 17 skolsköterskor. Resultat: Skolsköterskorna var engagerade på olika sätt i elevernas fysiska aktivitet och använde sig delvis av motiverande samtal. Det framkom även andra aktörer i omgivningen som hade positiv inverkan på elevernas fysiska aktivitet. Genom analysen kom två kategorier fram vilket var; Hälsofrämjande arbetes betydelse och Omgivningens roll. Slutsats: Skolsköterskorna har en viktig, men tidvis svår roll, i att uppmuntra eleverna till fysisk aktivitet. Det är en stor utmaning i hälsosamtalen. Skolsköterskorna ser individuella variationer kring hur fysiskt aktiva eleverna är. Skolans engagemang är viktig för elevernas fysiska aktivitet enligt skolsköterskorna.   Nyckelord: Barns hälsa, Djupintervjuer, Hälsofrämjande, Kvalitativ forskning, Motiverande samtal / Summary   Background: Physical activity is important for the health and well-being of children and young people. In Sweden, as in the whole world, a downward trend is observed for the physical activity of children and young people. Through the health visits, the school nurse meets all schoolchildren, which provides opportunity for a dialogue about the children's attitude to physical activity. Student who want to make a change can get help through motivational conversations (Miller & Rollnick, 2013). Aim: To describe school nurses´ experiences of working with physical activity with middle and high school students. Methods: A qualitative interview study was conducted with an inductive approach. The study was analyzed through a qualitative manifest content analysis according to Graneheim and Lundman (2004). A total of 17 school nurses were interviewed. Results: The school nurses were involved in various ways in the students' physical activity and used parts of motivational interviewing. Other actors in the area also appeared that had a positive impact on the students' physical activity. Through the analysis two categories emerged which were; The importance of health promotion work and The role of the environment Conclusions: The school nurses have an important, but sometimes difficult role, in encouraging students to physical activity. This is a major challenge in health conversations. The school nurses see individual variations in how physical active the students are. The school´s involvement was also important for the students´ physical activity according to the school nurses.   Keywords: Child Health, Health promotion, In depth- interviews, Motivational interviewing, Qualitative research

INTRODUCTION: Motivational Interviewing (MI) is an evidenced based counseling style to elicit health behavior change. Team-based student clinics are an ideal climate for students to learn and practice team-based care, yet little is understood as to how client-centered communication styles such as MI are implemented in a team setting. PURPOSE: The purpose of this dissertation was to conduct an exploratory study using mixed methods to better understand how an MI training translates to team-based communication with clients, the factors impacting team-based implementation of MI, and how team-based MI impacts clients’ perceived autonomy at a student-led, interprofessional, team-based wellness clinic for low-income seniors. METHODS: Fifty-five clinic sessions were audio recorded and participants completed the Health Care Climate Questionnaire to measure perceived autonomy support, 16 clinic participants were interviewed, and 15 health care students participated in four focus groups. The recordings were coded with the Motivational Interviewing Treatment Integrity code (MITI 4.2.1). Independent t-tests, and multiple regression models were used to assess differences in MITI scores, association between MITI scores and team/patient characteristics, and associations between MITI scores and perceived autonomy support. Interviews and focus groups were qualitatively analyzed to identify themes. RESULTS: A short training in MI was not associated with MI proficiency as measured by the MITI, and student teams were found to overstate their use of MI on team-report measures. Less education, older age, and a larger team size were associated with lower MITI scores. High levels of perceived autonomy support were found across all clients, but MITI scores were not associated with perceived autonomy support. Clinic participant interviews identified benefits to engaging with the student teams including opportunities to socialize, as well as support in managing their health. The students found the MI training to be beneficial but noted that team dynamics ultimately effected MI use. CONCLUSION: It is possible to implement MI in team-based settings, but sufficient training and ongoing coaching is needed to ensure translation to practice. As health care programs continue to promote team-based care, further research is needed to fully understand how teams can effectively communicate with clients, and how they can provide the autonomy supportive environment needed to elicit internal motivation to engage clients in their own health management.

Denna studie gjordes för att undersöka om samtalsmetoden Livsspelet, som vuxit fram ur klinisk verksamhet, har kopplingar till motivationsteorin Self-determination theory (SDT). Ett framträdande drag hos denna teori är framhävandet av tre psykologiska behov som antas ha betydelse för människors motivation och utveckling: Kompetens, autonomi (självbestämmande) och samhörighet. För att uppnå syftet konstruerades ett analysinstrument, avsett att undersöka om och hur samtalsledarens yttranden kunde kopplas till uppfyllandet av de tre grundbehoven. Tio inspelade samtal med en klient transkriberades. Samtalsledarens samtliga yttranden kodades enligt analysinstrumentet och placerades in i en av 18 kategorier, under fem olika teman. Därefter räknades antalet yttranden i de olika kategorierna för att undersöka hur stor del av samtalsledarens yttranden som kunde kopplas till de tre grundbehoven. Resultatet av undersökningen visade att en majoritet av samtalsledarens yttranden kunde kopplas till de tre grundbehoven kompetens, autonomi och samhörighet.

Background: MI has been successful in strengthen patient oriented treatment and helpingpatients in need for lifestyle change. However, the method has not been establishedeverywhere and there is still inexperience and unawareness surrounding it. Aim: The aim was to describe nurses' experience of working with Motivational Interviewing( and target what they think are the advantages and obstacles when working with it. Method: A total of seven articles about nurses’ experience of using MI were included in this literature review with thematic content analysis. The articles were analyzed from a care taking perspective. Results: The analysis identified two themes: Advantages with MI and Obstacles with MIWithin these two themes, a total of six under themes or categories have been found. In the first theme: positive results and patient communications. In the second theme: knowledge limitations, time factors, support and disinterest. Conclusion: MI is a simple method to learn and helps the communication between nurse and patient. The main reasons for nurses not using MI are lack of knowledge in the method, them feeling insecure in using it and believing it will take longer time to practice. There are also problems with nurses being uninterested in using MI and management or colleagues not supporting the method, despite the evidence of its success. / Bakgrund: MI har visat sig vara en framgångsrik metod för att stärka den personcentrerade vården och behandla patienter i behov av livsstilsförändringar. Samtidigt har inte metoden etablerat sig överallt och det finns en okunskap om den. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att använda motiverande samtal inom omvårdnad och vad de anser är metodens fördelar och hinder. Metod: Studien är en litteraturstudie med tematisk innehållsanalys. Sammanlagt har sju artiklar analyserats utifrån ett vårdgivarperspektiv. Resultat: Två teman identifierades i analysen fördelar med MI och hinder för att använda MI I dessa teman har totalt sex underteman tagits fram, där positiva resultat och utvecklande patient kommunikation återfinns i det första temat och Brist på kunskap och erfarenhet, tidsfaktorn, uppmuntran och stöttning samt ointresse finns i det andra. Slutsatser: MI är en enkel metod som gynnar vården och patientkommunikationen men som skapar en viss osäkerhet hos utövaren då den skiljer sig mot många sjuksköterskorsutbildning. Huvudanledningarna till att MI inte används genomgående är att sjuksköterskorna inte kan metoden fullt ut, känner sig osäkra på den och tror att den tar längre tid att använda. Det finns också de som väljer bort MI då ledning och kollegor inte uppmuntrar till användning.

Bakgrund Kardiovaskulära sjukdomar bidrar till utbredd dödlighet och orsakar stora kostnader för samhället. Den fysiska aktiviteten har god effekt på människokroppen samt i preventivt och behandlande syfte avseende kardiovaskulära sjukdomar. Sjuksköterskan kan nyttja fysisk aktivitet som en del i en behandlingsprocess genom att motivera, utbilda och vägleda patienten till förbättrad egenvårdsförmåga och en ökad mängd utförd fysisk aktivitet. Syfte Syftet med denna studie var att undersöka om sjuksköterskan med hjälp av motiverande samtal och patientutbildning kan hjälpa patienter med eller i riskzonen för kardiovaskulär sjukdom att utföra mer fysisk aktivitet. Metod Metoden var en litteraturöversikt. Vetenskapliga artiklar söktes i databaserna Cinahl och PubMed. Efter kvalitetsgranskning valdes 15 artiklar ut som sedan analyserades. Artiklarna sammanställdes därefter i en matris och redovisades i ett resultat. Resultat Resultatet visade positiva effekter av sjuksköterskans delaktighet och förmåga att utbilda patienter med eller i riskzonen för kardiovaskulär sjukdom att utför mer fysisk aktivitet.Resultatet presenterades utifrån tre teman: effekter av patientutbildning, effekter av motiverande samt patientens upplevda förmåga och följsamhet.I studien framkom även att den fysiska aktiviteten genererade positiva fysiologiska effekter på blodtryck, blodfetter, midjemått, BMI, totalkolesterol och vikt. Slutsats Motiverande samtal och patientutbildning kan ha gynnsamma effekter gällande ökad utförd mängd av fysisk aktivitet för patienter med eller i riskzonen för kardiovaskulär sjukdom. En betydande aspekt för patienternas förmåga att utföra fysisk aktivitet och förmågan till egenvård samt följsamhet till behandling visade sig vara den upplevda självförmågan.

Rökning är en av de vanligaste riskfaktorerna för hjärtkärlsjukdom i Sverige. Det finns ett flertal vetenskapligt underbyggda metoder för att sluta röka. Rådgivning och motiverande samtal kring rökavvänjning, samt nikotinersättningsmedel är väl utarbetade metoder. Syftet är att undersöka vilket stöd till rökfrihet som rökande patienter får på avdelning 10 på UMAS. Metoden är en enkätstudie och resultatet presenteras genom kvantitativ data. Urvalet består av de patienter som befann sig på avdelningen (n = 75) de två veckor som studien genomfördes. Urvalet är ett icke slumpmässigt, ett konsekutivt, urval. Resultatet av studien visar att ett stort antal patienter inte tillfrågas i fall de är rökare. Det är också vanligare att män tillfrågas i fall de röker än kvinnor. Bland rökande patienter var nikotinersättningsmedel den vanligaste metoden som erbjudits för att vara rökfri. Vidare visar resultatet att flera av de patienter som svarat att de inte är rökare, tidigare har rökt. Då materialet som ligger till underlag för studiens resultat är litet bör slutsatserna av studien betraktas med försiktighet. Av samma anledning kan inte heller resultatet av studien anses vara generaliserbart för populationen och bör därför inte överföras på annan verksamhet. / Smoking is one of the most common risk factors for heart and vascular diseases in Sweden. There are many scientifically proven methods to quit smoking. Among the well established ones are counselling and Motivational Interviewing together with different nicotine replacement therapies. The aim of this study was to investigate the support smoking patients are given not to smoke at ward 10 at UMAS. The chosen method is a survey study and the result is presented as quantitative data. The respondents are patients who were present at the ward (n = 75) during the two weeks when data was collected. It is a non-probability sample, a consecutive selection. The result shows that a large number of patients are not asked if they smoke. It is also more common to ask men than women if they smoke. Among the smoking patients nicotine replacement therapy is the most frequent method offered to stay off smoking. Further on the result shows that several of the patients who answered that they did not smoke were previous smokers. Considering the size of data collected the conclusions made in the study should be looked upon tentatively. For the same reason there is no possibility to generalize the result and convert it on to other areas.

No description available.

Bakgrund: Allt fler människor upplever ett försämrat psykiskt välmående och drabbas av psykisk ohälsa. I Sverige står psykisk ohälsa bakom den största anledningen till långtidssjukskrivningar. Sjukdomstillstånd som depression och ångest orsakar stort lidande både för individen, men får också stora konsekvenser för samhället i form av minskad produktivitet och ökade kostnader. Sjuksköterskans arbete att främja hälsa och minska lidande möjliggörs av ett personcentrerat synsätt där patienten med sin unika berättelse står i fokus. Att respektera patientens livsberättelse och autonomi är förenligt med samtalsmetoden Motiverande samtal (MI) där målsättningen är att framkalla livsstilsförändringar hos patienten på ett empatiskt och respektfullt sätt.  Syfte: Syftet var att beskriva betydelsen av motiverande samtal vid ångest och depression hos vuxna utifrån ett omvårdnadsperspektiv Metod: En icke-systematisk litteraturöversikt genomfördes och baserades på 15 vetenskapliga artiklar av kvantitativ och kvalitativ design. Artiklarna eftersöktes med hjälp av relevanta sökord i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO för att därefter kvalitetsgranskas med Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag. Vidare analyserades artiklarna med hjälp av integrerad analysmetod som resulterade i en sammanställning av tre övergripande kategorier. Resultat: Som resultat av litteraturöversikten framträdde tre kategorier; resultat av MI i samband av depression och ångest, partnerskap i samband med MI som omvårdnadsåtgärd samt förutsättningar för att MI ska fungera. MI är en metod under utveckling och resultaten visade på varierande betydelse och utfall huruvida MI fungerar för både patient, terapeut, organisation samt för samhället i stort. Slutsats: Slutsatsen tyder på att MI kan användas för att lindra vissa ångest- och depressionssymtom samt för att framkalla motivation till livsstilsförändringar hos patienter. Däremot är metoden inte alltid framgångsrik. Resultatet tyder vidare på att MI som metod passar väl ihop med personcentrerad vård som kan stärka sjuksköterskans arbete i att skapa en god och jämlik allians med patienten.