Krigsläget i Mellanöstern har resulterat i en stor flyktingkris och antalet asylsökande i Sverige 2015 var dubbelt så många jämfört med 2014. Syftet med denna studie var att undersöka mottagares (svenskars) tankar och känslor kring den rådande flyktingkrisen samt vad det finns för skäl till varför människor känner och tänker så. Antal personer som deltog i studien var 43 (18-80 år). Ett kvalitativt frågeformulär användes och det bestod av fem frågor som berörde deras syn på flyktingkrisen. Resultaten visar att merparten av deltagarna uttrycker positiva känslor gentemot flyktingar som anländer till Sverige, att de känner särskilt för barn, att en fördel med att flyktingar kommer till Sverige är deras kunskapsbidrag och att en nackdel är bristande resurser i Sverige. Dock tycktes de stora flyktingströmmarna väcka en viss oro och rädsla hos respondenterna vilket verkade bero på en instabil invandringspolitik som kan vara orsaken till människors blandade känslor inför flyktingkrisen.

The Swedish society has trough decades developed into a multicultural society. Minority groups such as Sami have been a part of the country for a long time. By being separated from the majority through culture, language etc. minorities demand the right to become independent and have the ability to practice their culture.   History show that minorities all over the world have been discriminated and abused by the majorities. Democratic procedures are often advantages for the majority. A lot of research has been made about this. The question researchers ask themselves is if the state should compensate minorities such as Sami’s by giving them group rights and if this is the right way to achieve equality and justice within a society.   The aim of this thesis is to examine how the minority group sami is being treated by the Swedish state and to analyze whether or not group rights work in the Swedish society. The research question is: Does group rights become a problem for the Swedish state? The essay applied two basic analytical positions made by Kymlicka and Kukathas. They are both publicly known by their contributions to questions on minority rights and multiculturalism. Their different perspectives were used on sami’s current position in the Swedish society and whether or not the state should or should not have group rights.   The method used in this essay includes a descriptive analysis and a case study on the sami minority group.   The conclusion of this essay is that the swedish state, even though the existents of certain group rights are still today discriminating the samis’. Furthermore, the reason why sami people still are not being treated well is because they have no political representation in Swedish politics.

En stark politisk självständighet på kommunal nivå i Sverige kan innebära skillnader i målsättningar och förutsättningar för integration under olika mandatperioder och koalitioner. Denna uppsats undersöker integrationspolitikens strategier och vill således undersöka och jämföra hur partiernas årsplaner förhåller sig till det som i forskning definieras som integration. vi vill exemplifiera hur kommunala politiker i den valda kommunen arbetar med sin integrationspolitik, vilka likheter och skillnader finns det mellan olika majoritetsstyren i dess årsplaner? Strävar majoriteterna efter multikulturell politik, segregerad politik eller assimilerings politik? Materialet i studien som har analyserats är Eskilstuna kommuns majoritetspartiers årsplaner som ligger till grund för studien. I dessa årsplaner har vi fokuserat på att ta ut väsentliga delar som kan kopplas till integrationspolitik. Vi har utgått från Hermansson (1984) idékomplex “varat, ”börat” och görat” Begreppens utformning utgör majoriteternas likheter, skillnader och åtgärder för problemet. I vårt fall utgår vi från hur majoriteternas idéer kring integration formuleras. Vi kommer även att utgå från tre dimensioner, där vi vill diskutera hur årsplanerna förhåller sig i verkligheten till dessa dimensioner av integrationspolitik. Grunden för dimensionerna bygger på Carl Dahlströms integrationsmodeller som delas upp i tre komponenter assimilering, mångkulturalism samt segregationEn slutsats vi har kommit fram till i studien är att alla årsplaner ser en verklighetsbild som bygger på ett samhälle som är segregerat. Alla majoriteter är överens om att det finns ojämlikheter och skillnader i samhället som gör att olika individer inte har samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter att delta i samhället. Vi ser även att alla partimajoriteter är överens om att man vill minska på dessa skillnader och vidta åtgärder för att detta ska ske. I detta steg börjar årsplanerna skilja sig åt där de strategiska målen och åtgärderna riktar sig åt olika håll.

This study is about whether the ban on hijab and niqab in France violates human rights. Also, if there are contradictions between the human rights conventions and the french ban on hijab andniqab. That is the purpose and question of the study. The topic was chosen for an interest on whether the French ban violates human rights, and if so, why is the ban still a law? To fulfill the purpose of the study, the study will be using human right conventions and a case from the European court of human rights. The study will also use a human rights based approach to further analyze whether the french ban violates human rights. The human rights based approach will also focus on the rights themselves and the implementation of the rights. The second theory used in the study is a theory on multiculturalism. The theory will focus on the term “blind fordifference”. In other words, are human rights blind for difference?The method used in this study is a qualitative content analysis. The method was chosen to analyze the content of the french ban of niqab and hijab but also to analyze the content of the human rights conventions. The result showed that there are some contradictions between the french ban and the human rights conventions. The French ban on hijab and niqab showed potential violations towards human rights articles in the human rights conventions.

<p>Abstract</p><p>This is a qualitative case study of how two teachers instill a new culture into immigrant children. I have used interview as one of my qualitative research methods and to make it a more informed assessment and to see the problem from more than one angle I have also used field study as a method. The purpose of this essay was to find out how two teachers work with immigrant children. I wanted to see how they work, how they integrate culture in their teaching and specific exercises they use to instill a new culture into the children. I also wanted to see what the literature says about integrating immigrant children into a new culture and if these particular teachers do as they are “supposed to”, or if they have found their own ways of teaching. I used a semi standardized interview to find out subjective specific ideas from the teacher’s point of view and tried to strike a balance from the objective side with a field study to actually get a glimpse of how the teachers work.</p><p>The two teachers in my study are working in slightly different ways when they teach culture. They use a lot of the same ideas but their focuses vary a bit. The Canadian teacher’s focus lies on teaching the children a little bit of everything, as in a lot of different cultures, although she includes the Canadian culture in her work too. The Swedish teacher focuses more on the Swedish culture and tries to instill the children in that one first of all. She teaches the children about other cultures too, but mainly the Swedish one.</p><p>Process of this qualitative case study has enlightened my understanding of cultural education because of its depth and clarity.</p>

Abstract This is a qualitative case study of how two teachers instill a new culture into immigrant children. I have used interview as one of my qualitative research methods and to make it a more informed assessment and to see the problem from more than one angle I have also used field study as a method. The purpose of this essay was to find out how two teachers work with immigrant children. I wanted to see how they work, how they integrate culture in their teaching and specific exercises they use to instill a new culture into the children. I also wanted to see what the literature says about integrating immigrant children into a new culture and if these particular teachers do as they are “supposed to”, or if they have found their own ways of teaching. I used a semi standardized interview to find out subjective specific ideas from the teacher’s point of view and tried to strike a balance from the objective side with a field study to actually get a glimpse of how the teachers work. The two teachers in my study are working in slightly different ways when they teach culture. They use a lot of the same ideas but their focuses vary a bit. The Canadian teacher’s focus lies on teaching the children a little bit of everything, as in a lot of different cultures, although she includes the Canadian culture in her work too. The Swedish teacher focuses more on the Swedish culture and tries to instill the children in that one first of all. She teaches the children about other cultures too, but mainly the Swedish one. Process of this qualitative case study has enlightened my understanding of cultural education because of its depth and clarity.

Will Kymlicka’s seminal work on Multicultural Citizenship has done much to advance the case for minority rights worldwide. Agreeing with communitarians that culture is important, yet unwilling to relinquish liberal equality and fairness, Kymlicka builds on John Rawls’s monumental Theory of Justice to show group rights are not only accord with liberalism, but are its true fulfilment. Yet, while Kymlicka’s theory has received accolades for elegantly tying liberalism and culturalism together theoretically, it has been met with equal scepticism over the tenability of its praxis. In this book, I argue that much of the criticism wielded against Kymlicka’s theory results from his crucial reliance on the definition of societal cultures and the contradictions embedded therein. This is further compounded by the tendency of Kymlicka to neglect his commitment to dynamic culture and liberalism in favour of a monolithic treatment of culture, leading us down the path to illiberal conclusions. I suggest that for Kymlicka’s theory of “Multicultural Citizenship” to embrace a truly vibrant multiculturalism, the theory must overcome its internal contradictions and reaffirm its commitment to a multi-layered and recursive approach to group rights. I shall review the strengths and weaknesses of Kymlicka’s theory set against contemporary debates on the topics of nationalism and minority rights and will suggest how the theory can reduce its inner tensions to embolden its critical support for multiculturalism in Canada and worldwide.

Denna studie har som syfte att undersöka på vilket sätt muslimskt religionsutövande möjliggörs i en allsvensk fotbollsklubb. Forskningen som har gjorts är kvalitativ och har genomförts med hjälp av intervjuer samt en granskning av klubbens skrivna material i form av dess värdegrund. Resultatet har analyserats med hjälp av två teorier som ser olika på mångfald, dels en liberal multikulturalism och dels en radikal multikulturalism – baserade på en distrinktion mellan dessa båda av Anne Sofie Roald. Därtill har John Rawls rättviseteoretiska begrepp "ursprungspositionen" använts som analysverktyg. Det har framgått att den allsvenska klubben har en välkomnande attityd gentemot mångfald. Det har också framkommit att den står på en sekulär grund. Detta kan utgöra en problematisk plats för en muslimsk religionsutövande spelare. Analysen belyser att klubben erbjuder de muslimskt religionsutövande spelarna förutsättningar, men dessa inte är permanenta och det kan ifrågasätta den välkomnande attityden klubben vill förmedla.

Denna uppsats har för avsikt att undersöka hur kontroversiella frågor hanteras i klassrummet och vilka olika undervisningsmetoder forskningen förespråkar i detta ämne. Undersökningen har tagit olika perspektiv: lärarperspektiv och elevperspektiv. Studien har även ett fokus på hur etnicitet påverkar undervisning relaterat till kontroversiella frågor. Analysen utgår från sju olika vetenskapliga artiklar och två skrifter som främst fokuserar på undervisning i kontroversiella frågor på gymnasiet samt inom ämnet samhällskunskap. Utifrån det valda materialet presenteras diskussioner, deliberativa samtal och teater som framgångsrika metoder för undervisning i kontroversiella frågor. Slutsatserna i uppsatsen kommer fram till att elevers aktiva deltagande är centralt. Framgångsfaktorer för undervisning är en öppen klassrumsmiljö, att eleverna känner sig bekräftade och att det inte finns några vinnare eller förlorare vid diskussioner. Resultatet har även skapat en diskussion gällande det demokratiska fostransuppdraget och var gränsen för yttrandefrihet kontra diskriminering går. Resultatet expanderas i en diskussion som tydliggör skilda perspektiv inom forskningen samt problematiserar det demokratiska fostransuppdraget. Vidare framkommer hur lärare väljer att undvika eller förmildra kontroversiella frågor då de anser det vara för känsligt eller personligt att undervisa om. Elevers olika etniska bakgrunder kan vara givande, då de kan ge fler perspektiv på diskussionerna. Samtidigt kan det vara utmanande för undervisningen, då de kontroversiella frågorna kan bli känsligare och personligare.

Forskning visar på att lärare ofta undviker att diskutera kontroversiella frågor i sin undervisning dåde känner sig osäkra om hur de ska hantera dessa. Att arbeta med kontroversiella frågor är ettkomplext område men det blir oundvikligt att komma ifrån när våra klassrum präglas av samhälletsmångfald. I kursplanen för religionsundervisningen är ett av syftet bland annat att eleverna skautveckla sin förmåga att förstå sin, men även andras, livsåskådning. Syftet med detta arbete är att,utifrån olika forskningsanalyser, ta fram de metoder och förhållningssätt som kan hjälpa lärare attvåga ta sig an de kontroversiella frågor i sin undervisning som man helst undviker. Våra metoderhar varit att analysera forskningsanalyser som behandlar detta område och utifrån dessa har vi tagitfram de förhållningssätt och didaktiska valen som främjar undervisningen inom detta område.Resultatet vi kom fram till är att eleverna utvecklar sin förståelse för människors olikheter genomatt främst arbeta med öppna diskussioner i klassen. Det är viktigt att läraren skapar en godgemenskap i klassen, genom att arbeta relationsfrämjande, och att ha ett professionellt och neutraltförhållningssätt för att få ut mest från dessa diskussioner. Det professionella och neutralaförhållningssättet är viktigt då detta inte ”placerar” läraren till en viss grupp utan läraren, som dendominerande aktören, skapar en balans i klassrummet, i diskussioner och visar en förståelse förallas värderingar.