• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 10
  • 2
  • Tagged with
  • 12
  • 5
  • 4
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Kommunikation utan gränder? : en studie om problemen kring Göteborgs kulturkalas  kommunikation till mångkulturella områden

Johansson, Stina, Wennersten, Caroline, Lennartsson, Anna January 2010 (has links)
Authors: Stina Johansson, Anna Lennartsson, Caroline WennerstenTutors: Peter Caesar   Title: Communication without boundaries? – a study about the problems of Gothenburg culture festival communications to multicultural areas. Keywords: communication, multucultural areas, communicationmodel, attitudes, diversity marketing, culture, Gothenburg Culture Festival     Background: There can be many problems with communication in multicultural areas. It has become more important for companies to communicate in order to gain competitive advantage. Gothenburg Culturefestival has a large number of visitors and since last year they have noticed that there are not as many visitors from some multicultual areas in Gothenburg. This makes it interesting to see what kind of problems that exists in the current communication.   Problem statement: What noise is there in communicating to a multicultural target group and how does they affect the goals and the result with the communication? Purpose: The purpose of this paper is based on the communicationmodel and from there describe the communication between companies and multicultural areas, and from this identify problems with such communication. Method: 118 respondents were selected through a convenience sample and then  asked questions through structured interviews based on a questionnaire. The questionnaire contained 15 questions concerning Gothenburg Culture Festival and their communication. The interviews were conducted in four multicultural areas in Gothenburg and the respondents consisted of many different nationalities.   Conclusions: There are many noises in communucating with a multicultural target group. They come from both the sender, the reciever, but it also lies in the message itself. Different noises are culture, attitudes, interest, language, the way the message is sent but also what the message is communicating. These noises are later affecting the goals and the results with the communication negatively. In our case the noises where difficulties with the language but also negative attitudes about the event. All of these noises is to be observed in the work of communicating with a multicultural target group.   Suggestion of further research: Out of the problems identified in this thesis, a study with a bigger population can be made, but also with more areas around Gothenburg. A study concerning only the people who have not visited Gothenburg Culturefestival can also be made in order to specify their wants and see if there is a pattern why they do not visit the event. A study between different areas in Gothenburg with different amount of visitors can be made to see if there is any cultural differences between the different areas.
2

Svenskt ledarskap i ett multikulturellt perspektiv : En kvalitativ studie om hur samhällskulturer påverkar synen på ledarskap i Sverige

Zaki, Solman January 2013 (has links)
Ledarskap har ofta studerats antingen beroende på samhällskultur eller beroende på organisationskultur. I denna uppsats har jag studerat upplevelsen av ledarskap i svenska skolor i ett multikulturellt perspektiv. ”Ledarskap i ett multikulturellt perspektiv!” är en kvalitativ studie om hur personer med olika kulturella bakgrunder ser på svenskt ledarskap, och den ideala bilden av svenskt ledarskap. För att uppnå syftet har jag intervjuat sex personer från olika kultursfärer. Jag har använt mig av kvalitativ metod med tematiskt strukturerade intervjuer. För att analysera synen på ledarskap i skolan ur ett multikulturellt perspektiv har jag presenterat en rad viktiga begrepp som jag kan använda i min analys. Dessa begrepp är: monokronisk och polykronisk tidsuppfattning, världens kultursfärer, svensk företagskultur, interkulturalitet och interkulturell kompetens samt kommunikation.  Resultaten visar att synen på ledarskap påverkas av individers kulturella tankesätt. Jag har hittat skillnader i synen på svenskt ledarskap hos mina respondenter. Dessa skillnader kommer till uttryck i vad jag kallar för ”det överdemokratiska ledarskapet”, ”det svårtolkade ledaskapet”, och ”det effektiva ledarskapet” som belyses av invandrares föreställningar, och ”det humana ledarskapet” som belyser svenska föreställningar. Synen på det ideala ledarskapet är också i många fall olika hos mina respondenter. Svenskarna ser ett ”tydligt- och situationsanpassade ledarskap” som ett idealt ledarskap, medan sydamerikanerna tror mer på ett ”styrande ledarskap” och dem som kommer från Mellanöstern presenterar ”teamledarskapet” som ett idealt ledarskap. Resultaten visar också att ett interkulturellt synsätt på ledarskap är betydelsefullt för ett idealt ledarskap enligt mina respondenter. Dem betonar också behovet av öppna, utbildade och kompetenta ledare på mångkulturella organisationer. Nyckelord: Ledarskap, samhällskultur, multikulturella organisationer, kommunikation, skola.
3

Jag kommer aldrig vara svensk nog för vissa svenskar : En kvalitativ studie om svenska multikulturella identiteter.

Nathalie, Rivera January 2021 (has links)
Denna uppsats ämnar belysa hur multikulturella ungdomar hanterar skapandet av sin kulturella identitet i förhållande till svenskheten och dess uteslutande natur för att inspirera till framtida forskning om svenskhet, och förhoppningsvis hjälpa till att luckra upp denna dikotomi kring svenskhet mot invandrare. Sju multikulturella ungdomar uppvuxna i Stockholm-Uppsalaområdet intervjuades för att ge sin syn på det svenska samhället samt berätta om de skapat sin kulturella identitet. Ungdomarna är mellan 18 och 25 år, och befinner sig i olika stadier i livet. För att analysera materialet används symbolisk interaktionism i form av Goffmans stigmateori, Cooleys spegeljag och Berger & Luckmanns generaliserade andre samt Beckers stämplingsteori och teorier kring identitetsskapande. Uppsatsen kommer fram till en rad slutsatser; språket fungerar som en uteslutningsfaktor, där förortsslang fungerar som en stigmasymbol. Multikulturella ungdomar blir stämplade på grund av sin identitet och tillskrivs en oförmåga att prestera i skolan och på arbetsplatsen. Svenskheten visas vara en svårkombinerad identitet, att vara svensk måste vara ett aktivt val som kommer genomsyra identiteten för att vara trovärdigt. Detta är en uppoffring som dessa ungdomar inte vill göra, vilket leder till ett sökande av andra strategier för att skapa sin identitet. Dessa ungdomar väljer i de flesta fall att istället betona den andra kulturen i sin identitet, i vissa väljer att helt ta avstånd från en kulturell identitet.
4

Cultural Impacts on the Managing of Knowledge Sharing Processes : A Qualitative Study of Swedish Banks in Shanghai, China

Öhman, Sofia January 2019 (has links)
The globalization of economies and the technology development have both increased opportunities to businesses as well as challenges. Multicultural workforces and other values in the market compared with the home market lead to complexity in the management control when a business establishes abroad. Individuals’ nationalities impact their behaviors and values and it is the management’s task to coordinate the members’ activities in a way that is beneficial for the company. The banking industry is a knowledge-intensive industry, meaning the employee’s knowledge is the bank’s biggest resource. To create organizational knowledge, it is important that the knowledge is shared within the company. Effective knowledge sharing is hard to accomplish in a multicultural company since it is depending on communication between the employees which can be aggravated by cultural differences. The more distant the involved national cultures are, the harder it will be to achieve intercultural communication. The Swedish culture is very different from the Chinese culture. China’s economy has developed fast since it opened up to the world market in the 70’s. Today, several Swedish companies are established in China. The purpose with this study is to examine how the Chinese culture impacts Swedish knowledge-intensive companies established in China and to increase the understanding on how to overcome the cultural barriers that are affecting the managing of knowledge sharing. Cultural clashes can imply risk to a company if they affect the efficiency of the internal processes and must therefore be avoided. This field study was conducted in Shanghai, China at Swedish banks to see how they worked with the cultural differences. Interviews were made with staff of both Chinese and Nordic heritages to see how the cultural differences impacted their operations. The results showed that there are several cultural clashes that affect effective knowledge sharing processes within the companies. The management tries to implement the Swedish way of working in the branches, but the Chinese culture has a strong impact on the communication channels and it creates confusions and misunderstanding between the Nordic and Chinese employees. Cultural understanding and adjustment to the cultural conditions have been shown from earlier researches to reduce cultural clashes. This study supports those arguments by showing that a higher level of intercultural communication leads to increasing cultural understanding and a quicker adjustment to the organization’s way of working. The study also showed that the national culture’s impact on individual behavior was stronger to individuals that have had less foreign exchanges. The study contributes with suggestions of enlightening cultural differences more by formal meetings to increase the cultural understanding within the companies, as well as intercultural team works over department units should be implemented. / Globaliseringen och den tekniska utvecklingen på världsmarknaden har lett till ökade möjligheter för företag likväl som nya utmaningar. Styrningen av företag som expanderat till nya marknader har blivit mer komplex då arbetsstyrkan består av en mängd olika nationaliteter och omgivningen utgår från andra värderingar än hemmarknaden. Individers nationalitet påverkar deras beteenden och värderingar och det är ledningens uppgift att få de anställda att koordinera sina aktiviteter på ett sätt som bäst gynnar företaget. Banksektorn är en kunskapsintensiv industri, vars främsta resurs är de anställdas kunskap. För att skapa en hög kunskapsbas inom företaget är det viktigt att de anställda delar sin kunskap med andra. I ett multikulturellt företag är effektiv kunskapsöverföring svårare att uppnå eftersom kommunikationen mellan anställda påverkas av deras kulturella beteenden och värderingar. Uppdraget blir svårare ju mer de anställdas värderingar skiljer sig från varandra. Den svenska kulturen skiljer sig markant från den kinesiska. Kina är ett land vars ekonomi har fått ett uppsving efter att de öppnade upp gränserna för världsmarknaden på 70-talet. Idag finns det en mängd svenska företag etablerade i Kina. Syftet med examensarbetet är att förklara och öka kunskapen om hur den kinesiska kulturen påverkar svenska företag i Kina som har kunskap som främsta resurs. Kulturella skillnader kan innebära risker för ett företag ifall de påverkar effektiviteten av deras interna processer och kulturella konflikter måste därför undvikas. Examensarbetet utfördes således genom en fältstudie inom svenska banker etablerade i Shanghai, Kina. Intervjuer med personal av både nordiskt och kinesiskt ursprung gjordes för att ta reda på hur kulturella skillnader påverkade och hanterades inom företagen. Resultatet visade att det fanns flera skillnader som utgjorde barriärer för effektiv kunskapsöverföring inom företagen. Ledningen försöker implementera det svenska sättet att arbeta på inom bankerna, men den kinesiska kulturen har ett starkt grepp om hur kommunikationen genomförs och det skapar följaktligen missförstånd mellan nordiska och kinesiska kollegor. Kulturell förståelse och anpassning till kulturella villkor har av tidigare studier visats vara viktigt för att minimera kulturella konflikter. Det här examensarbetet stödjer de argumenten genom att påvisa att en högre mängd av interkulturell kommunikation leder till ökad förståelse för andra kulturers värderingar, vilket i sin tur leder till att de anställda har lättare att anpassa sig till organisationens sätt att arbeta. Studien visade även att påverkan av den kinesiska kulturen var starkare hos individer som hade haft mindre utbyte med nordiska kollegor. Examensarbetet förslår därför att kommunikationen av kulturella skillnader ska synliggöras mer genom formella möten samt att fler interkulturella grupparbeten över divisionsgränserna behöver implementeras för att ge de anställda insikt av kulturella effekter.
5

Culture is communication

Johansson, Malin January 2009 (has links)
<p>I den här uppsatsen har jag undersökt internkommunikationen på ett multikulturellt företag för att se hur olika kulturer visar sig i olika förhandlingsstilar. Mitt material har bestått av sexton mejl mellan en tysk och en svensk affärsman från det multikulturella företaget Volkswagen. Mina frågeställningar var:</p><p>1. Skiljer sig Sch och Joh:s sätt att formulera sig och vilken betydelse får det i så fall för förhandlingen? 2. Vilka förhandlingsstilar används? Vad får de för konsekvenser? 3. Hade genomtänkta retoriska strategier kunnat effektivisera förhandlingens gång och i så fall vilka?</p><p>För att svara på frågorna har jag gjort en stilanalys kompletterad av en strukturell analys. Jag har även gjort en förhandlingsanalys och till sist undersökt de två kulturerna genom en jämförelse. Min uppsats lutar sig mot Hofstedes teori om kulturella dimensioner samt Ghauris teori om förhandlingens tre faser, för att nämna några.</p><p> </p><p>Viktiga slutsatser är att det finns större och mer betydelsefulla skillnader mellan tyskar och svenskar än väntat. Jag har också kommit fram till att kurser i förhandlingsteknik kan visa sig vara lönsamma för multikulturella företag och det är det jag vill förmedla med den här uppsatsen. </p><p> </p> / <p><p>In this essay I want to investigate the internal communication of an transcultural company to see how different cultures are shown in different styles of negotiation. I have been looking at sixteen emails between a German businessman and a Swedish businessman, both working at the transcultural company Volkswagen.</p><p>The essay’s research questions are: 1. Do the German and the Swede differ when it comes to manner of speaking, and if so, how does that effect the negotiation?  2. Which styles do they use in negotiation? What kind of consequences do the styles cause? 3. Would carefully prepared rhetorical strategies make the negotiation more effective, and in that case, which strategies would that be?</p><p>To answer these questions I have made a stylistic and a structural analysis, followed by an analysis of the negotiation style and strategies. At last I studied the two cultures and made a comparison between them. I have built my essay on the theory of cultural dimensions by Hofstede and Ghauri’s idea about the phases of negotiation, to mention a few.</p>Conclusions I’ve made are that there are bigger differences between Germans and Swedes then I expected. I’ve also seen that education in negotiation could be profitable for transcultural companies, which I with this essay would like to convey. </p>
6

Culture is communication

Johansson, Malin January 2009 (has links)
I den här uppsatsen har jag undersökt internkommunikationen på ett multikulturellt företag för att se hur olika kulturer visar sig i olika förhandlingsstilar. Mitt material har bestått av sexton mejl mellan en tysk och en svensk affärsman från det multikulturella företaget Volkswagen. Mina frågeställningar var: 1. Skiljer sig Sch och Joh:s sätt att formulera sig och vilken betydelse får det i så fall för förhandlingen? 2. Vilka förhandlingsstilar används? Vad får de för konsekvenser? 3. Hade genomtänkta retoriska strategier kunnat effektivisera förhandlingens gång och i så fall vilka? För att svara på frågorna har jag gjort en stilanalys kompletterad av en strukturell analys. Jag har även gjort en förhandlingsanalys och till sist undersökt de två kulturerna genom en jämförelse. Min uppsats lutar sig mot Hofstedes teori om kulturella dimensioner samt Ghauris teori om förhandlingens tre faser, för att nämna några.   Viktiga slutsatser är att det finns större och mer betydelsefulla skillnader mellan tyskar och svenskar än väntat. Jag har också kommit fram till att kurser i förhandlingsteknik kan visa sig vara lönsamma för multikulturella företag och det är det jag vill förmedla med den här uppsatsen. / In this essay I want to investigate the internal communication of an transcultural company to see how different cultures are shown in different styles of negotiation. I have been looking at sixteen emails between a German businessman and a Swedish businessman, both working at the transcultural company Volkswagen. The essay’s research questions are: 1. Do the German and the Swede differ when it comes to manner of speaking, and if so, how does that effect the negotiation?  2. Which styles do they use in negotiation? What kind of consequences do the styles cause? 3. Would carefully prepared rhetorical strategies make the negotiation more effective, and in that case, which strategies would that be? To answer these questions I have made a stylistic and a structural analysis, followed by an analysis of the negotiation style and strategies. At last I studied the two cultures and made a comparison between them. I have built my essay on the theory of cultural dimensions by Hofstede and Ghauri’s idea about the phases of negotiation, to mention a few. Conclusions I’ve made are that there are bigger differences between Germans and Swedes then I expected. I’ve also seen that education in negotiation could be profitable for transcultural companies, which I with this essay would like to convey.
7

Jaså du tänker så! : Rollspel som historiedidaktisk metod för att främja demokratiska värden genom narrativ kompetens

Lannebjer, Martin January 2022 (has links)
Under de senaste decennierna har det vetenskapliga ämnet historia förändras och så också skolämnet historia. Skolämnet historia har idag mer fokus på att förstå historiska skeenden och händelser till skillnad från förr när fokuset låg på stoffkunskaper. Men skolämnet historia har också fått ett annat syfte och det är forma elevernas identitetsbyggande och värderingar. Detta hör ihop med läroplanens förändringar som rör de grundläggande värdena om tolerans för andra kulturer och andra världsbilder. Denna förändring kräver att utbildningsmetodiken i historieämnet behöver utvecklas. Rollspel som en historiedidaktisk metod främjar elevens utveckling för att tillgodose sig dessa färdigheter, vilket denna undersökning påvisar genom att analysera 33 rollspel som är framtagna av lärare med syfte att användas i klassrummet. Slutsatsen är att rollspel med ett upplägg där läraren fungerar mer som moderator än historieberättare och där det är eleverna som driver berättelsen och händelserna framåt är den mest lämpliga för att lära sig att ta andra människors perspektiv och träna eleverna i interkulturell kompetens och mångkulturella färdigheter. Rollspelets läromål måste ligga till grund för vilken förmåga man övar. Rollspel i sig är inte ett didaktiskt mål utan det krävs narrativ kompetens för att förstå en berättelse därför blir för och efterarbetet till det didaktiska rollspelet oerhört viktigt för att metoden ska uppfylla sitt syfte. Detta innebär att historiska rollspel är en bra didaktisk metod för att främja läroplanens grundläggande värden.
8

“Man anpassar sig för att överleva” : En studie om lärande- och anpassningsprocesser hos svenskar med internationella arbetsplatser.

Jihad, Dania, Rghif, Yasmine January 2024 (has links)
Abstract (sv): Denna uppsats undersöker de lärande- anpassningsprocesser som svenskar genomgår när de etablerar sig på internationella arbetsplatser. Med fokus på svenskar som arbetar i olika länder utgår studien från dessa två forskningsfrågor: Hur beskriver svenskar sina erfarenheter av att etablera sig på en arbetsplats utomlands? Vilka möjligheter och utmaningar identifierar svenskar i dessa sociala lärande- och anpassningsprocesser? Studien besvarar dessa frågor genom en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer för att utforska individuella erfarenheter av kulturell och professionell anpassning. Informanterna valdes genom snöbollsurval, där initiala kontakter inom forskarnas nätverk utökades för att inkludera ett brett spektrum av erfarenheter och perspektiv. Totalt intervjuades sex svenskar som arbetar utomlands, var och en med unika insikter om anpassningsprocessen i deras specifika geografiska och professionella kontext. Teoretiskt stödjer sig arbetet på Albert Banduras Social Cognitive Theory och teorin om situerat lärande av Lave och Wenger, vilket ger insikt i hur individer lär sig genom social interaktion och deltagande i arbetspraxis. Genom en tematisk analys av intervjudata framträder viktiga teman som drivkraft, kulturell anpassning och anpassningsstrategier. Resultaten visar att både inre drivkraft och en stark självförmåga är avgörande för framgångsrik anpassning. Kulturell anpassning framstår som en kontinuerlig process, där informanterna balanserar mellan att integrera sig i den nya miljön och behålla vissa svenska kulturella värderingar. Anpassningsstrategierna som utvecklas är centrala för att navigera i och dra nytta av den nya arbetsmiljön. Studien belyser vikten av proaktivitet och flexibilitet i dessa dynamiska lärande- och anpassningsprocesser. Denna forskning bidrar till en fördjupad förståelse av de komplexa processerna som individer genomgår när de flyttar mellan olika kulturella och professionella kontexter. Insikterna kan vara värdefulla för både organisationer och individer i en globaliserad arbetsvärld, och bidrar till kunskap om hantering av kulturella skillnader och sociala lärandeprocesser. Abstract (en): This thesis explores the learning and adaptation processes Swedes employees undergo when establishing themselves in foreign workplaces. Focusing on Swedes working abroad, the study is based on two research questions: How do Swedes describe their experiences of establishing themselves in a workplace abroad? And what opportunities and challenges do they identify in these social learning and adaptation processes? The study addresses these questions through a qualitative approach using semi-structured interviews to explore individual experiences of cultural and professional adaptation. The informants were selected through a snowball sampling method, where initial contacts within the researchers' network were expanded to include a wide spectrum of experiences and perspectives. A total of six Swedes working abroad were interviewed, each providing unique insights into the adaptation process in their specific geographical and professional context. The study is supported by Albert Bandura's Social Cognitive Theory and the theory of Situated Learning from Lave and Wenger, which provides insight into how individuals learn through social interaction and participation in work practices. A thematic analysis of the interview data reveals key themes such as motivation, cultural adaptation, and adaptation strategies. The results show that both internal motivation and a strong sense of self-efficacy are crucial for successful adaptation. Cultural adaptation emerges as a continuous process, where the informants balance integrating into the new environment and maintaining certain Swedish cultural values. The adaptation strategies developed are central to navigating and benefiting from the new work environment. The study highlights the importance of proactivity and flexibility in these dynamic learning and adaptation processes. This research contributes to a deeper understanding of the complex processes individuals undergo when moving between different cultural and professional contexts. The insights can be valuable for both organizations and individuals in a globalized work world, contributing to knowledge about managing cultural differences and social learning processes.
9

Empowerment in a multicultural organization : The perception of empowerment from a multicultural and oraganizational level perspective / Empowerment i en multikulturell organisation : Uppfattningen av empowerment från ett multikulturellt och organisatoriskt perspektiv

Åman, Anna, Ahlbom, Gabriella January 2013 (has links)
During the last decades, corporations have become more multinational, and the concept of employee empowerment has become one of the largest management trends within organizations. Managers need to be flexible when working with multicultural employees and understand that practices are perceived differently depending on the national culture and organizational level. Today relatively little research has focused on empowerment from a multicultural perspective. Thus, the purpose of this thesis is to examine how empowerment is perceived in a multicultural company, by analyzing the perceptions of the employees with different backgrounds and positions in a single firm setting. In addition, this thesis strives to study how empowerment can be reinforced in order to overcome cultural and organizational differences. This was examined through a case study at a fast-moving consumer goods (FMCG) organization in Sweden. Semi-structured interviews were held to obtain an in-depth understanding, while a survey was designed to support the interviews and to get a general picture of the organization. For the analysis, the respondents were divided into different categories, based on nationality and organizational level. The results indicated that the employees had an overall positive attitude towards empowerment in the case company, and that there is a relationship between the perception of empowerment and nationality. It also suggested that the perception of empowerment diverges between the levels of a multicultural organization, where subordinates, lower managers and top managers experience situations differently. In addition, the results indicated that the organizational culture should be utilized in order to overcome the cultural and organizational differences in a multicultural organization, through recognizing and solving the main problems that could affect the perception of empowerment. Particularly through maintaining good communication, which is vital in terms of empowerment, it is possible to strengthen the organizational culture. This in turn could reinforce the employee empowerment, as aspects that positively affect this concept could be encouraged through the organizational culture. / Under de senaste decennierna har företag blivit allt mer multinationella, medan konceptet empowerment har blivit en av de största management-trenderna inom företagsvärlden. Managers behöver vara mer flexibla när de arbetar med en multikulturell arbetsstyrka, samt ha en förståelse för att olika arbetstekniker kan upplevas annorlunda beroende på nationell bakgrund och position i företaget. Idag har relativt lite forskning gjorts inom området empowerment från ett multikulturellt perspektiv. Därför är syftet med detta examensarbete att undersöka hur empowerment upplevs i ett multikulturellt företag, genom att analysera uppfattningarna från anställda med olika bakgrunder och positioner. Dessutom strävar detta arbete efter att undersöka hur empowerment kan förstärkas för att överkomma kulturella och organisatoriska skillnader. För att studera detta har en fallstudie gjorts på ett företag inom snabbrörliga konsumtionsvaror (FMCG) i Sverige. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes för att nå en fördjupad förståelse, medan en enkät designades för att stödja resultaten från intervjuerna och för att få en generell bild av företaget. För analysen delades respondenterna upp i olika kategorier, baserat på nationalitet och organisatorisk nivå. Resultaten på fallstudieföretaget indikerade att de anställda hade en övergripande positiv syn på empowerment och att det finns ett förhållande mellan upplevelsen av empowerment och nationell bakgrund. Vidare föreslog resultaten att synen av empowerment tenderar att skilja sig mellan olika nivåer på ett multikulturellt företag, då underanställda och managers på lägre och högre uppsatta positioner upplever situationer olika. Dessutom visade resultaten att den organisatoriska kulturen på ett företag kan utnyttjas för att överkomma kulturella och organisatoriska skillnader, genom att identifiera och lösa de största problemen som kan påverka uppfattningen av empowerment. Det är speciellt möjligt att stärka den organisatoriska kulturen genom att upprätthålla en bra kommunikation, vilket är vitalt inom empowerment. Vidare kan känslan av empowerment förstärkas genom den organisatoriska kulturen genom att uppmuntra de gemensamma värderingar som påverkar konceptet.
10

Virtualitet och Kreativitet : En kvalitativ studie om Covid-19-pandemins påverkan på globala, multikulturella teams möjlighet att vara kreativa

Skårman, Erika, Swärd, Sara January 2021 (has links)
I takt med Covid-19-pandemins framväxt har de flesta företag tvingats till en mer virtuell kommunikationsform där möjligheten till traditionella, fysiska interaktioner kraftigt minskat. Denna studie undersöker hur globala, multikulturella team upplever omställningen till ett mer virtuellt arbete och hur det påverkar deras möjlighet att vara kreativa. Det har tidigare genomförts en mängd forskning på kreativitetsrelaterade utmaningar som multikulturella team ställs inför. Det saknas däremot studier på de utmaningar som virtuella globala, multikulturella team möter, vars tillgång till traditionell kommunikation är begränsad. För att studera detta har en kvalitativ studie genomförts. De tre kreativitetsrelaterade huvudkomponenterna, kulturell mångfald, kommunikation och konflikt, har undersökts. Med bakgrund i dessas samspel och förhållandet till virtualitet och kreativitet resulterar studien i att omställningen till en mer virtuell miljö upplevs, av teamen, vara hämmande för kreativitet. Framför allt avsaknaden av informell kommunikation visas vara den huvudsakliga anledningen till detta. / Along with the Covid-19-pandemic, most companies across the globe have been forced to work in a more virtual way, where access to traditional, physical interactions has been reduced. This study therefore investigates how global, multicultural teams experience the adjustment to more virtual work and how it affects their perceived possibility to be creative. Previously, numerous studies have been conducted regarding creativity-related challenges that global, multicultural teams face. However, what seems to be missing is research on the challenges that virtual global, multicultural teams face, whose access to traditional communication is limited. To examine this a qualitative study has been conducted. The three creativity-related key components, cultural diversity, communication, and conflict have been analyzed. With a background in their interplay and their liaison to virtuality and creativity, this thesis concludes that the change to a more virtual way to work is perceived by the teams to have an inhibitory effect on creativity. The deprivation of informal communication is especially shown to be the primary reason for this.

Page generated in 1.1768 seconds