I detta examensarbete har olika sätt att implementera färgrymdskonverterare i multipel konstant multiplikationsteknik beskrivits med VHDL, syntetiserats och jämförts med avseende på effektförbrukning.

Multipel skleros (MS) är en kronisk, neurologisk sjukdom som drabbar centrala nervsystemet (CNS). Sjukdomen är autoimmun där kroppens eget immunförsvar angriper nervvävnaden, framför allt myelin, och därefter uppstår en inflammatorisk reaktion. Nerverna i det centrala nervsystemet påverkar många olika funktioner och eftersom myelinet som omsluter nervfibrerna blir inflammerat på olika ställen, både i hjärnan och i ryggmärgen, uppkommer olika typer av symptom. Symptomen för MS kan skilja sig mycket från en individ till en annan, och från skov till skov. Om McDonald-kriterierna uppfylls, som bygger på att minst två separata CNS-lesioner skilda i rum och med minst en månads intervall påvisas utan en tydlig anledning, ställs diagnosen MS. Individer med MS producerar autoreaktiva T-celler som deltar i bildningen av inflammatoriska lesioner längs myelinskidan, men det finns även CNS-celler som gliaceller och astrocyter, som deltar i inflammationsprocessen. Vävnadstypen HLA-DR2 är förknippad med ökad risk att få MS. Den vanligaste och den milda formen av MS, skovvis förlöpande MS, bromsas med immunmodulerande läkemedel som interferon beta, fingolimod, m.fl. Syftet med det här litteraturarbetet var att utreda den kliniska effekten av fingolimod, den första orala behandlingen mot MS, på möjliga skador som förekommer på grund av MS. Studierna som granskades i detta arbete hämtades från Pubmed. Resultatet visar att fingolimod har klinisk effekt vid MS, men det behövs fler studier för att undersöka säkerhetsprofilen mer ingående. I en studie under två år reducerades den årliga skovfrekvensen från 0.4 till mindre än hälften av detta. I en annan två-årig studie, där fingolimod jämfördes med interferon-beta 1a, fanns det en signifikant större reduktion i den årliga skovfrekvensen i fingolimodgruppen (årlig skovfrekvens < 0,20) än i interferongruppen (årlig skovfrekvens 0,33). Majoriteten av patienterna (>70 %) förblev skovfria med fingolimodbehandlingen i båda studierna. Det fanns inga studier där fingolimod kombinerades med annan MS-behandling, vilket skulle vara intressant att se i framtiden. / Multiple sclerosis (MS) is a chronic neurological disease that affects the nerves within the central nervous system (CNS). The disease is autoimmune where the body's own immune system attacks nerve tissue, especially myelin, causing an inflammatory reaction. The nerves of the central nervous system serve many different functions and since the myelin surrounding the nerve fibers becomes inflamed at different places, both in the brain and the spinal cord, a variety of symptoms result. Symptoms of MS can differ greatly from one individual to another, as well as from relapse to relapse. If the McDonald criteria, which are based on at least two separate CNS lesions separated in space and at least one month apart demonstrated without a clear reason, are fulfilled a diagnosis of MS is set. Individuals with MS produce autoreactive T cells involved in the formation of inflammatory lesions along the myelin sheath, but CNS cells, glial cells and astrocytes, also participate in the inflammatory process. Tissue type HLA-DR2 is associated with increased risk of developing MS. The most common and mild form of MS, relapsing-remitting MS, can be slowed down with immunomodulatory drugs such as interferon beta, fingolimod, etc. The aim of this literature study was to investigate the clinical efficacy of fingolimod, the first oral therapy for MS, on the possible damage that occurs due to MS. The studies examined in this work were taken from Pubmed. The results demonstrate that fingolimod has clinical efficacy in MS, but more studies are needed to investigate the safety profile in more detail. In a study over two years the annualized relapse rate was reduced from 0.4 to less than half of this. In another two-year study in which fingolimod was compared with interferon-beta 1a, there was a significantly greater reduction in the annualized relapse rate in the fingolimod group (annualized relapse rate <0.20) than in interferon group (annualized relapse rate 0.33). The majority of patients (>70 %) remained relapse-free with fingolimod treatment in both studies. There were no studies that combined fingolimod with other MS treatments, which would be interesting to see in the future.

Syfte: Var att öka förståelsen för upplevelsen av fatigue hos personer med MS och fatigues inverkan på livskvaliteten samt hur sjuksköterskan kan stödja och hjälpa personer med MS i vardagen. Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design. Artiklarna (n=15) söktes fram i databaserna Medline via PubMed och Cinahl samt manuell sökning via referenslistor, sex stycken kvalitativa, åtta kvantitativa och en med en kombination av båda ansatser. Resultat: Det framkom att fatigue hos personer med MS var ett osynligt symtom som påverkade kroppen, led till begränsningar i vardagen, förvärrade andra symtom och led till sociala förändringar. Personer som led av fatigue hade lägre livskvalitet än den övriga befolkningen. Resultatet visade vilket stöd personer med MS önskade från sjuksköterskor. Personerna med MS hittade egna strategier för att hantera och lindra fatigue, ofta utan att ta hjälp av sjuksköterskor. Slutsats: Fatigue hos personer med MS var ett besvärligt symtom som påverkade deras vardag och sänkte deras livskvalitet. Eftersom fatigue var ett osynligt symtom behöver det uppmärksammas av sjuksköterskor. Mer forskning behövs i hur fatigue hos personer med MS ska behandlas samt hur sjuksköterskor på bästa sätt kan stödja personer med MS att hantera och lindra fatigue i deras vardag. / Purpose: was to increase understanding of the experience of fatigue in people with MS and fatigues impact on quality of life and how the nurse can support and help people with MS in their everyday life. Method: Literature review with a descriptive design. Articles (n=15) were retrieved from Medline via PubMed and Cinahl and manual reference lists, six qualitative, eight quantitative and one with a combination of both approaches. Findings: it was found that fatigue in people with MS was an invisible symptom, lead to limitations in their everyday life, increased other symptoms and lead to social changes. People suffering from fatigue had lower quality of life than the general population. The findings showed what kind of support people with MS wanted from nurses. People with MS found their own strategies to manage and relieve fatigue, often without help from nurses. Conclusion: Fatigue in people with MS was a troublesome symptom which affected their everyday life and lowered their quality of life. Since fatigue was an invisible symptom it should be approached by nurses. More research is needed about how fatigue in people with MS should be treated and how nurses can best support people with MS to manage and relieve fatigue in their everyday life.

Bonus till VD har de senaste åren varit ett hett debatterat ämne inom både media och av forskare. En hel del bonusskandaler har uppmärksammats på senare tid. Exempelvis har vissa bolag valt att öka sin rörliga ersättning till VD trots sjunkande resultat. Denna studie syftar till att mäta om samband finns mellan ersättningen till VD och företagets prestation respektive storlek. För att svara på uppsatta frågeställningar, har författarna valt en kvantitativ forskningsmetod med en deduktiv ansats där de valda teorierna appliceras på studiens resultat. Data granskas och analyseras med hjälp av hypotesprövningar, regressionsanalyser och korrelationsprövningar. Populationen som valts att behandla är de företag på Stockholmsbörsen som listades under Large Cap våren 2012. Urvalet består av 41 av totalt 58 företag. Studiens resultat har visat att det föreligger ett svagt positivt samband mellan total ersättning till VD och företagets storlek. Däremot kan det inte styrkas att företagets prestation påverkar ersättningens storlek.

Fatigue är ett vanligt förekommande symtom vid multipel skleros (MS). Denna ihållande och svåra trötthet beskrivs ofta som det svåraste MS-relaterade symtomet att hantera. Symtomet har en negativ påverkan på individens funktionella status samt på livskvaliteten. Syftet med litteraturstudien var att belysa upplevelserna av MS-relaterad fatigue samt hur symtomet påverkar det dagliga livet. Som metod användes en systematisk genomgång av tidigare forskning med en induktiv ansats. Forskning visar att fatigue upplevs som en oavbruten förlamande effekt som uppfattas skilja sig mycket från tidigare upplevd trötthet. Fatigue påverkar hela kroppen och leder till att kroppen blir svårare att styra och hantera. Den begränsade förmågan att utföra önskade aktiviteter påverkar individernas liv negativt. Individer med MS blir tvungna att reglera och planera sitt dagliga liv för att undvika och minska graden av fatigue. En bibehållen självkänsla samt en positiv attityd och en acceptans för sjukdomen och symtomet upplevs minska graden av fatigue. Kommande forskning bör fokusera på individanpassade metoder eller strategier som upplevs minska graden av fatigue.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva faktorer och copingstrategier som påverkar/inverkar på personer med MS i beslutsfattandet kring graviditet och föräldraskap. Samt hur kvalitén var på gjorda studier inom detta område. Metoden var en deskriptiv litteraturstudie och sökning av artiklar gjordes i databasen PubMed (Medline). Sökningen resulterade i 13 vetenskapliga artiklar från fem länder med både kvalitativ och kvantitativ ansats, publicerade mellan år 1999-2010. Resultatet visade att avgörande faktorer som påverkar beslutsprocessen om att skaffa barn eller inte var bristfällig information, oro och rädsla kring hur graviditeten påverkar MS, behovet av stöd från andra, barnens och kvinnornas välbefinnande samt samhällets attityder. Copingstrategier som användes i beslutsfattandeprocessen var bl.a. bön och positivt tänkande. För mammor med MS var familjen ett starkt skäl att kämpa i det dagliga livet och de uttryckte behov av förståelse och bekräftelse hos sjukvårdspersonalen. Mammorna behövde ofta planera och strukturera det dagliga livet för att spara på krafterna och använde sig ofta av barn-inriktade aktiviteter för att underhålla eller distrahera barnet. Gjorda studier inom området var av relativt hög kvalitet. Slutsatsen är att kvinnor med MS som planerar graviditet behöver stöd och tydlig information för att underlätta det svåra beslutet och för att minska sin oro. / The purpose of this study was to describe the factors and coping strategies that influence/impact on people with MS in decision making about pregnancy and parenthood. Also, to describe which quality the studies had. The authors used a method of descriptive design where the search of articles was made in PubMed (Medline). The search resulted in 13 scientific articles from five countries by both qualitative and quantitative approach, published between the years 1999-2010. The results showed that the critical factors that influence decision-making process was inconsistent information, concerns and fears about how pregnancy affects MS, the need for support from others, children's and women's wellbeing and society's attitudes. Coping strategies used in decision-making process included prayer and positive thinking. For moms with MS, the family was a strong reason to struggle in their daily lives and they expressed a need for understanding and confirmation of medical personnel. Mothers often had to plan and organize their daily life in order to spare energy, and they often used child-focused activities to entertain or distract the child. Studies in these fields were of relatively high quality. The conclusion is that women with MS who are planning pregnancy need support and clear information to facilitate the difficult decision and reduce their anxiety.

No description available.

Multipel skleros är en sjukdom som påverkar kroppen på många olika sätt både fysiskt och psykiskt. Många unga drabbas och det påverkar hela livssituationen. Syftet med studien var att beskriva faktorer som påverkar livskvalité i det dagliga livet hos personer med Multipel skleros. Metoden utgjordes av en litteraturstudie där Polit och Becks (2008) åtta steg har använts. Studien är baserad på 10 kvalitativa och vetenskapliga artiklar. Artiklarna identifierades genom elektronisk sökning i databaserna CINAHL och PubMed. Betydande delar i artiklarnas resultat, som svarade på studiens syfte, markerades för att finna likheter och skillnader, dessa organiserades sedan i huvudkategorier och underkategorier. Resultatet visar att stöd kan upplevas både positivt och negativt och detta påverkar på det sättet livskvaliten. Att ha ett arbete, sociala relationer och känna en känsla av oberoende genom självständighet och kontroll är viktiga faktorer som påverkar livskvaliten.

Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att sammanställa aktuell forskning som beskriver hur det är att leva med Multipel Skleros (MS). Metod: Vetenskapliga artiklar söktes i databaserna Cinahl och PubMed. Tolv artiklar med kvalitativ ansats valdes ut och kvalitetsgranskades enligt Högskolan Dalarnas granskningsmall för kvalitativa studier. Huvudresultat: Resultatet visade att leva med MS innebar upplevelser av att identiteten och självbilden påverkades och känslor av att inte vilja uppfattas som annorlunda. Det fanns en rädsla över förlorad självständighet och att vara beroende av andra människor. Personer som levde med MS kände en trötthet som gjorde det nödvändigt att planera och prioritera i vardagen för att energin skulle räcka till. Sjukdomens oförutsägbara förlopp ledde till känslor av att leva i en ovisshet som gjorde framtidsplaner svåra. Att leva med sjukdomen kunde även innebära att få ett nytt sätt att se på livet, där små saker uppskattades mer och inte togs för givet. Många levde med ett hopp om förbättring och en andlighet som i många fall blivit starkare. Slutsats: Litteraturöversikten kan ge sjuksköterskan en förståelse för hur det är att leva med MS. Därmed kan bättre förutsättningar skapas för att ge en god omvårdnad till personer med MS utifrån individuella behov.

Bakgrund: Multipel skleros (MS) är en autoimmun inflammatorisk sjukdom med individuellt varierande symtom. Varje person med MS har ett eget omvårdnadsbehov beroende på vilka symtom hen upplever. Personen lever med sjukdomen livet ut och nya symtom uppkommer regelbundet. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva hur personer med MS upplever att symtom och omvårdnadsbehov påverkar deras vardagliga liv samt att beskriva de inkluderade artiklarnas urvalsmetod. Metod: Beskrivande litteraturstudie. Artiklar söktes fram via databasen Cinahl samt via manuella sökningar. Totalt framkom 11 vetenskapliga artiklar, 10 kvalitativa och 1 med mixad metod, som inkluderades i litteraturstudien. Huvudresultat: Symtom och omvårdnadsbehov påverkade personerna med MS vardagliga liv och autonomi. Symtomen som hade störst påverkan var uttalad trötthet och problem med rörelseförmågan, men alla symtom påverkade personerna på ett eller annat sätt. Ingen aspekt av vardagen var opåverkad och utöver symtomen var omvårdnadsbehovet ett hinder för att personerna skulle kunna gör det de ville. Energibristen och att vara beroende av andra för att vardagen skulle gå ihop var ett problem. Personerna hade en stark vilja att göra mer än de klarade av och de ville inte känna sig handikappade. Personerna prioriterade det viktigaste i livet. Det framkom att artiklarna valt liknande urvalsmetoder för att svara på deras syfte. Slutsats: MS är en sjukdom vars symtom och omvårdnadsbehov påverkar personens vardagliga liv på många sätt, framförallt förmågan att leva som tidigare och personens känsla av autonomi. Att göra de aktiviteter som önskades var svårt och personerna blev tvungna att prioritera det som var viktigast för dem. / Background: Multiple sclerosis (MS) is an autoimmune inflammatory disease with individually  varying symptoms. Each person with MS has their own care needs, depending on which symptoms he/she experiences. The person live with MS the rest of his/her life and new symptoms occur regularly. Aim: The purpose of this study was to describe how people with MS experience how symptoms and care needs affect their everyday lives and to describe the included articles sample method. Method: Descriptive literature review. Articles were searched out through Cinahl and via manual searches. A total of 11 scientific articles emerged, 10 qualitative and 1 withmixed approach, which was included in the study. Main results: The MS disease symptoms and care needs had a great impact on people's everyday lives and autonomy . The symptoms that had the greatest impact was fatigue and problems with the ability to move. No aspect of daily life was unaffected and in addition to the symptoms, care needs was an obstacle. The lack of energy and to be reliant on others so the daily life would work, was a big problem. They had a strongdesire to do more than they could and they did not want to feel disabled. It appeared that the articles chosen similar selection methods to answer their aim. Conclusion: MS is a disease that affects the person's everyday life in many ways, above all, the ability to live as before and the feeling of autonomy. They had to prioritize what was most important to them.