<p>Att bli diagnostiserad med en kronisk sjukdom som Multipel Skleros (MS) kan vara förödande både fysiskt och psykiskt. Det beror mycket på hur personen med MS hanterar sin nya situation. Studier visar att det finns många sätt att hantera sjukdomen på. Detta kan sammanfattas som copingfaktorer. Syftet med denna studie var att, baserat på självbiografier, beskriva utmärkande copingfaktorer hos personer med Multipel Skleros. Studien har en kvalitativ ansats och åtta självbiografier lästes och analyserades. Resultatet visar att personer hanterar sin sjukdom på många olika sätt. Utmärkande copingfaktorer sammanfattades i sex teman med underliggande subteman: Få närståendes kärlek, Kunskapstillväxt, Få tala ut, Drivkrafter, Ta emot hjälp och Acceptera det nya livet. Det är av stor vikt att sjuksköterskor och övrig sjukvårdspersonal ökar sin kunskap om copingfaktorer för att få en ökad förståelse för personer med MS och därmed lättare kunna identifiera var extra kraft ska läggas.</p> / <p>To be diagnosed with a chronic disease like Multiple Sclerosis (MS) can be devastating both physically and psychologically. Much depends on how well the person with MS can handle the situation. Studies show that there are many different ways to handle the disease, this can be summarized as coping-factors. The aim of this study was describe salience coping-factors in persons with Multiple Sclerosis based on self-biographies. The study has a qualitative approach and eight self-biographies were read and analyzed. The result shows that people handle their disease in different ways. Salience coping-factors where summarized into themes. Six themes with subthemes were created; to get relatives love, to achieve knowledge, to talk out, driving forces, to accept help and to accept the new life. It is of great importance that medical staff increases their knowledge about coping-factors to achieve a greater understanding for persons with MS. Therefore it is easier to know what areas to prioritize.</p>

<p>Fewer and fewer people from the age of 60 and upward are still in the working life according to a working survey from Central Bureau of Statistics. Only one of twenty can consider retiring after an age of 65. According to another survey that National Insurance Administration put through year 2000, just about 40 % of the working population desires to finish working before an age of 65. This trend towards lower seceding age seems to continue. There are number of factors that seem for lower retirement age and others for a higher retirement age that we prove in our study. One regression analysis applies to prove some contingent relations between these factors, such as: gender, education, blue or white collar worker, previously monthly earnings, years of working, marital status, and also variety of working environment such as: hectic, uncomfortable and noisy. This survey is also using a probitanalysis to see if there is a difference in the result from the regressionanalysis. The study is limited on variables because HUS-database is a small database and lacks some of the desired test variables. Regression results indicates both significant and none significant relations. The study started with 12 test variables and 214 individuals but only 5 of them variables proved some relations with the retirement age. The final regression model declares 45 % of the changes in retirement age. The sample has limited us slightly but it gives us how ever one miniature reality picture. The probitanalysis didn’t give us a right miniature reality picture because used data didn’t fit probit.</p>

Under det senaste seklet har en omvälvande samhällsreformation tagit plats i Sverige. Medan storstadsområden har vuxit utan någon tydlig slutpunkt, har landsbygden förlorat befolkning, service och jobb. I takt med att skolor och offentliga institutioner stängts har landsbygden blivit allt mer isolerad och i den politiska debatten tycks frågan ha hamnat i periferin. I denna studie analyseras hur förtroendet för demokratiska institutioner har förändrats på landsbygden mellan 1988 och 2015. Hypotesen som prövas är att förtroendet för demokratiska institutioner har sjunkit hos landsbygdsbefolkningen i takt med den politiska isolering som skett under de senaste 30 åren. Resultaten av den kvantitativa analys som genomförs visar att hypotesen inte entydigt stämmer. Förtroendet för demokratiska institutioner som regering och domstolar har snarare ökat genom åren, såväl på landsbygden som i storstaden. Studiens huvudsakliga upptäckt är att en statistiskt säkerställd skillnad i förtroende föreligger mellan storstaden och landsbygden, där storstadsbor har högre förtroende för demokratiska institutioner än individer på landsbygden. I ett försök att förklara denna skillnad genomförs en multipel regression som påvisar att faktorer så som utbildning och hushållsinkomst har stor inverkan på förtroendet för demokratiska institutioner. Exakt hur dessa socioekonomiska faktorer relaterar till landsbygden är en senare fråga som inte berörs på ett djupare plan i denna studie, men gärna analyseras vidare av författaren i en framtida vidareutveckling av uppsatsen.

No description available.

Introduktion: Multipel Skleros [MS] är en autoimmun nervsjukdom som påverkar kroppens alla funktioner, genom att nervernas ytskikt, myelin, skadas och bryts ner. Orsaken är okänd och sjukdomen anses vara kronisk, då det i nuläget inte finns något botemedel. Sjukdomen upplevs olika av alla och genom att belysa erfarenheter hos personer med MS, kan sjuksköterskan få en större förståelse för personers situationer och på så vis kunna anpassa vården efter olika behov. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa personers erfarenheter av Multipel Skleros. Metod: Litteraturstudien grundades på Polit och Becks (2017) niostegs flödesschema. Sökningar genomfördes i databaserna Cinahl och PubMed. Urval i tre steg och databearbetning genomfördes, vilket resulterade i 15 kvalitativa artiklar. Resultat: Fyra huvudkategorier identifierades: MS – en känslofylld resa, Stöd &amp; relationer, Planera för att vara aktiv och Att bilda familj – från ett kvinnligt perspektiv. Slutsats: Personer med MS upplevde att vägen fram till diagnos var lång och fylld av många olika känslor. Personer med MS ansåg att sjukdomen innebar en ständig kamp att anpassa sig till det vardagliga livet, där stöd och sociala relationer var en stor och viktig del.

Bakgrund: Multipel skleros, MS, är en autoimmun, neurologisk, kronisk sjukdom som påverkar hela centrala nervsystemet. Sjukdomsförloppet ser annorlunda ut från person till person och är relativt oförutsägbart. Syfte: Syftet var att belysa erfarenheter av sexualitet hos vuxna patienter med Multipel skleros samt vilka faktorer som kan påverka denna. Metod: Metoden för uppsatsen var en integrerad litteraturöversikt, baserad på tio artiklar varav åtta kvantitativa och två kvalitativa. Resultat: Resultatet summeras i tre olika teman Fysiska symtom, Depression och Påverkan på relationer och sexualliv. Resultatet visade att personer med MS ofta upplevde någon form av sexuell problematik vad gäller både fysiska, psykiska och sociala aspekter. Mellan 44–82,5 % av deltagarna som inkluderats i studierna som ingår i denna litteraturöversikt led av sexuell dysfunktion, SD. Flera deltagare uppgav att SD påverkade deras sexualliv negativt. Diskussion: Diskussionen är uppdelad i två delar: metoddiskussion där metoden för arbetet diskuteras och resultatdiskussion där resultatet diskuteras huvudsakligen utifrån Callista Roys adaptionsmodell. Aspekter av betydelseför sjuksköterskans möte med patienter med MS belyses också. / Background: Multiple sclerosis, MS, is an autoimmune, neurological, chronic disease that affects the whole central nervous system. The course of the disease is different from one person to another and therefore is unpredictable. Aim: The aim was to highlight the experiences of sexuality in adult patients with multiple sclerosis and the factors that may affect it. Method: The method of the essay was an integrated literature review, based on ten articles of which eight quantitative and two qualitative. Results: The result is summarized in three different themes Physical Symptoms, Depression and The impact on relationships and the sex life. The result showed that persons with MS often experienced some form of sexual problems in terms of physical, mental and social aspects. Between 44–82.5 percent of all participants in all studies included in this literary review had sexual dysfunction, SD. Several participants stated that SD had a negative impact on their sex life. Discussion: The discussion is divided into two parts: method discussion where the method for this essay will be discussed and result discussion where the results will be discussed based on Callista Roy’s adaptation model. Also, aspects of the importance for nurses when meeting patients with MS are highlighted.

Syfte: Var att beskriva MS-patienters erfarenheter före, under och efter graviditet. Hur MS-sjuksköterskan kan stötta och vägleda MS-patienter i frågor som kan uppstå före, under och efter graviditeten utifrån evidensbaserad kunskap. Vidare granskades den metodologiska aspekten gällande urvalet/urvalskriterierna i litteraturstudiens utvalda artiklar. Metod: Litteraturstudien hade en beskrivande design. Artikelsökning gjordes i databaserna Pubmed, PsycInfo, och Cinahl samt manuell sökning utifrån de granskade artiklarna i litteraturstudien. Artiklarna (n=18) var 1 antal kvalitativa, och 17 antal kvantitativa. Resultat: Kvinnorna vågade ofta inte ta upp ämnet graviditet, behandling, amning och sin sjukdom med sin läkare. Studier visade att kvinnor som fick någon form av beslutsstöd fick ökad kunskap om graviditet vid diagnosen MS och en ökad självsäkerhet angående sitt beslut att vilja starta en familj jämfört med kvinnor som inte fick detta stöd. Det var viktigt att vara öppen och diskutera fördelar och nackdelar med den behandling som kvinnan har och att missfall och defekter hos ett barn även kan ske i en “normal” graviditet. Slutsats: MS-patienten har samma möjlighet att bli gravid och genomgå en normal graviditet och förlossning som frisk kvinna. Är patienten välinformerad om sin sjukdom och frågor rörande sin sjukdom ökar chansen för en lyckad tid före, under och efter graviditeten. Riktlinjer behövs utarbetas för kvinnor med MS inför graviditet. MS-sjuksköterskan behöver ha en god medicinsk kunskap om sjukdomen och de olika behandlingsalternativ som finns för att kunna ge en god omvårdnad och stöd till kvinnan under denna period. / Aim: Was to describe MS patients' experiences before, during and after pregnancy. How the MS nurse can support and guide MS patients in issues that may occur before, during and after pregnancy based on evidence-based knowledge. Furthermore, the methodological aspect of the selection / selection criteria in the selected articles of this literature study was examined. Method: Literature study with descriptive design. Articles (n=18) were retrieved from Pubmed, PsycInfo,  and Cinahl, as well as manual search based on the reviewed articles in the literature study. The items (n = 18) were 1 number of qualitative, and 17 number of quantitative. Result: Women did not often dare to address the subject of pregnancy, treatment, breastfeeding and their illness with their doctor. Studies showed that women receiving some form of decision aid increased their knowledge of pregnancy and got  an increased self-esteem regarding their decision to start a family compared with women who did not receive this support. It is important to be open and discuss the pros and cons of the treatment and that miscarriage and birth defects also can occur in a "normal" pregnancy. Conclusion: The MS patient has the same opportunity to conceive and undergo a normal pregnancy and childbirth as a healthy woman.  If the patient is well informed about her illness and questions about her illness, the chance of a successful time before, during and after pregnancy increases. Guidelines are needed for women with MS prior to pregnancy. The MS nurse needs a good medical knowledge of the disease and the different treatment options available to provide good care and support for the woman during this period.

Sjukdomen multipel skleros (MS) har en stor påverkan på personens dagliga liv. Sjukdomen påverkar såväl familjelivet och aktiviteter som arbetsförmågan hos dessa personer.  Syftet var att beskriva personers upplevelse av att leva med MS. En kvalitativ litteraturöversikt genomfördes som vid analys av materialet resulterade i två kategorier med två underkategorier till respektive kategori. Rädsla inför framtiden som beskriver den osäkerhet och rädsla som sjukdomen medför samt kategorin sjukdomen styr mitt liv som beskriver hur sjukdomen tar över och förändrar personernas liv och livssituation. Dessa fynd indikerar att det är en utmaning att leva med MS och att vårdpersonalen som möter dessa personer behöver ha en förståelse för de såväl fysiska som psykiska besvär personer med MS lever med. / Multiple sclerosis (MS) has a major impact on the person's daily life. MS affects family life and activities as the ability to work as well. The purpose was to describe people's experience of living with MS. A qualitative literature review was performed and the analysis of the material resulted in two categories and four subcategories. Fear of the future that describes the uncertainty and the fear that the disease causes, and the category The disease controls my life describing how the disease takes over and change their lives and their life situation. These findings indicate that it is a challenge to live with MS and that healthcare professionals who meet these people need an understanding of the physical and mental health problems persons with MS are living with.

No description available.

Akut stroke är en allvarlig och livshotande sjukdom som ofta leder till fysiska och kognitiva funktionsnedsättningar. Riksstroke är ett kvalitetregister som samlar in och tillhandahåller information om strokevården i Sverige. Under 2019–2020 pågår ett omfattande valideringsarbete där analys av bortfallet inom registret utförs. Syftet med uppsatsen var att som i en del av detta arbete analysera omfattningen av bortfallet i flera faktorer och om det fanns en skillnad mellan grupperna kön, ålder och sjukhus. Därefter testades två metoder för bortfallshantering, complete case analysis och multipel imputations by chained equation (MICE). Dessa utvärderades genom att jämföra de skattade oddskvoterna för död inom 90 dagar efter inskrivning på sjukhus. Resultatet visade att det fanns stora skillnader i bortfall mellan män och kvinnor, åldersgrupper och sjukhusen. Där kan en stor del av skillnaden i bortfall troligtvis kan förklaras av åldern på patienterna. Det två utvärderade metoderna producerade jämförbara resultat.