Bakgrund: Multipel skleros (MS) är en kronisk inflammatorisk sjukdom som påverkar det centrala nervsystemet och orsakar större eller mindre funktionsnedsättningar hos den drabbade personen. Den närstående behöver känslomässigt, praktiskt och informativt stöd för att kunna hjälpa sin sjuka familjemedlem. Sjuksköterskan har en viktig roll i mötet med de närstående vid MS men i nuläget upplever patienterna att det finns brister i den vägledning och det stöd de får av sjuksköterskan. Syfte: Syfte var att belysa närståendes erfarenheter av att leva med en familjemedlem som har multipel skleros. Metod: En litteraturstudie med analys av elva artiklar. Resultatet: Närstående upplevde förändringar i livet relaterat till förändrande familjeroller, anpassning, att alltid vara på sin vakt och ekonomi. Närstående uttryckte känslor av osäkerhet och oro inför det osäkra sjukdomsförloppet och familjemedlemmens framtid. Vissa närstående upplevde psykisk påfrestning som stress, depression och ångest. Andra närstående accepterade situationen trots sjukdomen och använde sig av olika strategier som att anpassa och förändra aktiviteter, miljön och livssituationen. Närstående upplevde behov av stöd från hälso- och sjukvårdspersonalen. Andra närstående fann stöd genom religion och olika MS-organisationer. Konklusion/Implikation: Sjuksköterskan kan med kunskap om närståendeperspektivet stödja och balansera egenvårdskapaciteten hos både närstående och den sjuka familjemedlemmen, samt implementera rätt åtgärder. / Background: Multiple sclerosis (MS) is a chronic inflammatory disease that affects the central nervous system and causes greater or lesser functional impairments in the affected person. The family member needs emotional, practical, and informational support to be able to help their sick relative. Nurses play a crucial role in meeting with the relatives of MS patients but currently, patients feel there are shortcomings in the guidance and support they receive from nurses. Purpose: The aim was to highlight family members' experiences of living with a relative who has multiple sclerosis. Method: A literature study with analysis of eleven articles. Result: Relatives experienced changes in life related to changing family roles, adaptation, always being on guard, and financial challenges. Relatives expressed feelings of uncertainty and worry due to the unpredictable progression of the disease and the family member's future. Some relatives experienced mental problems such as stress, depression, and anxiety. Some relatives accepted the situation despite the disease and used various strategies such as adapting and changing activities, the environment, and life situation. Family members felt the need for support from healthcare professionals. Other relatives found support through religion and various MS organizations. Conclusion/Implication: Nurses, with knowledge about the perspective of the family member, can support and balance self-care ability in both the relative and the sick family member, and implement appropriate measures.

Bakgrund: Multipel skleros är en kronisk, neurologisk, autoimmun och inflammatorisk sjukdom. Den livslånga kontakten med vården, oförutsägbara symtom samt att det idag inte finns något botemedel gör sjukdomen komplex. Patienter med MS finns i alla delar av vården, därför är det viktigt att sjukvårdspersonal har kunskap och motivation för att bedriva en inkluderande vård där patientens livssituation förbättras. Syfte: Studiens syfte var att belysa personers upplevelser av att leva med sjukdomen multipel skleros. Metod: Två databassökningar användes, PubMed och CINAHL Complete. Denna litteraturöversikt baseras på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Dessa artiklar analyserades och granskades utifrån Fribergs beskrivning. Resultat: I resultatet framkom det fyra huvudteman: Oförutsägbara förändringar, Ett förändrat jag, Psykosociala perspektiv och Att hantera sjukdom. Slutsats: Att anpassa sig och acceptera sin livssituation var svårt men med hjälp av hanteringsstrategier, stöd från närstående och andra i samma sits samt vårdpersonal var det möjligt. Kunskap om sjukdomen och upplevelsen av att leva med MS var viktigt för att främja adaption och förbättra personens livssituation. / Background: Multiple sclerosis is a chronic, neurological, autoimmune and inflammatory disease. A lifelong contact with healthcare, unpredictable symtoms and that there presently is no cure makes the disease complex. Patients with MS are present in every part of nursing, therefore it is important that nurses have the knowledge and motivation to provide inclusive care where the patient's life situation is improved. Aim: The purpose of the study was to highlight people's experiences of living with the disease multiple sclerosis. Method: Two database searches were used, PubMed and CINAHL Complete. This literature review is based on ten qualitative scientific articles. These articles were analyzed and reviewed based on Friberg's method. Results: The results showed four main themes: Unpredictable changes, A changed self, Psychosocial perspectives and To manage the disease. Conclusion: Adapting and accepting one's life situation was difficult, but with the help of self management strategies, support from relatives and others in the same situation as well as healthcare professionals, made it possible. Knowledge about the disease and the experience of living with MS was important to support adaptation and enhance the personens life situationen.

Med flest kända fyndplatser i världen av den globalt rödlistade vårsvampen bombmurkla (Sarcosoma globosum) åligger det Sverige ett internationellt ansvar för artens bevarande. På senare tid bedöms dock många av svampens växtplatser ha förstörts på grund av granbarkborreangrepp till följd av höga sommartemperaturer, något som befaras bli allt vanligare i och med klimatförändringarna. För att långsiktigt bevara arten tror jag därför att riktade eftersök kan bli aktuella. I denna studie undersöks vilka miljödata som är användbara för att prognostisera bombmurklans förekomst på landskapsnivå och möjligheterna med att använda GIS-baserad förekomstmodellering för att upptäcka nya växtplatser. Beståndsmedelålder, skogsslag och jordart, samt i viss mån lutning och väderstreck (aspekt) bedöms vara goda förklaringsvariabler för svampens förekomst. Under fältarbetet upptäcktes 1 ny växtplats förbombmurkla och det finns indikationer, om än inte statistiskt styrkta, på att bombmurklan oftare påträffas i områdena med god modellerad prognos för förekomst än i andra gran- eller barrblandskogar. / With most known occurrences of the threatened Sarcosoma globosum globally, Sweden bears international responsibility for this fungus’ survival. Lately, many of the previously known sites for the species have expired due to bark beetle attacks caused by high summer temperatures, which in future may occur even more frequently because of climate change. Therefore, I find targeted search for new occurrences necessary for future conservation. In this study I investigate which variables are useful for predicting occurrence on landscape-scale and the potential of using species distribution modelling forfinding S. globosum. Mean tree age, forest type and sediment, and to some degree slope and aspect, are useful variables for predicting occurrence. During field work 1 new site was discovered and there are indications, although not statistically significant, that S. globosum is more common in areas with high modelled prognosis for occurrence than in other spruce- or mixed coniferous forests.

Bakgrund: Multipel skleros (MS) är en livslång sjukdom utan botemedel där majoriteten som insjuknar är kvinnor. Sjukdomsförloppet är individuellt och kan leda till både funktionsnedsättning och lidande. Det medför att individanpassad omvårdnad är av stor vikt för att främja hälsa och minska lidande. Personer med multipel skleros kan påträffas i alla vårdkontexter. Kunskap om hur MS upplevs är därav relevant för allmänsjuksköterskan.  Syfte: Syftet var att undersöka vuxna svenska kvinnors upplevelse av att leva med multipel skleros. Metod: Studiens syfte besvaras genom en kvalitativ innehållsanalys där upplevelser hämtats från självbiografier.  Resultat: Studiens resultat delades in i fyra huvudkategorier: en vardag fylld av fysisk begränsning, återkommande kamp mot negativa känslor, känsla av ett inre välbefinnande samt behov av stöd och bemötande. Dessa fyra huvudkategorier är återkommande i samtliga självbiografier. Slutsats: Att leva med MS behöver inte vara ett konstant lidande utan hälsa och välbefinnande kan även upplevas.

Bakgrund: I Sverige lever ca 18 500 personer med med multipel skleros, en av de vanligaste neurologiska sjukdomarna i världen. Diagnostisering sker oftast i åldern mellan 20-40 år och påverkar stort i vardagen däribland arbetslivet. Det är vanligt att inte kunna fullfölja ett helt arbetsliv, vilket innebär en stor påverkan på livskvalite, hälsa och ekonomi. Syfte: Syftet i denna litteraturöversikt var att samla kunskap om aspekter som stödjer och hindrar ett hållbart arbetsliv utifrån erfarenheter från personer med Multipel skleros. Metod: Kvalitativ litteraturöversikt. Resultat: Resultatet presenteras genom huvudteman och underkategorier: 1. Arbetsplatsens omgivning - begränsande och möjliggörande för personen med underkategorierna: stödjande omgivning - arbetsgivaren, stödjande omgivning -  medarbetaren samt hindrande omgivning. 2. Lära känna sina förmågor och begränsningar och kunna anpassa med underkategori:  Skapa balans i arbetslivet. Slutsats: Resultatet visar sammanfattningsvis på att aspekter som hindrar och stödjer personen med MS beror till stor del på den kontextuella omgivningen. Arbetsgivaren och medarbetare kan göra en stor skillnad genom att vara flexibel och visa tålamod. Därmed är det av vikt att både vård och rehabiliteringspersonal tar ett ansvar i ett samarbete att utbilda, informera, och vägleda personen med MS och arbetsplatsen. Det skulle leda till förebyggande av okunskap på arbetsplatsen, brist på information, stigmatisering och diskriminering. Genom arbetsinriktad rehabilitering kan arbetsterapeuten möjliggöra delaktighet, anpassningar, balans och hälsa genom individuella interventioner. / Background: In Sweden, about 18,500 people live with multiple sclerosis, one of the most common neurological diseases in the world. Diagnosis usually takes place between the ages of 20-40 and has a major impact on everyday life, including working life. It is common not to be able to complete an entire working life, which means a great impact on quality of life, health and finances. Purpose: The purpose of this literature review was to gather knowledge about aspects that support and hinder a sustainable working life based on experiences from people with Multiple Sclerosis. Method: Qualitative literature review. Results: The results are presented through main themes and subcategories: 1. Workplace environment - limiting and enabling the person with the subcategories: supportive environment - the employer, supportive environment - the employee and hindering environment. 2. Get to know their abilities and limitations and be able to adapt with subcategory: Create balance in working life. Conclusion: In summary, the results show that aspects that hinder and support the person with MS largely depend on the contextual environment. The employer and employees can make a big difference by being flexible and showing patience. Thus, it is important that both care and rehabilitation staff take responsibility in a collaboration to educate, inform, and guide the person with MS and the workplace. This would lead to the prevention of ignorance in the workplace, lack of information, stigma and discrimination. Through vocational rehabilitation, the occupational therapist can enable participation, adaptations, balance and health through individual interventions.

Abstrakt Multiple skleros (MS) är en kronisk progressiv inflammatorisk sjukdom. Fatigue är ett vanligt symtom och upp till 95% av personerna med MS upplever det. Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka effekten av arbetsterapeutiska interventioner hos personer med MS-relaterad fatigue i arbetsför ålder. För att besvara syftet har en litteraturöversikt med en kvantitativ ansats valts där åtta artiklar inkluderades. Fribergs modell (2017) användes vid analysen av studierna. Resultatet presenterar utifrån tre kategorier och visade på en stor variation av interventioner. Två studier visade på en minskad upplevelse av fatigue. De studierna som inte visade på effekt kan ha påverkats av mätperiodens längd och val av mätinstrument. Slutsatsen visar på att det krävs en längre period för att implantera en förändring i det vardagliga livet. Det behövs framtida forskning som mäter interventionernas effekt av MS-relaterad fatigue under en längre tidsperiod.   Sökord: Multipel skleros, arbetsterapi, effekter, gruppinterventioner, individuella interventioner och effekten av interventionen.

Musikalitet är ett begrepp fyllt av spänning. För många är musikalitet något eftersträvansvärt, men att definiera vad musikalitet innebär är mycket svårt, och det finns ingen vedertagen vetenskaplig definition som är allomfattande. Det finns heller ingen speciell metod eller undervisning beskriven som särskilt utvecklar musikaliteten hos olika individer. Inom dans- och musikundervisning används begreppet mycket frekvent, men det är ofta oreflekterat och oklart vad som exakt menas. Syftet med min undersökning har varit att bland danspedagogstudenter söka mer förståelse för vad det kan innebära att vara musikalisk. Jag ville ta reda på hur en grupp danspedagogstudenter valde att beskriva sina uppfattningar av innebörden av begreppet musikalitet, samt hur de beskrev om, och i så fall hur man kan utveckla musikaliteten. Studien har genomförts som en semistrukturerad enkät och med hjälp av en fenomenografiskt inspirerad analys har studenternas svar som ett resultat kunnat sorteras i ett antal beskrivningsområden. Genom det kulturpsykologiska perspektivet framhålls vikten av att se till variationer i människors uppfattningar om musikalisk förmåga i relation till biologi och miljö, i relation till individ och kultur. Begreppet musikalitet verkar vara ett samlande begrepp för ett flertal musikaliska förmågor, en multipel förmåga.

Titel: Magnetfältstyrkans betydelse för personer med multipel skleros eller kliniskt isolerat syndrom - en litteraturstudie Bakgrund: Multipel skleros (MS) är en demyeliniserande autoimmun sjukdom i centrala nervsystemet som debuterar främst hos unga vuxna. MS diagnostiseras utifrån kliniska och radiologiska fynd enligt McDonaldkriterierna där inga krav ställs på vilken fältstyrka som bör användas. Magnetkameror med högre fältstyrkor blir dock vanligare. Syfte: Att undersöka om högre fältstyrka (Tesla, T) gav bättre detektion av lesioner vid magnetresonanstomografiundersökningar av personer med multipel skleros eller kliniskt isolerat syndrom. Metod: I denna litteraturstudie gjordes sökningarna i databaserna PubMed, Web of Science och Scopus mellan 8 och 11 mars 2016. Tio kvantitativa artiklar kvalitetsgranskades och analyserades för att slutligen sammanställas i resultatet. Resultat: Resultatet presenteras under fyra huvudrubriker och totalt tolv underrubriker. Huvudrubrikerna är skillnad mellan fältstyrkor, fältstyrkor och anatomiska regioner, fältstyrkor och pulssekvenser samt artefakter och bildkvalitet. Konklusion: 3T och 7T är bättre än 1,5T och att 7T ofta är bättre än 3T på att detektera lesioner. Dock måste andra aspekter tas i beaktning då det är många parametrar som spelar in vid en magnetresonanstomografiundersökning. Ytterligare studier gällande bland annat optimering av pulssekvenser samt patienters upplevelser av ultrahöga fältstyrkor rekommenderas. / Title: The importance of magnetic field strength for people with multiple sclerosis or clinically isolated syndrome - a literature study. Background: Multiple sclerosis (MS) is an autoimmune demyelinating disease of the central nervous system debuting mostly in young adults. MS is diagnosed based on clinical and radiological findings according to the McDonald criteria where no requirements are placed on which field strength that should be used. Magnetic resonance imaging (MRI) scanners with higher field strengths are however becoming more common. Objective: To investigate whether higher field strength (Tesla, T) gave better detection of lesions at MRI examinations of people with MS or clinically isolated syndrome. Methods: In this literature study searches were made in the databases PubMed, Web of Science and Scopus between the 8th and 11th of March 2016. Ten quantitative articles were examined and analyzed to finally be compiled under the results. Results: The results are presented under four main headings and twelve sub- headings. The main headings are the differences between field strengths, field strength and anatomical regions, field strength and pulse sequences and artifacts and image quality. Conclusion: 3T and 7T are better than 1,5T and 7T is usually better than 3T at detecting lesions. However other aspects need to be taken into account because many parameters come into play during MRI examinations. Further studies regarding optimization of pulse sequences and field strength and patients’ experiences of ultrahigh field strength are recommended, among others.

Denna rapport ger en bakgrundsbeskrivning av datainsamlingsföretaget Norstat och hur de genomför en tracking-undersökning med panel via internet. Vidare analyseras samband mellan variabler som beskriver personer som ingår i undersökningen och hur dessa personer besvarar undersökningen. I rapporten tas också reda på hur länge en undersökning behöver vara igång och om inkomna svar skiljer sig åt beroende på när en person har svarat. En ingående beskrivning av bearbetning och de variabler som ingår i det använda datamaterialet kommer också att ges. Tidigare forskning med anknytning till paneler och webbundersökningar tas upp för att ge läsaren en nyanserad bild av för- och nackdelar med webbundersökningar. Logistiska regressionsmetoder har använts för att utreda vilka variabler som påverkar om en person besvarar undersökningen eller ej, samt vilka variabler som gör att en person besvarar undersökningen tidigt eller sent. Andra metoder som har använts är deskriptiv statistik och χ2-test. Resultaten visar att faktorer som påverkar hur mycket fritid en person har får störst betydelse för om och hur tidigt undersökningen besvaras. Vidare konstateras att det ofta räcker med en fältperiod t.o.m. 6 dagar efter att inbjudan till undersökningen skickats ut för att alla kategorier av personer ska vara relativt lika representerade. Den optimala fältperioden skiljer sig åt beroende på om en undersökning syftar till att ge en bild av hela rikets befolkning eller enbart specifika kategorier av denna. För en speciell kategori av personer kan det ibland räcka att fältperioden sträcker sig t.o.m. dagen efter inbjudan till enkäten skickats ut för att tillräckligt många svar ska ha inkommit. / This report gives a background description of the data collection company Norstat and how they implement a tracking survey with a panel via the internet. Furthermore connections between variables describing persons in the survey and the way these persons answer the survey will be investigated. The report also intends to find out how long a survey needs to be running and if there are differences between received answers depending on when a person has answered. A detailed description of the processing and variables included in the data material being used will also be given. Earlier research concerning panels and web surveys are covered to give the reader a nuanced picture of the pros and cons with opinion surveys. Logistic regression methods have been used to examine which variables influence whether a person will answer the survey or not, and the variables that make a person answer the survey early or late. Other methods used are descriptive statistics and a χ2-test. The results show that factors influencing how much spare time a person has give the greatest impact on whether and how early the survey gets completed. It can be noted that it is often enough with a field period up to 6 days after the invitation to the survey has been sent out until all categories of persons are relatively equally represented. The optimal field period differs depending on whether a study is aimed at providing a picture of the entire country's population or only specific categories of this. For a special category of the persons, it can sometimes be enough to let the field period run until the day after the invitation to the survey had been sent out for enough answers to be submitted.

The purpose of this study was to examine the role of grit and intrinsic motivation regarding students' propensity to procrastinate. Three specific research questions were constructed: "How much of the variance in participants' procrastination is explained solely by their degree of grit?" "Does the degree of intrisic motivation contribute with additional explanatory information for the regression between grit and procrastination?" "Is intrisic motivation a mediator for the regression between grit and procrastination?" To test this, a hierarchical multiple regression analysis was constructed. To collect data an electronic questionnaire was constructed. The sample consisted of 271 students who all studied at Karlstad University. The data was collected through the learning platform itslearning. Grit was measured with Swedish-Grit Scale. Intrinsic motivation was measured with a modified version of Task Evaluation Questionnaire and the students' propensity to procrastinate was measured with Pure Procrastination Scale. Grit and intrinsic motivation constituted the independent variables and the students' propensity to procrastinate was the dependent variable. The results showed that both the grit and intrinsic motivation significantly contributed with explained variance in the students' propensity to procrastinate. The strongest predictor variable was grit. The results also showed that intrinsic motivation was not a mediator for the regression between grit and procrastination. The conclusion is that grit should play a greater part in the Swedish school system. / Syftet med studien var att undersöka betydelsen av grit och inre motivation för studenters benägenhet att prokrastinera. Tre konkreta frågeställningar konstruerades: ”Hur stor del av variansen inom deltagarnas prokrastinering förklaras ensamt av deras grad grit?”, ”Bidrar inre motivation med ytterligare förklarande information för regressionen mellan grit och prokrastinering?” och “Är inre motivation en mediator för regressionen mellan grit och prokrastinering?” För att testa detta genomfördes en hierarkisk multipel regressionsanalys. För att samla in data konturerades en elektronisk enkät. Stickprovet bestod av 271 studenter som alla studerade på Karlstads universitet. Datainsamlingen gjordes via lärplattformen itslearning. Grit mättes med Swedish-Grit Scale. Inre motivation mättes genom en modifierad version av Task Evaluation Questionnaire Prokrastinering mättes med hjälp av Pure Procrastination Scale. Grit och inre motivation utgjorde oberoende variabler och studenternas prokrastineringsbeteende utgjorde den beroende variabel. Resultatet visade att både grit och inre motivation signifikant bidrog med förklarad varians inom studenternas prokrastineringsbeteenden. Den starkaste prediktorvariablen var grit. Resultatet visade också att inre motivation inte var en mediator för regressionen mellan grit och prokrastinering. Slutsatsen av arbetet är att grit borde spela en större del i det svenska skolväsendet.