Multipel skleros är en kronisk, inflammatorisk autoimmun störning i det centrala nervsystemet och är en av världens mest förekommande neurologiska sjukdomar. Omvårdnadsteoretikern Katie Eriksson beskriver människan som en helhet av kropp, själ och ande, hon framhäver även att livet innebär ett lidande. Syftet var att beskriva individers upplevelser av att leva med multipel skleros. Denna litteraturstudie inkluderade sökningar i flera databaser för att finna vetenskapliga artiklar. Utifrån 13 resultatartiklar som berörde individers upplevelser av att leva med multipel skleros, genererades ett huvudtema Att känna sig motarbetad av kroppen och två teman Kroppsliga upplevelser och Själsliga och andliga upplevelser med subteman. Livet med sjukdomen innebar fler själsliga och andliga upplevelser än kroppsliga upplevelser. De olika temana identifierades med hjälp av Erikssons teori om att människan är en helhet. En betydande slutsats för studien var att livet med sjukdomen innebar en begränsning i vardagen. Litteraturstudien kan bidra till ytterligare kunskap och förståelse hos berörda personer, vilket kan leda till att individer med sjukdomen upplever minskat själsligt lidande. / Multiple Sclerosis is a chronic, inflammatory disruption in the central nervous system and also one of the world’s most common neurological diseases. The nursing theorist Katie Eriksson describes the human being as a whole unit of body, soul and spirit. She also explains that suffering is a part of life. The aim of the study was to describe the experiences of individuals living with Multiple Sclerosis. This literature study included searches in several databases with the intention to find scientific results articles. 13 results articles which referred to experiences of individuals with Multiple Sclerosis, generated one main theme To feel discouraged by one’s body and two themes Physical experiences and Mental and spiritual experiences with subthemes. Living with the disease meant that the mental and spiritual experiences were more numerous than the physical experiences. The different themes were identified using Eriksson’s theory of the human being, as a whole unit. A conclusion of great importance was that living with the disease meant a limitation in everyday life. The literature study can contribute to further knowledge and understanding in people whom are involved in the disease. In turn, this can lead to decreased life suffering in people with Multiple Sclerosis.

Introduktion: Multipel skleros (MS) är en autoimmun sjukdom som uppstår i det centrala nervsystemet. Sjukdomen förlöper i skov. Vanliga symtom är fatigue, smärta, domningar i  extremiteter, synproblem, försämrad balans och tremor. Det är vanligt att individer med MS upplever någon form av sexuell dysfunktion. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa hur MS kan påverka individers sexualitet. Metod: Metoden var en  litteraturstudie och utformades enligt Polit och Beck (2017) nio steg. Artikelsökningar gjordes i CINAHL och PubMed. Polit och Beck (2017) granskningsmall användes för att granska artiklarnas kvalitet. Två kvalitativa och åtta kvantitativa artiklar valdes och utgjorde resultatet. Resultat: Resultatet presenteras i fyra kategorier. Att kroppsliga förändringar ledde till sexuella problem, Att behöva experimentera och utforska sin kropp på nytt, Att kunna samtala om hur MS påverkade sexualiteten och Sexuella problem väckte negativa känslor. Kategorierna visade att sexuell dysfunktion upplevdes både fysiskt och psykiskt, det påverkade även individens relation till sin partner. Slutsats: Individer med MS upplever sexuell dysfunktion orsakat av sjukdomen. Det största problemet var minskat sexuellt intresse. På grund av förändringar i kroppen behövde individerna experimentera för att få ett fungerade sexuellt samliv. Individerna ansåg att det var viktigt med god kommunikation men det var ändå svårt att diskutera sina sexuella problem med sin partner och hälso- och  sjukvårdspersonal.

Bakgrund: Multipel skleros (MS) är en autoimmun inflammatorisk sjukdom som ger neurologiska symptom så som motoriska störningar, sensibilitetsstörningar och kognitiva problem. Det finns idag inget botemedel för sjukdomen men bromsande mediciner finns att tillgå. Tidigare forskning visar att MS drabbade patienters vardag ofta påverkas genom de symptom som sjukdomen ger. Samtidigt framkommer att sjuksköterskors kunskaper om MS är bristfällig och att kontakten mellan dem och MS drabbade patienter sker för sällan vilket försvårar arbetet med att ge en god vård. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelse av att leva med multipel skleros. Metod: Studien har designen av en litteraturstudie där material söktes i databaserna CINAHL och PubMed. Åtta artiklar som motsvarade studiens syfte inkluderades och en kvalitativ innehållsanalys valdes som analysmetod. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier; symptomens påverkan på fysisk och psykisk hälsa, symptomens påverkan på arbetslivet och strategier för att hantera MS. Under de två förstnämnda kategorierna framkom hur patienter upplever att deras vardagsliv och arbete påverkas vid MS. Under den sistnämnda kategorin framkom vidare olika strategier patienter använde sig av för att lättare kunna hantera de symptom och den påverkan MS gav. Slutsats: Patienter påverkas av MS på olika sätt. Många upplever att symptomen som sjukdomen medför påverkar såväl vardagslivet som arbetslivet. Samtidigt beskriver många olika strategier man kan använda sig av för att kunna hantera de problem som man i samband med sjukdomen ställs inför. Kunskap om sjukdomen behöver ökas för att på bästa sätt som sjuksköterska kunna stödja och vårda dessa patienter samt främja hälsa.

Introduktion: Multipel skleros (MS) uppstår som en konsekvens av att immunförsvaret angriper det centrala nervsystemet. Progressiv MS (PMS) kännetecknas av en kontinuerlig försämring av neurologisk funktion. Sjukdomen är mycket svårbehandlad och idag finns få läkemedelsalternativ. Det finns en teori om att sjukdomsprogressionen vid PMS till större grad påverkas av neurodegeneration än själva neuroinflammationen. Dessutom är dessa läkemedel associerade med en mängd negativa effekter som ökad risk för allvarliga infektioner och malignitet. Syfte: Syftet med detta litteraturarbete var att identifiera och granska studier som utreder effekten av immunomodulerande läkemedel vid PMS för att se vilka läkemedelssubstanser som är mest lovande för PMS patienter med avseende på deras effekt och biverkningsprofil. Metod: En systematisk litteratursökning gjordes i databasen Pubmed. Artiklar som inkluderades var originalartiklar som tog upp sjukdomsprogression och säkerhet i samband med PMS och hade över 400 deltagare. Resultat: Totalt 5 studier med 5 olika substanser inkluderades. De här 5 substanserna jämfördes med anseende på effekt och säkerhet. Det förekom att okrelizumab och siponimod var förknippade med en signifikant minskad risk för sjukdomsprogression. Det observerades att behandlingseffekten minskade med minskad inflammatorisk aktivitet och stigande ålder. Substanserna tolererades i allmänhet väl. En större andel patienter som fick okrelizumab och rituximab rapporterade allvarliga infektioner och maligniteter jämfört med placebo. Diskussion: Utifrån data verkar yngre patienter med stort inflammatoriskt inslag får en bättre effekt, dock saknas statistisk bekräftelse på detta. Det är fortfarande oklart om skillnaden i effekt mellan dessa läkemedel är en konsekvens av studiepopulationens egenskaper eller om det beror på andra faktorer. Huruvida okrelizumab och siponimod har någon effekt mot neurodegeneration eller inte är okänt och kan därmed inte uteslutas. Maligniteter vid okrelizumab var främst olika typer av bröstcancer som inte faller inom samma kategori och ett orsakssamband kunde därmed inte bekräftas. Slutsats: Okrelizumab och siponimod hade uppbromsande effekt på sjukdomsprogression. Inga oväntade biverkningar rapporterades och substanserna tolererades i allmänhet väl.

No description available.

Bakgrund: Multipel skleros är en kronisk neurologisk sjukdom som generellt går i skov. Symtom som kan uppstå är trötthet, rörelsesvårigheter och kognitiva svårigheter. Sjukdomen är en av de vanligaste orsakerna till rörelsehinder bland unga människor. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur personer med multipel skleros upplever att livet påverkas. Metod: Litteraturstudien inkluderade 13 vetenskapliga artiklar som analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Resultat: Analysen resulterade i sex huvudkategorier: Att kroppsliga och kognitiva begränsningar försvårar aktiviteter, att vara beroende av hjälp och behöva planera, att nära relationer förändras, att arbetslivet blir lidande, att känna sig annorlunda och utanför sociala sammanhang samt att känna oro för sjukdomsprogression och framtiden. Diskussion/Slutsatser: Det framkom att aktiviteter trots svårigheter var betydelsefullt för välbefinnandet. Beroende av hjälp i vardagen kunde påverka autonomin negativt och vara inkräktande på deras liv. Rollen i familjen förändrades med sjukdomen. Trötthet och kognitiva svårigheter kunde göra det svårt att fortsätta arbeta. För att finna ett socialt sammanhang med andra i liknande situation och utveckla strategier för att hantera vardagen kan sjuksköterskor tillämpa stödgrupper. Sjuksköterskor bör även stödja personer med MS under sjukdomsförlopp och transitionsprocess för att främja acceptans och välbefinnande.

No description available.

Bakgrund: Multipel skleros (MS) är en sjukdom i centrala nervsystemet med varierande sjukdomsförlopp som ofta orsakar olika funktionshinder och lidande. Sjukdomen är i början vanligtvis i form av skov. Mellan skoven är symtomen ofta milda eller frånvarande. Sjukdomen övergår hos de flesta av dessa personer till en sekundär progressiv fas. Variationen av symtom innebär en utmaning för vården att bemöta personen med rätt vårdinsatser i rätt tid.  Personcentrerad vård för personer med MS utgår ifrån patientens delaktighet i sin vård och dennes värderingar.  Syfte: Syftet med den här studien var att beskriva hur personcentrerad vård tillgodoses ur ett patientperspektiv hos personer med multipel skleros i ordinärt boende.  Metod: Studien var en allmän litteraturöversikt enligt Fribergs metod med en deduktiv ansats. Tio vetenskapliga artiklar valdes för studiens resultat.  Resultat: Studien utgick från personcentrerad vårds tre nyckelbegrepp, partnerskap, berättelse och dokumentation. Det framkom sex underkategorier nämligen, att få ökad kunskap om sjukdomen, att egenvården främjas, att göras delaktig i vårdplanering, att förmedla sin berättelse i planeringen av vården, att beskriva symptom och dess konsekvenser och att anteckna i dagbok för sin vård.  Slutsats: Genom ökad kunskap och undervisning skapas möjlighet till delaktighet i vården och där personen med MS ses som en självklar partner. Den ökade kunskapen och undervisningen främjar egenvården och därefter kan vanliga komplikationer vid MS förebyggas. Digitala verktyg såsom mobil applikation och e-dagbok kan bidra till delaktighet och dokumentation som tillsammans med personer med MS egna berättelser om sina symtom och sina önskemål kan ligga till grund för en personcentrerad vårdplan.

Bakgrund: Multipel Skleros (MS) är en autoimmun sjukdom vilket innebär att immunförsvaret angriper kroppens egna vävnader. Inflammationer uppstår i nervcellerna och bildar ärrvävnader. Ca 1000 personer per år får MS och eftersom att sjukdomen är obotlig är det viktigt att lyfta fram de erfarenheter personer har med MS för att kunna bidra till en god omvårdnad och ökad livskvalité. Syfte: Syftet var att beskriva personers erfarenheter av att leva med Multipel Skleros. Metod: Metoden för denna litteraturöversikt baseras på åtta vetenskapliga artiklar. Två databassökningar användes, MEDLINE och CINAHL Complete. Dessa artiklar analyserades och granskades utifrån Fribergs beskrivning. Resultat: I resultatdelen framkom det tre huvudteman. Det första huvudtemat går under faktorer som förändrar det dagliga livet.  Det andra temat heter förändrade relationer i det sociala livet och det sista huvudtemat heter anpassning och acceptans. Slutsats: MS förändrar det dagliga livet och omfattar konstanta krav vilket gav upphov till negativa erfarenheter. Att anpassa sig till en rörlig miljö är svårt men strategier för att acceptera sjukdom framkom som hjälpsamma. Kunskap om erfarenhet av att leva med MS kan underlätta vardagen och deras vårdsituation.

Multipel skleros är en kronisk sjukdom som kommer med en rad olika symtom och drabbar i största utsträckningen kvinnor. Sjukdomen påverkar personens livsvärld, livskvalitet och synen på sig själv. En MS diagnos kräver hårt arbete från patienten men även från vårdpersonalen. Det är viktigt att fånga upp och tidigt se symtomen för att skapa bättre förutsättningar för framtiden. Syftet var att undersöka hur personer som lever med MS upplever sin vardag. En beskrivande litteraturöversikt innehållande elva artiklar med både kvalitativ och kvantitativ forskning har använts för att beskriva den rådande situationen. Cinahl och Medline var databaserna som användes vid datainsamlingen. Alla artiklar som valts in i studien har genomgått en noga granskning och analysering. Tre huvudkategorier med åtta subkategorier bildades och det blev grunden för resultatet. I resultatet framgår det tydligt att personer som får multipel skleros påverkas varje dag och är i ständigt arbete för att klara av vardagen. Sjuksköterskan och vårdens betydelse lyfts i resultatet då det är av vikt för hur en MS drabbad person mår och hanterar sin situation. Vidare diskuteras valda delar från resultatet i en resultatdiskussion där nya källor styrkte litteraturstudiens resultat. Slutsatsen landar i att personer som lever med MS upplever att det finns flera faktorer som påverkar deras vardag. En stor ovisshet kommer med diagnosen och sjuksköterskan blir en viktig del i att stötta patienten i det vårdande sammanhanget och situationen hen befinner sig i.