Introduktion: Multipel Skleros drabbar nervsystemet vilket leder till förlust av olika kroppsfunktioner, då var det viktigt med stöd och fungerande hanteringssätt. Syfte: Att belysa närståendes upplevelser och tankar av att leva med en familjemedlem som har Multipel Skleros. Metod: Litteraturöversikt med insamling av kvalitativ och kvantitativ data. Resultat: Närstående som vårdgivare upplevde anpassningssvårigheter till den nya livssituationen som vårdgivare för den MS-sjuke familjemedlemmen. Särskilt svårt upplevdes den försämrade ekonomin i samband med förlust av arbete. Känslor av uppgivenhet drabbade också närstående när den MS-sjuke inte var densamme och de hade tankar om att hälso- och sjukvården inte utförde lika bra omvårdnad som de själva. Livskvaliteten var lägre hos närstående som var vårdgivare än hos de närstående som inte var det. Diskussion: Sjuksköterskor behövde skapa bättre möjlighet för den MS-sjukes självständighet så att närståendes börda skulle minska, samt att ekonomisk hjälp ansågs behövas. Hälso- och sjukvården bör tillhandahålla bättre stöd för hela familjen, då det ledde till högre livskvalitet hos närstående. Slutsats: Det fanns ett bristande stöd från hälso- och sjukvården för familjerna med en MS-sjuk familjemedlem. Sjuksköterskor bör arbeta utefter ett familjefokuserat synsätt.

ABSTRACT Multiple sclerosis (MS) is the leading cause of adult disability inSweden. Hematopoietic stem cell transplantation (HSCT) can be used as a treatment option for patients with MS where the disease has an aggressive course. The treatment is preceded by high-dose chemotherapy which lowers the patient's immune system. It is therefore of interest to study infectious complications associated with HSCT in this patient. Aim: The purpose of this study was to identify infection problems in this population associated with HSCT, and to study differences in infectious complications between this group and patients diagnosed with lymphoma who have undergone the same treatment.Method: The study was a retrospective descriptive study with quantitative data. A medical record review was conducted. The analysis of the results was used Statistical Package for the Social Sciences (SPSS) version 19th Independent t-tests were used as the statistical analysis to measure the difference between two groups at the same time.Result: The results showed that there were differences in fever period. Patients with MS had a significantly longer fever period than patients with lymphoma. It did not affect the number of days in hospital. Patients with MS had a shorter period of neutropenia but significantly more positive blood cultures.Conclusion: Patients with MS who are treated with HSCT are at high risk of infection. The risk of infectious complications is greater than in patients treated for lymphoma. We need to consider this finding to the clinical management of patients with MS associated with HSCT.   “Keywords: multiple sclerosis, hematopoietic stem cell transplantation, infection, complicationn” / SAMMANFATTNING Multipel skleros (MS) är den vanligaste orsaken till rörelsehinder hos vuxna i Sverige. Hematopoetisk stamcellstransplantation (HSCT) kan användas som en behandlingsform för patienter med MS där sjukdomsförloppet är aggressivt. Behandlingen föregås av höga doser cytostatika vilket sänker patientens immunförsvar. Det är därför av intresse att studera infektionskomplikationer i samband med HSCT hos denna patientgrupp. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga infektionsproblematik hos patienter med MS i samband med HSCT samt att studera skillnader i infektionskomplikationer mellan denna grupp och patienter med diagnosen lymfom som genomgått samma behandlingsform. Metod: Studien var en retrospektiv deskriptiv studie med kvantitativ ansats. En journalgranskning genomfördes. I analysen av resultatet användes Statistical Package for the Social Sciences (SPSS) version 19.  Oberoende t-test har använts som statistisk analys för att mäta skillnaden mellan två grupper vid samma tidpunkt. Resultat: Resultatet visade att det fanns skillnader i feberdurationens längd. Patienter med MS hade en signifikant längre feberperiod än patienterna med lymfom. Det påverkade dock inte antalet vårddagar. Patienterna med MS hade en kortare neutropeniperiod men signifikant fler positiva blododlingar. Slutsats: Patienter med MS som behandlas med HSCT löper stor risk för infektioner. Risken för infektionskomplikationer är inte mindre än hos patienter som behandlas för lymfom, utan större. Man behöver ta hänsyn till detta fynd vid den kliniska handläggningen av patienter med MS i samband med HSCT.   ”Nyckelord: multipel skleros, hematopoetisk stamcellstransplantation, infektion, komplikation”

Att drabbas av multipel skleros (MS) förändrar livssituationen. Den nya livssituationen gör att ungefär 50 procent av de som drabbas av MS utvecklar en depression, vilket försämrar den upplevda livskvaliteten. Därför är det av vikt att sjuksköterskor innehar kunskap inom området för att kunna ge en så god omvårdnad som möjligt. Syftet med studien var att belysa vad som påverkar livskvaliteten hos personer med MS och depression. Studien är utförd i form av en litteraturstudie som baseras på tolv vetenskapliga artiklar. Resultatet visade på ett antal faktorer, vilka hade en positiv eller negativ inverkan på de depressiva symtomen. De faktorer som minskade de depressiva symtomen var socialt stöd, en effektiv behandling samt positiva livserfarenheter. De faktorer som ökade de depressiva symtomen var fysisk funktionsnedsättning, ett negativt tankemönster, avsaknad av ett aktivt sexliv samt smärta. Det framgick även att när de depressiva symtomen minskade, ökade livskvaliteten och tvärtom. För att öka sjuksköterskors kunskap samt förståelse för vad som upplevs påverka livskvaliteten vid MS och samtidig depression, behövs mer kvalitativ forskning. Dessutom behövs undervisning och utbildning om vad MS i kombination med depression orsakar, vilket är grundläggande för att sjuksköterskor ska kunna bedriva en god omvårdnad. / To suffer from multiple sclerosis (MS) changes the life situation. The new life situation means that about 50 percent of the people who suffer from MS develop a depression, which impairs the experienced quality of life. It is therefore important that nurses have knowledge within this area in order to provide as good care as possible. The aim of this review was to determine the factors that influence the quality of life in people with MS and depression. The study was conducted as a literature study based on twelve scientific articles. The result showed a number of factors that had a positive or negative effect on the depressive symptoms. The factors that reduced the depressive symptoms were social support, effective treatment and positive experiences in life. The factors that increased the depressive symptoms were physical impairment, negative thoughts, absence of an active sex life and pain. It also showed that when the depressive symptoms reduced, the quality of life increased and the other way around. To increase nurses’ knowledge and understanding of what is perceived to affect quality of life in MS and depression, more qualitative research is needed. Furthermore education about what MS in combination with depression can cause is essential for nurses to be able to provide good health care.

År 2007 är det högkonjunktur och arbetslösheten sjunker i Sverige. Fler väljer att läsa vidare på högskola och universitet och färre människor föds. En attraktiv arbetsplats vinner konkurrensen om den kompetens som finns. Arbetslivsinstitutet startade därför, tillsammans med Högskolan Dalarna, ett gemensamt forskningsprojekt 2001 som avslutades 2003. Projektet resulterade bla. i enkäten ”Frågor kring attraktivt arbete”. Denna enkät har ett brett innehåll och reliabilitet har ej beräknats på ett tillfredsställande sätt. Genom beräkning av korrelation, faktoranalys, cronbach´s alpha samt multipel regression kunde ett steg i att förbättra enkätens kvalitet tas. Denna studie visade att stimulans har störst betydelse för huruvida ett arbete är attraktivt eller inte. Nästa steg i förbättringen av enkäten kan vara att ifrågasätta de tre nuvarande kategorierna denne är uppdelad i samt att göra liknande beräkningar på en större mängd data.

Syfte: Syftet med denna studie var att sammanställa patienters upplevelser av att leva med Multipel Skleros (MS) samt att undersöka vilka omvårdnadsbehov patienter med MS har. Metod: Uppsatsen har genomförts som en systematisk litteraturstudie. Inklusionskriterier var att artiklarna skulle vara vetenskapligt granskade och inte äldre än fem år. Sammanlagt har 17 stycken artiklar använts till resultatet, av dessa var nio stycken kvantitativa studier och åtta stycken kvalitativa studier. Resultat: Trötthet och depression var de mest besvärliga och immobiliserande symptomen för personer med MS. Sjukdomen inverkade negativt på sexlivet. Symptom som inkontinens och urinträngningar upplevdes som ett stort problem, men själv-kateterisering ledde till färre urinvägsproblem. Smärta fanns hos hälften av MS-patienterna, av dem upplevde 70,5 % neurogen smärta. Balanssvårigheter var det största problemet gällande rörligheten, och ovissheten om hur symptomen varierar från dag till dag upplevdes frustrerande. En stor del upplevde att andra människor har svårt att förstå deras situation och ta den på allvar. Kvaliteten på information och kommunikation mellan patienterna och vårdpersonalen hade stor betydelse. Delaktighet i planeringen av sin vård var av stor vikt för patienterna med MS.

Föreliggande systematiska litteraturstudies syfte var att inhämta information om och evidensgradera sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder hos patienter med MS. Artiklar söktes ur databasen Electronic Libary Information Navigator (ELIN) via biblioteket på Högskolan Dalarna. Sökorden ”multiple sclerosis” och ”quality of life” användes. Artiklarna kvalitetsgranskades efter granskningsmallar med 28 bedömningskriterier därefter evidensgraderades artiklarna med hjälp av en tillämpad granskningsskala (Batshevani, 2008). Av dessa var 17 artiklar användbara i resultatet för vidare granskning. I resultaten framkom fyra evidensbaserade omvårdnadsåtgärder vid MS: information och undervisning om urinvägsproblem, information om träning och dess betydelse, koordinering av samarbete och insatser i omvårdnadsarbetet med andra yrkeskategorier inom hälso- och sjukvården samt information och undervisning om trötthet. Av dessa omvårdnadsåtgärder hade information och undervisning om urinvägsproblem samt information om träning och dess betydelse inte tidigare tagits nämnvärd hänsyn till. Resultatet i föreliggande studie kan hjälpa sjuksköterskor att öka förståelsen och se unika behov hos MS patienter och att ha med sig dessa kunskaper i utförandet, utvecklandet och stödjandet av omvårdnaden hos dessa patienter för att öka eller bevara livskvaliteten. Resultatet i föreliggande studie diskuterades utifrån Virginia Hendersons omvårdnadsteoretiska modell där sjuksköterskans specifika funktion och mål för omvårdnaden är att främja hälsa, välbefinnande och tillfrisknande vilket kan leda till en ökad livskvalitet hos patienter med MS.

Bakgrund: Multipel Skleros (MS) är en komplex sjukdom med ett varierat sjukdomsförlopp för varje enskild person. En positiv inställning till sin förändrande livsvärld kan underlätta för personen att acceptera sin nya situation. Syfte: Syftet med studien var att belysa personers upplevelser av att leva med Multipel skleros (MS). Metod: Metoden bestod av en litteraturstudie med kvalitativa artiklar. Resultatet är baserad på åtta vetenskapliga artiklar. Analysen inspirerades av Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys och genomfördes med en manifest analys med latenta inslag. Resultat: I resultatet framkom sex kategorier. Personer med MS upplevde att sjukdomen förändrade deras livsvärld. Trötthet upplevdes som ett stort hinder i vardagen och detta ledde till att personerna var tvungna att planera. De upplevde även att sjukdomen var tvungen att accepteras för att kunna gå vidare i livet. Slutsats: Personerna med MS upplevde förändringar i deras livsvärld till följd av sjukdomen. Det var svårt för personerna att acceptera sjukdomen. Det var vanligt att de ändå lärde sig leva med sina begränsningar. Personerna upplevde att de hade ett hopp om att ett botemedel skulle hittas. Sjuksköterskan kan uppleva svårigheter att vårda personer med MS, på grund av att symtombilden kan varierar mellan olika personer. Ökad forskning inom detta område kan leda till att sjuksköterskor kan få en bättre förståelse vilket i sin tur kan leda till en bättre omvårdnad av personer med MS.

Bakgrund: Multipel Skleros (MS) är en autoimmun sjukdom som leder till inflammationer i det centrala nervsystemet. I Sverige finns det ca 17000 registrerade MS-sjuka. Personer med MS har lägre livskvalitet än andra kroniskt sjuka på grund av att sjukdomen påverkar vardagslivet i större utsträckning. Vid MS är prognosen oviss och symtomen oförutsägbara vilket gör det svårt att planera vardagen så att tröttheten inte tar över utan energin räcker. Syfte: Att undersöka kvinnors upplevelser av hur det är att leva med sjukdomen MS. Metod: Litteraturstudie av kvalitativ metod med induktiv ansats baserad på fem självbiografier. Texten analyserades utifrån manifest innehållsanalys. Resultat: I studien framkom sex kategorier: Identitet och självbild, Förändrad vardag, Förändrade roller, Omgivningens bemötande, Att möta andra med MS och Ett hav av möjligheter.   Slutsatser: Att drabbas av MS innebär en traumatisk förändring som påverkar hela livet och som medför att livet måste anpassas efter de nya livsvillkoren. För den drabbade blir det en kamp att finna en ny identitet och för familjen innebär sjukdomen förändrade roller. Om kvinnorna blir annorlunda behandlande på grund av sina funktionshinder kan de känna sig kränkta och missförstådda. I gemenskap med andra MS-sjuka kan kvinnorna finna tröst och förståelse. För att som sjuksköterska kunna möta kvinnornas behov krävs insikt och ökad förståelse för hur det är att leva med MS. För att livet ska bli hanterbart trots sjukdomen kan sjuksköterskan hjälpa till att lägga fokus på möjligheterna istället för begränsningarna.

Multipel skleros (MS) är en livslång sjukdom som medför större eller mindre funktionsnedsättningar hos den MS-sjuke. I Sverige lever cirka 18000 personer med MS och sjukdomen debuterar oftast i 20-40 års ålder. Sjukdomen drabbar det centrala nervsystemet och orsakar succesiv nedbrytning av nervfibrer. Orsaken är fortfarande oklar och idag finns ingen botande behandling. Insjuknandet och funktionsnedsättningarna påverkar även närståendes liv och medför påverkan på hela familjen. Syftet med studien var att beskriva närståendes erfarenheter av att leva tillsammans med en familjemedlem med MS. Studien genomfördes som en litteraturstudie där nio artiklar bildade resultatet. I resultatet framkom det att behovet av stöd ökade och att närstående använde sig av olika anpassningsstrategier. Närstående upplevde oro både för sin egen och för den MS-sjukes hälsa. Sjukdomens oförutsägbara utveckling och ekonomiska begränsningar skapade även oro för framtiden. Närstående upplevde ofta brist av stöd från vårdpersonal vilket implicerar fortsatt forskning kring sjuksköterskans professionella bemötande och uppföljning av närståendes erfarenheter.

Bakgrund:Multipel skleros är en kronisk sjukdom som vanligen debuterar i tidig medelålder. Incidensen i Sverige är relativt hög. Symtomen är neurologiska och kommer i skov eller kontinuerligt över tid. En individs självbild kan påverkas av att leva med en kronisk sjukdom vilket i sin tur kan leda till antagande av olika perspektiv på livet. Syfte: Att belysa individers erfarenheter av att leva med multipel skleros. Metod: Studien är en systematisk litteraturstudie som inkluderar nio kvalitativa studier med hermeneutisk ansats. De inkluderade studierna hämtades från de elektroniska databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. Data analyserades med hjälp av en metasyntes. Triangulering användes för att höja trovärdigheten på analysen. Resultat: Två huvudteman formades, förluster och tillgångar som konsekvenser av multipel skleros. Resultatet visade mer förluster än tillgångar. Förlusterna påverkade individernas självbild och uppfattning av egenvärde negativt. Känslor av att vara beroende, att inte vara kapabel att uppnå mål i livet samt förlust av kroppskontroll var några av de förluster som togs upp. Förlusterna var förenliga med perspektivet illabefinnande i förgrunden. Dock tillförde multipel skleros även tillgångar. Tillgångar som höjde känslan av egenvärde berörde särskilt den personliga utvecklingen samt en ökad tacksamhet i livet. Tillgångarna var förenliga med perspektivet välbefinnande i förgrunden. Slutsats: Multipel skleros är en kronisk sjukdom som för med sig förluster och tillgångar till individens liv. Genom att få kunskap om individer med multipel skleros erfarenheter kan en fördjupad förståelse nås, vilket är en förutsättning för att kunna utföra evidensbaserad vård.