Vår allmänna litteraturöversikt baserades på artiklar avseende munvården hos äldre eller patienter som är beroende av hjälp. Dålig munhälsa kan leda till lidande och olika sjukdomstillstånd. Sjuksköterskors ansvarsområde omfattar munhälsan; de visade sig väl medvetna om dess inverkan på patientens livskvalitet. Undersökningarna visar olika brister: bristfälliga kunskaper hos vårdpersonalen, brister i vårdrutinerna samt tidsbrist. Vårdarnas motvilja och osäkerhet om patientens integritet och vårdtagarnas egna ointresse ända intill våldsamt motstånd bidrar till svårigheter. Syftet är att beskriva faktorer som hindrar respektive främjar genomförandet av munvård till patienter. Åtta kvantitativa och sex kvalitativa artiklar visar att munvården är eftersatt delvis beroende på personalens utbildningsnivå - inte minst hos dem som praktiskt utför vården. Kunskaperna behöver uppdateras för att vidmakthållas och utökas med nyare forskningsresultat. Flexibilitet i rutinerna behövs för anpassning till tillfälliga störningar exempelvis tidsbrist. Rutiner behövs för uppföljning av vårdtagarens munhälsa och säkerställande av god vårdkvalitet.Dokumenteringen kunde baseras på munhälsobedömningsinstrumentet Revised Oral Assessment Guide ( ROAG). Det har visats ge samstämmighet mellan olika personal samt mellan personals och patienternas egen värdering av munhälsan.Resultatens diskussion visar på tänkbara sätt att förbättra denna betydelsefulla vårdaspekt. Möjliga vägar till målet är regelbundna uppdateringar av personalens kunskapsnivå och en rutinmässig dokumentering av munhälsan.Vi föreslår bl.a. att tillsätta munvårdsansvariga personer på motsvarande sätt som det finns inkontinensansvariga undersköterskor eller undersköterskor som ansvarar för materialförrådet. / Program: Sjuksköterskeutbildning

<p><em><p>Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilken utbildning, kunskap och attityd sjuksköterskor har inom munvård samt hur sjuksköterskor kan främja god munvård hos patienter i palliativ vård. En beskrivande litteraturstudie användes som <em>metod där artiklar söktes i Cinahl och Pubmed (Medline). Där hittades tolv artiklar som sedan formade denna studie. <em>Resultatet visade att många sjuksköterskor ansåg att de hade fått bristfällig utbildning i munvård under sin grundutbildning. Eftersom kunskapsnivån hos många sjuksköteskor var otillfredsställande har det framkommit att både personal och patienter inom den palliativa vården gynnas genom utbildning. Det fanns många negativa attityder kring munvård bland sjuksköterskor. Munvård prioriterades inte heller tillräckligt inom den palliativa vården enligt sjuksköterskor. Däremot ansåg de att det bör prioriteras bättre. Olika program och framtagna arbetsredskap har visat sig kunna underlätta arbetet för sjuksköterskor. Även patientutbildning har bidragit till att skapa en bättre munstatus. <em>Slutsatsen av studien är att det finns brister i utbildning, kunskap och attityder inom munvård bland sjuksköteskor. För att ändra på detta vill sjuksköterskor ha mer utbildning och träning. På så vis kan bättre förutsättningar skapas för sjuksköterskan att främja god munvård för patienter i den palliativa vården. </em></em></em></p></em></p> / <p>The <em>purpose of this literature study was to describe education, knowledge and attitudes among nurses regarding oral health care and in which way nurses can promote proper mouth care among patients within palliative care. A descriptive design was the <em>method chosen, with articles obtained via Cinahl and Pubmed (Medline). Twelve articles were found that subsequently formed this study. The <em>results showed that many nurses considered having recieved insufficient mouth care training during their education. Since the level of knowledge among many nurses was lacking it has been shown that both staff and patients within palliative care benefit from education. There were many negative attitudes about mouth care among nurses. Moreover, it was not prioritized enough within palliative care according to nurses. However, they felt that it should be. Different programs and developed tools have shown to facilitate nurses' work. Patient education has also contributed to a better mouth status. The <em>conclusion of the study is that there are flaws in education, knowledge and attitudes about mouth care among nurses. To change this nurses want more education and training. Thus better condition can be created for nurses to promote proper mouth care for patients within palliative care. </em></em></em></em></p>

<p>Antalet äldre ökar i Sverige. Åldrandet medför ökad risk att drabbas av sjukdomar vilket kan påverka munhälsan negativt. Äldre med stort vård- och omsorgsbehov flyttar ofta till särskilt boende. Många av dem behöver hjälp med munhygienen. Munvården till äldre i särskilt boende är ofta bristfällig med dålig munhälsa som följd. Syftet var att beskriva vårdpersonalens attityder och beteenden avseende den egna samt de äldres munhälsa och munvård, samt undersöka om munvårdsutbildning kan relateras till munvårdsinsatser på särskilt boende. En tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats genomfördes och datainsamlingen gjordes med hjälp av ett frågeformulär. Resultatet visade att de flesta respondenterna ansåg munhälsan som viktig. Majoriteten tyckte att de boende bör få hjälp med munvård två gånger per dag men få hjälpte de äldre med munvård så ofta. Munhygienen ansågs vara den svåraste delen i omvårdnadsarbetet. Flertalet hade fått munvårdsutbildning och få önskade mer kunskaper. Munvården upplevdes fungera bra på avdelningarna och sågs som en del av god omvårdnad. Flera faktorer, som att de äldre gjorde motstånd och tidsbrist, uppgavs som svårigheter. Konklusionen var att attityden till munvård var positiv, men hindrande faktorer som motstånd från de äldre och tidsbrist bidrog till att den prioriterades lågt. Endast en liten del av vårdpersonalen önskade mer munvårdsutbildning.</p>

<p>Den äldre populationen tenderar att öka och åldrandet gör att de äldre kan ha särskilda behov när det gäller den orala omvårdnaden. Syftet med studien var att genom en systematisk litteraturstudie dels beskriva vårdpersonals kunskaper och attityder till äldres munvård och dels att beskriva hur dessa kunskaper och attityder påverkas av munvårdsutbildning. Frågeställningar som användes i studien var: Vilka kunskaper och attityder har vårdpersonal avseende munvård av äldre personer som är i behov av omsorg? Hur påverkas vårdpersonal av munvårdsutbildning gällande kunskaper och attityder till munvård hos äldre personer som är i behov av omsorg? Resultaten tyder på att kunskaper gällande oral hälsa är bristfällig hos vårdpersonal men samtidigt visar studien att flertalet vårdpersonal ansåg att det finns ett samband mellan oral hälsa och allmänhälsa. Resultaten visar även att munvård ofta ges låg prioritet när det kommer till omhändertagande av äldre och tidsbrist ansågs vara en bidragande faktor till detta. Studien åskådliggör vikten av munvårdsutbildning eftersom sådan både kan leda till en positivare attityd och ge en ökad kunskap hos vårdpersonalen. Utifrån studiens resultat drogs konklusionen att vårdpersonal ofta har bristande kunskap och negativ attityd i förhållande till oral hälsa och munvård samt att munvårdsutbildning har en positiv effekt på vårdpersonals kunskaper om och attityder till äldres munvård.</p>

Många äldre behöver idag hjälp med sin munhygien, då de ofta har eller riskerar att drabbas av flertalet konsekvenser som en bristfällig munvård och hygien orsakar. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans betydelse för upprätthållande av god oral hälsa hos äldre. Metoden som användes var en litteraturstudie. Resultatet visade att det finns stora brister i hur munvården utförs, samt på viket sätt som sjuksköterskan kan förebygga flertalet munrelaterade problem genom preventivt arbete. Många gånger kan sjukvårdspersonal negligera behovet av en god munvård. Orsakerna till detta är bland annat brist på tid, personal och resurser. I diskussionen diskuteras konsekvenser av en bristande munvård och vilken roll sjuksköterskan har genom att vara en nyckelperson i omvårdnaden av äldre. I konklusionen tas konsekvenserna av en bristfällig munvård upp vilka är mycket allvarliga, och många gånger livshotande, om problemen inte upptäcks i tid. / Many elderly people need a lot of help with their oral care. Otherwise there is a risk that they will be suffering from several consequences like a lack of oral care and hygiene causes. The purpose of this study was to describe the nurse’s sense for maintaining a good oral health among elderly. The method was a literature study. The result showed that there are big lacks around how the oral care is provided, thus different ways of how the nurse can prevent problems related to the oral cavity, through preventive work. Many nurses and hospital persons neglect the needs for oral care, the reasons for this is among other things lack of time, lack of personnel and lack of resources. In the discussion argues consequences the lack of oral care and the nurses roll, with being a key person in the care among elderly. In the conclusion discusses the consequences of an inadequate oral care, witch can be very serious, and many times life threatening, if the problems not explores in time.

Antalet äldre ökar i Sverige. Åldrandet medför ökad risk att drabbas av sjukdomar vilket kan påverka munhälsan negativt. Äldre med stort vård- och omsorgsbehov flyttar ofta till särskilt boende. Många av dem behöver hjälp med munhygienen. Munvården till äldre i särskilt boende är ofta bristfällig med dålig munhälsa som följd. Syftet var att beskriva vårdpersonalens attityder och beteenden avseende den egna samt de äldres munhälsa och munvård, samt undersöka om munvårdsutbildning kan relateras till munvårdsinsatser på särskilt boende. En tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats genomfördes och datainsamlingen gjordes med hjälp av ett frågeformulär. Resultatet visade att de flesta respondenterna ansåg munhälsan som viktig. Majoriteten tyckte att de boende bör få hjälp med munvård två gånger per dag men få hjälpte de äldre med munvård så ofta. Munhygienen ansågs vara den svåraste delen i omvårdnadsarbetet. Flertalet hade fått munvårdsutbildning och få önskade mer kunskaper. Munvården upplevdes fungera bra på avdelningarna och sågs som en del av god omvårdnad. Flera faktorer, som att de äldre gjorde motstånd och tidsbrist, uppgavs som svårigheter. Konklusionen var att attityden till munvård var positiv, men hindrande faktorer som motstånd från de äldre och tidsbrist bidrog till att den prioriterades lågt. Endast en liten del av vårdpersonalen önskade mer munvårdsutbildning.

Den äldre populationen tenderar att öka och åldrandet gör att de äldre kan ha särskilda behov när det gäller den orala omvårdnaden. Syftet med studien var att genom en systematisk litteraturstudie dels beskriva vårdpersonals kunskaper och attityder till äldres munvård och dels att beskriva hur dessa kunskaper och attityder påverkas av munvårdsutbildning. Frågeställningar som användes i studien var: Vilka kunskaper och attityder har vårdpersonal avseende munvård av äldre personer som är i behov av omsorg? Hur påverkas vårdpersonal av munvårdsutbildning gällande kunskaper och attityder till munvård hos äldre personer som är i behov av omsorg? Resultaten tyder på att kunskaper gällande oral hälsa är bristfällig hos vårdpersonal men samtidigt visar studien att flertalet vårdpersonal ansåg att det finns ett samband mellan oral hälsa och allmänhälsa. Resultaten visar även att munvård ofta ges låg prioritet när det kommer till omhändertagande av äldre och tidsbrist ansågs vara en bidragande faktor till detta. Studien åskådliggör vikten av munvårdsutbildning eftersom sådan både kan leda till en positivare attityd och ge en ökad kunskap hos vårdpersonalen. Utifrån studiens resultat drogs konklusionen att vårdpersonal ofta har bristande kunskap och negativ attityd i förhållande till oral hälsa och munvård samt att munvårdsutbildning har en positiv effekt på vårdpersonals kunskaper om och attityder till äldres munvård.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilken utbildning, kunskap och attityd sjuksköterskor har inom munvård samt hur sjuksköterskor kan främja god munvård hos patienter i palliativ vård. En beskrivande litteraturstudie användes som metod där artiklar söktes i Cinahl och Pubmed (Medline). Där hittades tolv artiklar som sedan formade denna studie. Resultatet visade att många sjuksköterskor ansåg att de hade fått bristfällig utbildning i munvård under sin grundutbildning. Eftersom kunskapsnivån hos många sjuksköteskor var otillfredsställande har det framkommit att både personal och patienter inom den palliativa vården gynnas genom utbildning. Det fanns många negativa attityder kring munvård bland sjuksköterskor. Munvård prioriterades inte heller tillräckligt inom den palliativa vården enligt sjuksköterskor. Däremot ansåg de att det bör prioriteras bättre. Olika program och framtagna arbetsredskap har visat sig kunna underlätta arbetet för sjuksköterskor. Även patientutbildning har bidragit till att skapa en bättre munstatus. Slutsatsen av studien är att det finns brister i utbildning, kunskap och attityder inom munvård bland sjuksköteskor. För att ändra på detta vill sjuksköterskor ha mer utbildning och träning. På så vis kan bättre förutsättningar skapas för sjuksköterskan att främja god munvård för patienter i den palliativa vården. / The purpose of this literature study was to describe education, knowledge and attitudes among nurses regarding oral health care and in which way nurses can promote proper mouth care among patients within palliative care. A descriptive design was the method chosen, with articles obtained via Cinahl and Pubmed (Medline). Twelve articles were found that subsequently formed this study. The results showed that many nurses considered having recieved insufficient mouth care training during their education. Since the level of knowledge among many nurses was lacking it has been shown that both staff and patients within palliative care benefit from education. There were many negative attitudes about mouth care among nurses. Moreover, it was not prioritized enough within palliative care according to nurses. However, they felt that it should be. Different programs and developed tools have shown to facilitate nurses' work. Patient education has also contributed to a better mouth status. The conclusion of the study is that there are flaws in education, knowledge and attitudes about mouth care among nurses. To change this nurses want more education and training. Thus better condition can be created for nurses to promote proper mouth care for patients within palliative care.

Bakgrund: munvård är en grundläggande omvårdnadsåtgärd som bidrar till att förebygga respirator-relaterad lunginflammation, s.k. VAP (”ventilator-associated pneumonia”) och en rad diverse systemiska infektioner. Trots vikten med munvård och förekomsten av PM som beskriver utförande av munhygien på intensivvårdsavdelningar, så tycks det vara en lågprioriterad handling hos intensivvårdspatienter. Syfte: att beskriva sjuksköterskans inställning kring munvård hos patienter som vårdas på intensivvårdsavdelning. Metod: kvantitativ studie med beskrivande design som grundas på statistisk analys av data insamlade utifrån ett enkätformulär. Resultat: denna enkätstudie visar att sjuksköterskor prioriterar munvård högt men samtidigt tycker de att det delvis är en undersköterskeuppgift och delegerar ofta uppgiften. Hinder som t.ex. brist på tid kan förklara denna inställning. De flesta sjuksköterskor kände till att det finns ett styrdokument gällande munvård på deras avdelning. Ett antal sjuksköterskor som inte kände till grundläggande munvårdsåtgärder för förebyggandet av VAP, visar bristfälligt kunskap om ämnet. Utbildningsnivå har konstaterats ha ett samband med sjusköterskans inställning kring munvård, då dessa sjuksköterskor har en högre prioritering kring denna åtgärd. Slutsatser: resultatet visar att sjuksköterskor är olika involverade i munvård hos patienter som är i behov av intensivvård. Förbättrad kunskap om evidensbaserad munvård skulle i positiv riktning ändra sjuksköterskans attityd kring munvård i allmänhet, förbättra kvalitén av vården i synnerhet samt minska sjukhusvistelse. Det skulle även leda till minskad mortalitet och utgifter för sjukvården. / Background: mouth care is a basic nursing activity which contributes to prevent ventilator associated pneumonia (VAP) and a number of different systemic infections. Despite the importance of mouth care and the presence of protocols which describe how to perform mouth hygiene in the intensive care units, there is still low priority in mouth care on the critically ill patient. Aim: to describe nurses attitude on mouth care in patients who takes care of in the intensive care unit. Method: quantitative study with a describing design which is based on the statistical analysis of data collected from a questionnaire. Results: this survey shows that nurses prioritizes mouth care high but at the same time they have the opinion that it is partly a nursing assistants’ task and often delegates it. Barriers like for example lack of time can explain this attitude. It was to the knowledge of most of the nurses that there is a policy on mouth care in their wards. A number of nurses, who did not know basic mouth care for preventing VAP, demonstrate lack of knowledge on the subject. Education level has shown to have a connection with nurses’ attitude about mouth care, when these nurses prioritize higher this action. Conclusions: the results show that nurses are at different levels involved in oral care of patients who are in need of intensive care.  An improved knowledge about evidence based mouth care would change nurses’ attitude in a positive direction in general, improve the quality of health care in particular and reduce hospital stay. It would also lower mortality and the economic strain on health care.

Ventilatorassocierad pneumoni (VAP) är den vanligaste nosokomiala infektionen hos respiratorbehandlade patienter. VAP orsakar förlängd respiratortid, ökad antibiotikabehandling, förlängd intensivvård, ökad risk för mortalitet samt ökade sjukvårdskostnader. För intensivvårdspatienten innebär det ett större lidande. Det finns flera omvårdnadsåtgärder som kan förebygga VAP och munvård är en av dessa. Studiens syfte var att beskriva faktorer som kan ha betydelse vid munvård för att förebygga VAP hos intensivvårdspatienter som respiratorbehandlas. Vetenskapliga artiklar har granskats genom en litteraturstudie. Tre olika teman inom ämnet munvård framkom efter analysen: munvård med klorhexidin, munvård med tandborstning och sugning av svalg. I resultatet framkommer att sugning av svalg innan lägesändring av patienten samt användning av klorhexidin i samband med munvård har stor betydelse för att minska antalet patienter som drabbas av VAP. Även klorhexidinlösningens styrka har betydelse och genom att ge en tidig dos av klorhexidin efter intubation kan förekomst av VAP minska. Tandborstning i samband med munvård bidrar inte till minskad förekomst av VAP. Patienten kan dock få en känsla av välbefinnande genom att få en ren och frisk smak i munnen. Intensivvårdssjuksköterskan bör respektera och ta hänsyn till patientens behov och upplevelser. Sugning av svalg och luftvägar kan orsaka obehag och lidande hos patienten, vilket sjuksköterskan bör beakta eftersom den svårt sjuke intensivvårdspatienten är i en utsatt situation. Genom att använda endotrakealkanyl med sugkanal kan risken för patienten att drabbas av VAP minska och därmed även patientens lidande.