Bakgrund: På intensivvårdsavdelningar finns olika rutiner kring huruvida endotrakealtubens position hos intuberade skall skiftas eller bibehållas i samma mungipa, då sidbyten kan leda till allvarliga komplikationer. Rutinen vid CIVA har varit att byta endotrakealtubens position på alla intuberade patienter en gång per dygn. Varken rutinen med skifte samt bibehållen position har utvärderats. Syftet med studien är att undersöka oralt intuberade patienters munhälsa vid bibehållen position av endotrakealtub under vårdtiden. Metod: Studien är en kvantitativ deskriptiv tvärsnittsstudie. Ett protokoll utformades för att undersöka hur stor andel av patienterna som får tryckskador i munnen med bibehållen tublägesposition. Resultat: Av totalt 85 oralt intuberade patienter utvecklade 10 rodnad och 7 sår medan 68 hade helt intakt slemhinna. Flest nyupptäckta sår uppkom efter 3-4 dagars intubering medan rodnader var jämnt fördelat. Slutsats: Endast ett fåtal patienter utvecklade tryckskador. Rutinen att bibehålla endotrakealtuben i samma position lämpar sig på patientkategorin på CIVA eftersom medelvårdtiden för intuberade är 3,2 dagar och flertalet extuberas under de 3 första dagarna. Klinisk betydelse: Studien ligger till grund för CIVA:s ändrade rutin att bibehålla endotrakealtubspositionen i samma mungipa och skulle på sikt kunna bidra till att minska samhällskostnaderna genom att reducera förekomsten av VAP och därmed patientvårdtiden / Background: Intensive care units have different routines whether the endotracheal tube position should be shifted or maintained in the same corner of the mouth. Repositioning of the tube can lead to serious complications. The routine at CIVA has been to change the endotracheal tube position in all intubated patients once per day. None of the routines have been evaluated. The objective of this study is to examine the oral health of intubated patients with maintained tube position. Method: The study is a quantitative descriptive cross-sectional study. A protocol was designed to examine the proportion of patients receiving pressure sores in the mouth. Results: Of a total of 85 orally intubated patients, 10 developed redness and 7 wounds while 68 had intact mucosa. The majority of the newly discovered sores occurred after 3-4 days of intubation. Conclusion: Only a few patients developed pressure sores. The routine to maintain the endotracheal tube in the same position is suitable for the patient category at CIVA since the average length of stay for intubated is 3.2 days and the majority were extubated during the first 3 days . Clinical significance: This study is the basis for CIVA's changed routine to maintain the endotracheal tube position in the same corner of the mouth and could eventually help to reduce the costs for society by reducing the incidence of VAP and thus patient care period.

Bakgrund: Fysiska och kognitiva handikapp kan leda till minskad förmåga att klara sin munvård och risken att drabbas av ohälsa i munnen ökar. Omsorgspersonal har bristande kunskaper inom munhälsa och munvården prioriteras lägre än andra omvårdnadsåtgärder. Sjuksköterskan är ytterst ansvarig för omvårdnaden men det saknas studier om hur sjuksköterskor arbetar med munhälsa inom kommunal hälso- och sjukvård. Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors erfarenhet av att arbeta med munhälsa och munvård i kommunal hälso- och sjukvård. Metoden som användes var en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats med en fokusgruppsintervju samt sju enskilda intervjuer. Resultat: Tre kategorier identifierades: Munhälsa är att främja hälsa, Arbetar med munhälsa vid egenvårdsbrist och Aktörer i omvårdnadssystemet. Slutsats: De intervjuade sjuksköterskorna ansåg att munhälsa är något självklart och att det är viktigt att värna om patientens egenvård och integritet. I arbetet med kvalitetsregister ökade sjuksköterskornas delaktighet i munhälsoarbetet men de arbetade främst med munhälsa först när ett problem uppstått. Stort fokus lades på munhälsa och munvård hos palliativa patienter medan arbetet med munhälsa kunde bli lidande hos patienter som till viss del sköter sig själva. För att förbättra munhälsan, hos patienter i den kommunala hemsjukvården, finns ett behov av ökad kunskap hos både omsorgspersonal och sjuksköterskor, bättre rutiner och ökat samarbete med tandvården. / Background: Physical and cognitive disabilities may affect patients’ ability to cope with oral health and increase the risk of suffering from illness in the mouth. Studies show that staff in municipality provided care have poor knowledge in oral health and that oral health is less prioritized than other nursing interventions. Registered Nurses (RN) have the ultimate responsibility for providing care but there are few studies that describe how nurses experience working with oral health. Aim: To examine the experience of RN’s with regards to oral health and oral care in municipal health care. Method: A qualitative content analysis with an inductive approach including one focus group discussion, with five RN’s participating, and seven patientual interviews. Results: Three categories were identified: Oral health promotes general health, Works with oral health when self-care deficit and Agents in the nursing system. Conclusion: The RN’s believed that oral health is self-evident and that it is important to safeguard the patient's self-care and integrity. When working in quality registers, the RN participation in oral health work increase, but they primarily work with oral health when a problem arises. Great focus was placed on oral health and oral care in palliative patients, but the work with oral health could be suffering in patients who to some extent manage themselves. To improve oral health, the study showed that there is a need for more education for health care workers providing municipality care and RN’s, there is also a need for better routines and better collaboration with the dental care.

Bakgrund: En god munhälsa är av stor vikt för att uppehålla en adekvat näringstillförsel samt förebyggandet av eventuella sjukdomar till följd av förändringar i munnen. Patienten kan eventuellt drabbas av smärta, parodontit, påverkan av smak och aptit samt sjukdomar som exempelvis lunginflammation om munhälsan bortses av vårdpersonal. Syfte: Syftet är att beskriva vårdpersonals attityd till och kunskap om munhälsa vid den kirurgiska akutvårdsavdelningen (KAVA) i Skaraborgs sjukhus Skövde. Metod - En enkätstudie med mixad metod. Resultat: I resultatet framkom tidsbrist, ansvarsfördelning, möjligheten att med klinisk blick bedöma en patients munhälsa samt aspekten om resursfördelning. Konklusion - Studien visar att kunskap om tidsbrist, ansvarsfördelning och material kan generera en bättre munvård för KAVAS patienter. / Background: A good health of the mouth is essential for nutrition status and the prevention of possible diseases due to changes in the mouth. The patient can suffer pain, periodontitis, change of taste and appetite, and pneumonia if the health care workers neglect mouth care. Aim: This study investigates the attitudes and knowledge of the health care workers at the emergency surgical ward (KAVA) at Skaraborg hospital. Method: a mixed-method survey study. Result: In the result, the findings of lack of time, division of responsibilities, the nurse's clinical eye to assess a patient's mouth status, and the allocation of resources. Conclusion: The study shows that knowledge about lack of time, division of responsibilities, and the knowledge about materials can generate better mouth care for the patients of KAVA.

Bakgrund: Pneumoni är en infektion i lungvävnaden som orsakas av bakterier,virus, svamp eller av andra mikrober. Pneumoni är en vanlig och kostsamsjukdom som orsakar en betydande sjuklighet och dödlighet bland den äldrebefolkningen. Munhålan har länge misstänkts vara en källa för mikroorganismersom orsakar pneumoni. Syftet: Syftet med studien var att genom en granskning avvetenskaplig litteratur redogöra för sambandet mellan bristfällig munvård ochpneumoni hos äldre vårdtagare samt att undersöka om munvård kan minska riskenför uppkomsten av pneumoni. Metod: En litteraturstudie som grundar sig på 10kvantitativa forskningsstudier. Litteratursökningar gjordes i databasernaCINAHL, Medline och PubMed. Resultat: I resultatet framkom tre centrala ochväsentliga huvudkategorier: Orala mikroorganismer som orsakar pneumoni,riskfaktorer för pneumoni vid bristfällig munvård och professionell munvårdminskar risken för pneumoni. Slutsats: Forskningsstudier påvisade att oralamikroorganismer i munhålan relaterad till bristfällig munvård är en trolig källa föruppkomsten av pneumoni. Liksom tandplack, tungplack, funktionsnedsättning ochhög ålder är de uppenbarliga riskfaktorer som orsakar pneumoni. Det ävenpåvisades att professionell munvård minskar risken för pneumoni hos äldrevårdtagare som är i behov av hjälp med sin ADL. / Background: Pneumonia is an infection of the lung tissue caused by bacteria, viruses, fungi or other microbes. Pneumonia is a common and costly disease that causes significant morbidity and mortality among the elderly population. The oral cavity long been suspected to be a source of microorganisms that cause pneumonia. Aim: The purpose of the study was that through an examination of the scientific literature to account for the link between poor oral hygiene and pneumonia in older care recipients and to investigate whether oral care can reduce the risk for the onset of pneumonia. Method: A literature review was based on 10 quantitative research studies. Literature searches were made in the databases CINAHL, Medline and PubMed. Results: The results revealed three central and essential main categories: Oral microorganisms that cause pneumonia, risk factors for pneumonia in cases of poor oral hygiene and professional oral care reduces the risk of pneumonia. Conclusion: Research studies demonstrated that oral microorganisms in the oral cavity related to poor oral hygiene is a likely source for the onset of pneumonia. Such as dental plaque, heavy plaque, disability and old age are the apparent risk factors that cause pneumonia. It also revealed that professional oral hygiene reduces the risk of pneumonia in elderly residents in need of assistance with their ADL.

Bakgrund: Den orala hälsan har påverkan på individers välbefinnande, livskvalitet och allmän hälsa. Hälso- och sjukvårdspersonal bör ha kunskaper om orala hälsans risk och friskfaktorer samt hantering av symtom. Munvårdsutbildning är avgörande för att utföra åtgärder som krävs vid ohälsa, för att förebygga munhälsa och för att skapa förståelse om vikten av samarbete mellan tandvård och hälso- och sjukvården. Syftet: Syftet med studien var att studera om kunskap inom oral hälsa och munvård ökar genom att genomföra munvårdsutbildningen som görs i samverkan mellan sjuksköterske- och tandhygienistutbildningen.  Material och metod: En interventionsstudie genomfördes med pappersenkäter. Urvalet var sjuksköterskestudenter i termin två på Jönköping University. Metodanalys genomfördes med fisher exact test samt en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Respondenternas kunskap inom oral hälsa och munvård ökade efter utförd munvårdsutbildning och det visades en statistisk signifikant skillnad på de flesta frågor före respektive efter. Utifrån respondenternas reflektioner framkom tre kategorier, erhöll ny kunskap, Fick förståelse för munvård och sambandet mellan oral-allmän hälsa och Behöver praktisk träning. Slutsats: Sjuksköterskestudenters kunskap om munhälsa och munvård ökade efter utförd munvårdsutbildning. Utbildningen bidrog till framtida kliniska färdigheter och gav en inblick i samverkan mellan professioner. / Title: Evaluation of oral health care education for nursing students. A survey study. Background: Oral health care has an impact on individuals' well-being, quality of life and general health. Healthcare professionals should have knowledge of oral health risks and health factors as well as treatment of symptoms. Oral health education is crucial to carry out measures required in case of bad oral health and to create an understanding of the importance of cooperation between dental care and health care. Aim: The purpose of this study was to study whether knowledge in oral health and oral care increases by implementing oral health education in collaboration between the nursing program and the dental hygienist program. Method: An intervention study was conducted with paper questionnaires. The selection was nursing students in semester two at Jönköping University. Method analysis was conducted with fisher exact test and a qualitative content analysis. Results: The respondents' knowledge of oral health and oral care increased after oral health education and there was a statistically significant difference in most questions before and after. Based on the respondents' reflections, three categories emerged, Gained new knowledge, Gained an understanding of oral care and the link between oral-general health, Need practical training. Conclusion: Nursing students' knowledge of oral health and oral care increased after oral health education. The education contributed to future clinical skills and provided insight into interprofessional collaboration.

Bakgrund: Munhygienen har visat sig vara viktig inte bara för det allmänna välbefinnandet men också för att förhindra sjukdomar. Dålig munhygien har visat sig kunna leda till bland annat aspirationspneumoni, muntorrhet, svampinfektion och även nedsatt aptit och därför är det viktigt att munvården utförs på rätt sätt. Det har visat sig att många vårdtagare och patienter har bristande munstatus. Det är sjuksköterskan som har huvudansvaret för omvårdnaden och därmed munvård, men i praktiken är det oftast annan vårdpersonal som utför munvården. Syfte: Syftet var att belysa vilka faktorer som påverkade vårdpersonalen i utförandet av munvård. Metod: En litteraturstudie som baserades på 10 stycken vetenskapliga artiklar. Artikelsökningar gjordes i databaserna CINAHL och PubMed. Resultat: I resultatet framkom fyra huvudkategorier: organisatoriska faktorer, kunskap och utbildning, attityd samt patienten som ett hinder. I teorin ansåg vårdpersonalen att munvård var viktigt, men i praktiken utfördes den inte som den skulle. Tidsbrist, bristfälliga rutiner, samt motsträviga patienter ansågs vara stora hinder för att munvård skulle utföras. Det framkom att den generella kunskapen kring munvåd var bristande hos vårdpersonalen samt att majoriteten hade fått otillräcklig utbildning i munvård. Konklusion: Resultatet visade att det behövds bättre utbildning i munvård för att vårdpersonalen ska känna sig säkra med att utföra det, samt bättre rutiner kring utförandet av munvård. / Background: Oral hygiene has been shown to be of importance not only for the general wellbeing, but also to prevent oral diseases. Poor oral hygiene has been shown to cause aspiration pneumonia, xerostomia, yeast infection of the mouth and also loss of appetite. It is therefore of great importance to provide satisfactory oral health care. Studies have shown that many patients have an insufficient oral health status. The main responsibility for the overall nursing care, including oral care, lies within the nurses’ responsibility, yet other health personnel usually provide the oral care practices. Aim: The aim of this study was to illustrate which factors that influenced nursing staff in providing oral care. Method: A literature review was based on 10 research articles. The articles were found using the databases, CINAHL and PubMed. Results: Four categories or themes emerged: organisational factors, knowledge and education, attitudes, and the patient as a barrier. In theory the majority of the nursing staff considered oral care to be important, but put into practice it was not provided sufficiently. Lack of time, lack of routines and uncooperative patients were seen as barriers for oral care provision. In general there was a lack of knowledge regarding oral care practices among the nursing staff and the majority had acquired insufficient education in oral care. Conclusion: The results showed a need for better education in oral health care for nursing staff, to prepare and equip them to provide good oral care. The results also showed the need for better routines regarding oral health care provision.

Munnen är ett viktigt organ vad gäller äldres fysiska, psykiska och socialavälbefinnande. Syftet med studien är att sammanställa sjuksköterskans syn påvilka faktorer och förhållande som spelar in på hur den orala vården utförs påäldre. Metoden för studien är en litteraturstudie. Resultatet visade attkunskapsbrist, rutinbrist, tidsbrist, utvärderingsredskap, oral hälsa i syfte attförebygga sjukdomar, etiska dilemma och samarbete med tandvården hade en storbetydelse för hur den orala vården utfördes. Kunskapsbristen ansågs vara kärnantill varför de äldres orala vård försummades av vårdpersonalen. Det framkomockså att munvården var ett bortprioriterat område i sjukvården och att det fannsett bristfälligt samarbete mellan olika yrkeskategorier och olika instanser. / The mouth is an essential organ to older people concerning their physical, mentaland social well-being. The aim of this study was to compile nurse’s view onwhich factors and conditions that matters the performance of oral care. Themethod was a literature study. The result showed that there was a lack ofknowledge, failing of routines, lack of time, lack of assessment tools, oral healthto prevent diseases, ethical dilemmas and collaboration with dental care have aimportant meaning to oral care performance. The lack of knowledge considered tobe the core why the oral care of aged were neglected. It also emerged that the oralcare was neglected by nursing staff and that an insufficient cooperation betweendifferent professions and instances.

Bakgrund Inom Hälso- och sjukvården har trycket på vården ökat markant och beräknas öka ännu mer. Allt fler äldre lever längre och allt oftare som multisjuka. Detta ställer större krav på vården och sjuksköterskorna. När tid och rutiner inte finns och där kompetens saknas och samarbetsnivån är låg, ökar riskerna inom omvårdnaden att alla moment inte blir utförda. Munvård är ett område som många gånger utelämnas. Utebliven munvård kan leda tillökad sjukdom med resultatet längre vårdtider. Varken bra för patienten, sjuksköterskan eller hälso-och sjukvården. Denna litteraturstudie vill därför undersöka vilka erfarenheter sjuksköterskor har av munvård hos äldre sjuka patienter. Syfte Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av munvård hos äldre sjuka patienter. Metod En strukturerad litteraturöversikt av kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar med inslag av liknande metodik som används vid systematiska översikter från databaserna PubMed samt CINAHL. Litteraturstudien är baserad på elva artiklar, en kvantitativ, sju kvalitativa och tre med mixad metod. Resultat Litteraturstudien visar att sjuksköterskans erfarenhet av munvård är betydelsefull, viktig och nödvändig. Studierna framhåller vikten av rätt förutsättningar för att utföra god munvård och nämner då tid, kunskap, tvärprofessionella samarbeten samt positiv inställning. När dessa förutsättningar finns, utförs god munvård framgångsrikt men närtid, resurser och kunskap saknas prioriteras munvården bort inom omvårdnaden. Slutsats När organisationen ger rätt förutsättningar med bra uppdaterad utbildning, tydliga processer och klinisk vägledning prioriteras munvården och utförs korrekt. Inom specialistvården är god munvård självklar, med bättre resultat än övriga vårdavdelningar. Fungerande tvärprofessionella samarbeten ökar den positiva inställningen och den äldre sjuka patientens hälsa. När munvård utförs på ett korrekt tillvägagångssätt minskar olika sjukdomar relaterade till munhälsa. / Background Within the health care system, the pressure on care has increased significantly and is expected to increase even more. More and more elderly people are living longer, but more and more often with multiple illnesses. This places greater demands on care and nurses. When time and routines do not exist and where competence and cooperation are low, there are increased risks in care that not all steps are carried out. Oral care is an area that is often left out. Lack of oral care can lead to increased disease with the result being longer treatment times. Not good for the patient, nurse or health care. This literature study therefore wants to investigate what experiences nurses have with oral care in elderly ill patients. Aim The purpose of this literature review is to describe nurses' experiences of oral care in elderly ill patients. Method A structured literature review of qualitative and quantitative scientific articles, incorporating similar methodologies to those used in systematic reviews, sourced from the databases PubMed and CINAHL. The literature study is based on eleven articles, consisting of one quantitative, seven qualitative, and three employing mixed methods. Results The literature review shows that the nurse's experience in oral care is significant, important and necessary. The studies highlight the importance of the right conditions for performing good oral care and mention time, knowledge, interprofessional collaborations and a positive attitude. When these conditions are present, good oral care is carried out successfully, but when time, resources and knowledge are lacking, oral care is prioritized away from nursing. Conclusions When the organization provides the right conditions for nurses, it leads to updated training, clear processes and clinical guidance, then oral care is prioritized and performed correctly. In specialist care, good oral care goes without saying with better results than other care departments. Functional interprofessional collaborations provide the conditions for person-centred care and increase the positive attitude towards the health of the elderly ill patient. When oral care is performed in a correct manner, various diseases related to oral health are reduced.

Background: The goal of good palliative care is to alleviate suffering and increase quality of life in patients. Impaired oral health indicates poorer health-related quality of life. Inadequate oral care results in poorer oral health and oral symptoms. A multidisciplinary team means increased competence within the team and better oral care for the patient. Purpose: The aim was to describe nurses' experiences of oral care for patients in palliative care. Method: A general literature review consisting of eleven nursing science articles that were analyzed. Seven were qualitative and four were quantitative. Results: Nurses' experiences of oral care in palliative care are compiled under three themes; Obstacles to performing oral care, Education in oral care and Support for performing oral care. The first theme demonstrates different perspectives on obstacles to perform oral care. The second theme notes a knowledge gap, which requires more training and collaboration with oral care personnel. The third theme indicates the need for support to facilitate the nurse's work with oral care. Conclusion: Nurses' experiences show that obstacles need to be overcome, supplementary education and the use of aids. This creates additional conditions for nurses to carry out the nursing aspect of oral care in palliative care.

Bakgrund: Patienter som vårdas palliativt får inte alltid den munvård som krävs för att upprätthålla god munhälsa. Det kan leda till komplikationer i munhålan såsom inflammationer, sår, smärta och muntorrhet hos patienterna. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av munvård hos patienter som vårdas palliativt inom vården. Metod: En allmän litteraturöversikt där fem kvalitativa artiklar, fem kvantitativa artiklar och en artikel med mixad metod har analyserats. Resultat: Fyra teman framkom. Etiska dilemman kring munvård visade sig som ett etiskt dilemma då bevarande av patientens värdighet blev en fråga kring munvårdens utförande. Otydlig ansvarsfördelning visade sig som en orsak till utebliven munvård då det framkom otydlighet om vem som ska utföra munvård. Kunskapsbrist som leder till utbildningsbehov visade sjuksköterskornas kunskapsbrist i munvård samt behovet av fortbildning på arbetsplatserna. Behov utav tydliga riktlinjer för munvård var önskvärt hos sjuksköterskorna då de upplevde svårigheter med att arbeta strukturerat med munvård på grund av att det inte fanns verktyg för bedömning av munhälsa. Slutsats: Sjuksköterskornas erfarenheter visade att munvård är av stor betydelse för att undvika lidande hos patienter som vårdas palliativt. Trots detta tillgodosågs inte patienternas behov utav munvård i den utsträckning som krävdes för att skapa största möjliga välbefinnande.