Syftet med denna empiriska studie är att undersöka hur äldre människor/vårdtagare upplever när någon hjälper dem med munhygienen. Metoden som använts för denna kvalitativa studie var manifest innehållsanalys. Studien är genomförd 2007 med informanter i åldern 77-95 år (8 män och 1 kvinna) från södra Sverige. Intervjuerna har granskats enligt Polit, m fl (2001). Resultatet visar hur äldre upplever det när e får hjälp med att upprätthålla sin munhygien enligt följande tre huvudkategorier: välbefinnande, att bli respekterad och sorg över förlorad förmåga. Personalens respektfulla sätt att bemöta äldre samt hygieniskt sätt att hjälpa med tandborstning kan ge respekt och välbefinnande hos äldre. Motsatsen till detta kan öka äldres sorg över förlorad förmåga. Kunskap om detta kan hjälpa sjuksköterskan med planering och utförande av hjälpen, på ett värdigt och etiskt sätt. / The aim of this empirical research is to explore the elders/caregivers experience when someone is assisting them with their oral hygiene/toothbrushing. The method used is a manifest content analysis. The research was accomplished in 2007, and the informants were elders between 77- 95 years of age (8 men and 1 woman) living in the south of Sweden. The interwiews have been analysed according to Polit, et.al (2001). The result shows elder peoples experiences when someone is helping them mantaining their oral hygiene following three main cathegories; wellbeing, respect and grief over lost ability. The caregivers´ respectful attitude and hygienic performance when giving toothbrushing assistance can give elders respect and wellbeing. The opposite (negative) approach will intensify the grief over lost ability among elders. This knowledge can be useful for nurses in the planning, application and delegation of assistance,.performed in a dignified and ethic way.

Bakgrund: Patienter med en bristande munhälsa riskerar följdsjukdomar till följd avbristande munvård. Bristande munhälsa kan ha en negativ effekt på livskvalitén och välbefinnandet. Anhöriga känner ansvar över sin närståendes munvård. Kommunikation ärett problem tycker anhöriga. Äldre patienter vill utföra munvården så långt det är möjligt. Hjälp med munvård tas ibland emot motvilligt. Problem: För att sjuksköterskors ansvargällande munvård ska kunna uppfyllas behöver problemet beskrivas från sjuksköterskorsperspektiv. Kunskapen om deras erfarenheter är bristfällig. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av munvård hos äldre patienter i olika vårdkontext. Metod: En allmän litteraturöversikt enligt Fribergs beskrivning. Fem artiklar med kvalitativ ansats, fyra med kvantitativ ansats samt två artiklar med mixad metod studerades. Resultat: Sjuksköterskor erfor att munvården är viktig för att upprätthålla munhälsa. En del sjuksköterskor vill inte utföra munvård. De erfar även tidsbrist, bristande kompetens, kommunikation, och otydliga rutiner är faktorer som hindrar munvård. Respekt förpatienters autonomi och integritet var också faktorer som hindrade munvård. Slutsats: Generell förståelse kring munvårdens påverkan på välbefinnandet finns hos sjuksköterskor. Det ses som en viktig uppgift men även som en otrevlig uppgift att utföra. Negativa upplevelser hos sjuksköterskor kan påverka utförandet. Kompetens och utbildning relaterattill munvård hos sjuksköterskor har brister.

Inom intensivvård bedrivs omvårdnad i en högteknologisk miljö. Flera av patienterna är i behov av andningshjälp i form av ventilatorbehandling vilket medför att patienten är sederad och har en endotrachealtub i trachea. Patienten kan inte själv utföra sin munvård och blir därför beroende av intensivvårdsjuksköterskans hjälp. Syftet med studien var att belysa intensivvårdssjuksköterskans erfarenhet av munvård av intuberade intensivvårdspatienter. Studien utfördes med en fokusgruppsintervju och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Kategorierna som framkom i studien var att munvård handlar om prioritering, risker, teamarbete och kommunikation, utförande, patientperspektiv och ansvar. Förslag på fortsatt forskning skulle kunna leda till ett validerat bedömningsinstrument för munvård av intuberad patient samt evidensbaserade riktlinjer för munvård. / Intensive care is conducted in a high technological environment. Many of the patients are in need of breathing assistance with the help of a ventilator, which means that the patient is sedated and intubated. The patients can´t perform their oral care by themselves and therefore dependent on the help of intensive care nurses. The purpose of this study was to elucidate critical care nurses' experiences of oral care in intubated ICU patients. The study was performed with a focus group interview and analyzed by a content analysis. The categories that emerged from the study were that oral care is about priorities, risks, teamwork and communication, performance, patient perspective and responsibility. Suggestions for further research could lead to a validated assessment tool for oral care of intubated patients and evidensbased guidelines for oral care.

Handboken för hälso- och sjukvårdspersonal är ett webbbaserat hjälpmedel för att sjukvårdspersonal lätt ska ha tillgång till uppdaterad kunskap som bygger på vetenskapliga och beprövade metoder. Syftet med studien var att undersöka evidensen bakom de riktlinjer för munvård som anges i Handboken för hälso- och sjukvårdspersonal. Studien genomfördes som en litteraturstudie där både en kvalitativ och en kvantitativ ansats använts, vilket benämns metodtriangulering. Författarna har funnit evidens för samtliga riktlinjer i Handboken för hälso- och sjukvårdspersonal. Riktlinjerna för hur munvård bör utföras har delats in i kategorierna tandborstning, rengörning av munhålan och behandling av uttorkad munslehinna. Bevisvärdet i artiklarna, expertutlåtandena och SBU rapporten har bedömts som stark till begränsat bevisvärde. Merparten av evidensen bedömdes som begränsat bevisvärde, främst på grund av att arbetena saknade tydliga metodbeskrivningar. Trots det begränsade bevisvärdet och det faktum att det inte framkommit några fakta som motsäger riktlinjerna anser författarna att handbokens riktlinjer bör följas. Författarna anser att studien kan bidra till ett ökat kritiskt tänkande hos sjuksköterskan. Vårdpersonalen blir medveten om vikten av att alltid ha ett kritiskt förhållningssätt gentemot den kunskap och de riktlinjer vi har att följa. Ett kritiskt förhållningssätt gentemot kunskap leder till kvalitetssäker vård, där patienten kan förlita sig på att vården bygger på evidens. Det leder till ökad trygghet för patienten.

<p>Handboken för hälso- och sjukvårdspersonal är ett webbbaserat hjälpmedel för att sjukvårdspersonal lätt ska ha tillgång till uppdaterad kunskap som bygger på vetenskapliga och beprövade metoder. Syftet med studien var att undersöka evidensen bakom de riktlinjer för munvård som anges i Handboken för hälso- och sjukvårdspersonal. Studien genomfördes som en litteraturstudie där både en kvalitativ och en kvantitativ ansats använts, vilket benämns metodtriangulering. Författarna har funnit evidens för samtliga riktlinjer i Handboken för hälso- och sjukvårdspersonal. Riktlinjerna för hur munvård bör utföras har delats in i kategorierna tandborstning, rengörning av munhålan och behandling av uttorkad munslehinna. Bevisvärdet i artiklarna, expertutlåtandena och SBU rapporten har bedömts som stark till begränsat bevisvärde. Merparten av evidensen bedömdes som begränsat bevisvärde, främst på grund av att arbetena saknade tydliga metodbeskrivningar. Trots det begränsade bevisvärdet och det faktum att det inte framkommit några fakta som motsäger riktlinjerna anser författarna att handbokens riktlinjer bör följas. Författarna anser att studien kan bidra till ett ökat kritiskt tänkande hos sjuksköterskan. Vårdpersonalen blir medveten om vikten av att alltid ha ett kritiskt förhållningssätt gentemot den kunskap och de riktlinjer vi har att följa. Ett kritiskt förhållningssätt gentemot kunskap leder till kvalitetssäker vård, där patienten kan förlita sig på att vården bygger på evidens. Det leder till ökad trygghet för patienten.</p>

Bakgrund: En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet och området är sparsamt studerat inom palliativ vård. För att kunna bedöma munstatus på ett strukturerat sätt rekommenderas Revised Oral Assessment Guide (ROAG) att användas i Sverige. Året som studien utfördes gavs en prestationsersättning till alla svenska kommuner som använde ROAG och dokumenterade munhälsa i det nationella kvalitetsregistret senior alert. Syfte: Syftet med studien var att undersöka om munhälsobedömningar gjorts enligt ROAG, och om åtgärderna som vidtagits stämmer överens med ROAGs rekommendationer. Det har även studerats om läkare eller tandläkare konsulterats, då allvarliga problem med munhälsan upptäcktes. Metod: En retrospektiv kvantitativ studie ägde rum på en palliativ slutenvårdsavdelning Pappersjournaler av 68 patienter granskades. Patienter som inte var i en palliativ fas eller som hade gått bort inom en vecka efter ankomst exkluderades från studien. En granskningsmall och anteckningsblock användes för att kunna sammanställa all dokumentation från journalerna. Resultat: Resultatet visade brist på dokumentation inom området munvård, och ROAG formuläret hade använts i en av 68 journaler. Det fanns få beskrivna åtgärder. Av 103 identifierade problemområden fanns 8 problemområden där åtgärderna fullständigt stämde överens med ROAG. 29 patienter hade läkemedel mot munsvamp ordinerat av läkare. Av dessa 29 fanns 12 journaler där det inte stod någonting om munvård, utom just i läkemedelslistan. Slutsats: Denna studie tyder på att det finns brister i dokumentationen av munhälsa och munvård. Bristerna skulle kunna leda till ett onödigt vårdlidande för patienten. Orsaken till detta behöver undersökas, och rutiner för munvårdsbedömningar bör säkerställas. / Background: Good oral health is important for general wellbeing and there is a lack of studies within this area.  In Sweden it is recommended that Revised Oral Assessment Guide (ROAG) is used in order to assess oral health in a structured way. The year the study was performed a monetary performance reward was given to all Swedish counties if they used ROAG and documented oral health in a Swedish national register called senior alert. Aim: The aim of this study was to examine if oral health care assessments had been made using ROAG (revised oral assessment guide), and weather the measures that were made coincided with ROAGS recommendations. The aim also included studying if a doctor or dentist were consulted, if serious problems with oral health were discovered. Method: A retrospective study took place at a hospice. The printed journals of 68 patients were studied. Patients who were not in a palliative phase, or had passed away within a week of arrival were excluded from the study. A review template and a notebook were used to compile the documentation from the journals. Result: The result showed a lack of documentation of oral health and that the ROAG form was only used in one of 68 journals. There were few documented actions mentioned to rectify identified problems. Amongst 103 problem areas there were 8 that had actions mentioned that coincided with ROAGs recommendations. 29 patients had an oral antifungal drug prescribed by a doctor. Amongst these 29 patients there were 12 journals that did not mention oral health care in any way, except from on the medical ordination list. Conclusion: This study showed that there was a lack of documentation within the nursing field of oral health care. This could lead to unnecessary suffering for the patient. The reason behind this should be examined, and routines for the use of oral assessment guides should be secured.

Tidigare forskning inom intensivvårdsområdet har visat att ej adekvat utförd munvård kan leda till allvarliga livshotande sjukdomar. Det är av därför av vikt att munvård utförs enligt gällande rekommendationer och följer evidensbaserad forskning. Syftet var att identifiera intensivvårdssjuksköterskans beskrivning av tillvägagångssätt, delaktighet och dokumentation vid utförande av munvård hos patienter inneliggande på IVA. En kvantitativ ansats valdes med målsättning att göra en undersökning med hjälp av enkätfrågor. Inklusionskriterier var specialistutbildade sjuksköterskor inom intensivvård som tjänstgjorde på tre intensivvårdsavdelningar i västra Sverige under aktuell studieperiod. Sammanlagt distribuerades 182 enkäter och 103 svar erhölls vilket gav en svarsfrekvens på 60 %. Resultatet visade att munvård var en prioriterad omvårdnadsåtgärd på avdelningarna och tillvägagångssättet följde till stor del fastställda riktlinjer. Det framkom att i begreppet munvård ingick huvudsakligen inspektion av munhålan, mekanisk rengöring, fuktning av slemhinna och läppar, inspektion av tänder och tandkött samt sugning av munhåla och svalg. De verktyg som huvudsakligen användes var tandborste, muntork eller liknande samt antibakteriellt medel. Ett signifikant samband förekom vad gäller sjuksköterskans delaktighet vid utförande av munvård hos intuberade patienter jämfört med övriga patienter (p=0,02). Detta ansågs vara en mer komplex omvårdnadsåtgärd vilken krävde samarbete med övriga medarbetare. Munvård delegerades ofta till undersköterskor men det är dock sjuksköterskans uppgift att leda och ansvara för omvårdnaden.  Dokumentation vad gäller munvård utfördes i de flesta fall på en observationskurva. Ett mindre antal sjuksköterskor angav att dokumentation även utfördes i datajournal. Ett flertal sjuksköterskor angav att dokumentation dessutom utfördes på interna checklistor. Det framkom att flera sjuksköterskor dokumenterade i datajournal enbart vid avvikelser eller om komplikationer tillstött. / Previous studies in the intensive care areas have shown that inadequate oral care may predispose patients to life-threatening diseases and conditions. The role of oral hygiene in maintaining the health of patients in the ICU is indisputable and therefore the importance of oral care evidence-based clinical recommendations. The purpose of this study was to identify the intensive care nurses description of the conducting, participation and documentation of oral care performed by nurses on patients in ICUs. A quantitative study with a describing design has been used which is based on the statistical analysis of data collected by structured questionnaires. The inclusion criteria were nurses working in three ICUs located in West Sweden during the study period. One hundred eighty-two questionnaires were distributed and replies were received from 103 nurses which gave a response rate of 60%. The result showed that the oral care conducted followed the evidence-based clinical recommendations and was given a high priority. The majority of the nurses performed an oral assessment before beginning oral care which included inspection of the oral cavity and inspection of teeth and gum. Oropharyngeal suction and moisturizing of lips and the mucosal membrane was also included. The most common used equipment was toothbrushes and foam swabs. Chlorhexidine was the most common solution used. A significant correlation was observed regarding nurse participation when conducting oral care for an intubated patient compared to other patients (p=0,02). Intubated patients were considered having more complex oral care needs which were associated with the demand of more than one person providing oral care. In practice, nurses frequently delegate the conducting of oral hygiene to nursing assistants, but the law clearly describes the role of the nurse as responsible and the leader of care practices. Oral care was in most cases documented on the unit’s flow sheet. A fewer number of nurses commented on that oral care was documented in the electronical clinical journal. A considerable   number of nurses also indicated that oral care in addition was documented on the unit’s internal checklists. It appeared that several nurses used the electronical clinical journal in cases only when abnormalities or complications had occurred.

Utförandet av munvård hos äldre är en omvårdnadsåtgärd som har betydelse för människan och dess helhet, trots vetskap om detta har munvård kommit att vara den del inom vården som ofta bortprioriteras. Därför är det av stor vikt att uppmärksamma vårdpersonalens upplevelser av att utföra munvård för att förstå varför munvård negligeras. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vårdpersonalens upplevelser av att utföra munvård hos äldre. En litteraturstudie genomfördes där resultatet grundas på 11 vetenskapliga artiklar som svarar mot syftet. Resultatet beskrivs i fem olika teman: Upplevelser av rädsla och känslor av obehag, komplex omvårdnadsåtgärd som väcker etiska dilemman, upplevelser av rutiner och ansvarsområden, en lågt prioriterad omvårdnadsåtgärd och vårdpersonalens behov av kunskap. Resultatet visar vårdpersonalens upplevelser av att utföra munvård i sammanhang som färgas av vårdmiljö, kompetens och attityder. Resultatet belyser bland annat vårdpersonalens egen tandvårdsrädsla som påverkar munvården de erbjuder. Utförandet av munvård ansågs som en komplex uppgift, så vida att omvårdnadsåtgärder som involverade inkontinensskydd föredrogs. Om vårdpersonal erhåller mer tid och kunskap kring utförandet av munvård kan upplevelsen av omvårdnadsåtgärden förändras. Därför bör ytterligare forskning kring upplevelser och utbildning appliceras inom vårdområdet. / The execution of oral care amongst seniors is a care action which carries great importance for the person and its being. Despite aforementioned knowledge, oral care is often neglected within the health sector. Therefore it is of utmost importance to highlight the experiences of health care professionals conducting oral care, in order to further discern the nature of its neglect. The literature review attempts to explain the prevailing experiences of health care professionals in regards to oral care. The literature review was conducted on the basis of 11 articles of scientific nature interpreting the formulated question. The outcome formed five categories: the experience of fear or discomfort, complex care that provokes ethical dilemmas, responsibilities and routines, an overlooked care act, knowledge requirements. The result illustrates health care personnel and their experience of oral care in the context of care environment, competence and attitudes. Furthermore, it exposes dental phobia as a factor affecting the available and recommended care. The execution of oral care proves to be a complex task, to the extent that aid for incontinence was preferred. If health care personnel had further training of oral care execution the experience of providing this type of care could change. There is a discrepancy between theory and practice when it comes to providing oral care. Consequently, additional research of experiences and education ought to be conducted within this field of health care.

Bakgrund: Personer med demens har kognitiva nedsättningar. De får svårt att sköta sin egen munhygien, detta leder till en förvärring av den kroniska sjukdomen. Bemötandet är avgörande då de behöver känna tillit personen som hjälper till med munvården. Hinder uppstår vid kunskapsbrist och motstånd. Senior alert är hjälpmedel där dålig munhälsa kan identifieras. Syfte: Att beskriva vårdpersonalens erfarenheter av att främja munhälsan hos personer med demens. Metod: Litteraturöversikt med kvantitativ och kvalitativ ansats. Resultat: Två teman uppkom: Kunskap ger kompetens som innebär att kunskap om demens symtom, munhygien samt munvård är viktiga delar till en god munvård. En god kommunikation med gott samarbete personal emellan samt gentemot patienter är även detta viktiga delar. Hinder ger känsla av obehag innefattar när munvården blir svår att utföra då personal upplever organisatoriska hinder som tidsbrist och otillräcklig personal tillsättning samt hinder från patienter som verbalt och fysiskt motstånd. Konklusion: Kunskap om demens och munvård är viktigt för att kunna bibehålla en bra munhälsa där utbildning är nyckeln till kunskapen. Denna bör ges under utbildningen men även under arbetstiden. Även ges kontinuerligt då det sker personalomväxlingar och forskning går framåt.

Bakgrund: På intensivvårdsavdelningar finns olika rutiner kring huruvida endotrakealtubens position hos intuberade skall skiftas eller bibehållas i samma mungipa, då sidbyten kan leda till allvarliga komplikationer. Rutinen vid CIVA har varit att byta endotrakealtubens position på alla intuberade patienter en gång per dygn. Varken rutinen med skifte samt bibehållen position har utvärderats. Syftet med studien är att undersöka oralt intuberade patienters munhälsa vid bibehållen position av endotrakealtub under vårdtiden. Metod: Studien är en kvantitativ deskriptiv tvärsnittsstudie. Ett protokoll utformades för att undersöka hur stor andel av patienterna som får tryckskador i munnen med bibehållen tublägesposition. Resultat: Av totalt 85 oralt intuberade patienter utvecklade 10 rodnad och 7 sår medan 68 hade helt intakt slemhinna. Flest nyupptäckta sår uppkom efter 3-4 dagars intubering medan rodnader var jämnt fördelat. Slutsats: Endast ett fåtal patienter utvecklade tryckskador. Rutinen att bibehålla endotrakealtuben i samma position lämpar sig på patientkategorin på CIVA eftersom medelvårdtiden för intuberade är 3,2 dagar och flertalet extuberas under de 3 första dagarna. Klinisk betydelse: Studien ligger till grund för CIVA:s ändrade rutin att bibehålla endotrakealtubspositionen i samma mungipa och skulle på sikt kunna bidra till att minska samhällskostnaderna genom att reducera förekomsten av VAP och därmed patientvårdtiden / Background: Intensive care units have different routines whether the endotracheal tube position should be shifted or maintained in the same corner of the mouth. Repositioning of the tube can lead to serious complications. The routine at CIVA has been to change the endotracheal tube position in all intubated patients once per day. None of the routines have been evaluated. The objective of this study is to examine the oral health of intubated patients with maintained tube position. Method: The study is a quantitative descriptive cross-sectional study. A protocol was designed to examine the proportion of patients receiving pressure sores in the mouth. Results: Of a total of 85 orally intubated patients, 10 developed redness and 7 wounds while 68 had intact mucosa. The majority of the newly discovered sores occurred after 3-4 days of intubation. Conclusion: Only a few patients developed pressure sores. The routine to maintain the endotracheal tube in the same position is suitable for the patient category at CIVA since the average length of stay for intubated is 3.2 days and the majority were extubated during the first 3 days . Clinical significance: This study is the basis for CIVA's changed routine to maintain the endotracheal tube position in the same corner of the mouth and could eventually help to reduce the costs for society by reducing the incidence of VAP and thus patient care period.