The wrist is a body part that can be used during repetitive movements in many work environments. There is a need to measure these movements in order to notice harmful repetitive movements in advance. There are many different ways to measure these movements, such as with the use of a depth camera. The goal of this study is to determine if this can be done with high precision compared to other technologies. In order to determine this, an application was created that used several different technologies and libraries to track and pinpoint the hand’s and forearm’s location in each frame. With these locations, together with timestamps from the frames, the angular velocity of the wrist could be calculated. The recordings were made in several different test cases with factors such as background, clothes and lighting changing in each test. In order to compare the depth cameras values, a golden standard had to be set. The depth camera’s recorded values were compared to the golden standard’s recorded values by displaying the values on a graph and by calculating the root mean squared error as well as the mean absolute error. The results indicated that a depth camera can be used to measure wrist movements relatively accurately, even with more advanced movements relative to this study. The result also showed that the depth camera had problems in some test cases. / Handleden är en kroppsdel som kan användas under repetitiva rörelser i många arbetsmiljöer. Det finns ett behov av att mäta dessa rörelser för att upptäcka skadliga repetitiva rörelser i förväg. Det finns många olika sätt att mäta dessa rörelser, till exempel med hjälp av en djupkamera. Målet med denna studie är att avgöra om detta kan göras med hög precision jämfört med andra teknologier. För att avgöra detta skapades en applikation som använder flera olika teknologier och bibliotek för att spåra och lokalisera handens och underarmens position i varje bildruta. Med hjälp av dessa positioner, tillsammans med tidsstämplar från bildrutorna, kunde vinkelhastigheten för handleden beräknas. Inspelningarna gjordes i flera olika testfall där faktorer som bakgrund, kläder och belysning ändrades i varje test. För att kunna jämföra djupkamerans värden behövdes en referensstandard fastställas. Djupkamerans inspelade värden jämfördes med referensstandardens inspelade värden genom att visa värdena på en graf och beräkna rotmedelkvadratfelet samt medelabsolutfelet. Resultaten indikerade att en djupkamera kan användas för att mäta handledsrörelser relativt noggrant, även med mer avancerade rörelser i förhållande till denna studie. Resultatet visade även att djupkameran hade problem i vissa testfall.

Surgeons have been identified as one of the highest risk groups in healthcare to develop work-related musculoskeletal disorders (WMSDs). Especially the neck and shoulders are found to be at high musculoskeletal risk due to surgeons commonly operating in a static and awkward posture for a prolonged time. Raising ergonomic awareness has been found to favour postural improvement among healthcare professionals. This thesis therefore aimed to design and evaluate an individual ergonomic report as means for risk assessment and ergonomic education for surgeons. Hereby, two surgeons and two ergonomists were included in the design process for early user feedback. Thematic analysis was applied to analyse the user feedback and potential improvements were identified and performed. The final individual ergonomic report was evaluated as a material used in an individual educational session (i.e., the intervention group) and compared against the use of an ergonomic guideline (i.e., the control group). Each group consisted of two surgeons. Both questionnaire and semi-structured interview were used to evaluate the session. The results from the questionnaire showed similarly positive ratings on the user experience of both groups, but higher ratings were given on the perceived impact by the intervention group. The interview results also showed more positive responses by the intervention group in terms of the usability. Furthermore, facilitators and barriers for adopting ergonomic principles were collected from the surgeons. Multiple ways to improve surgical ergonomics as perceived by the surgeons were also identified, e.g., the use of ergonomic equipment, and implementation of stretch breaks in the OR. The results show the potential of an individual ergonomic assessment report as ergonomic intervention for surgeons to raise their awareness and knowledge about ergonomic principles which can contribute to decreasing their risk of developing WMSDs as well as improved surgical performance and patient safety. Future studies can regard further ergonomic risk parameters and incorporate practical instructions on ergonomic principles into educational ergonomic intervention. / Kirurger har identifierats som en av de högsta riskgrupperna inom hälso- och sjukvården att utveckla arbetsrelaterade belastningsskador. Särskilt nacke och axlar har visat sig ha hög risk för belastningsskador på grund av att kirurger ofta arbetar i en statisk och ogynnsam kroppsställning under en längre tid. Att öka den ergonomiska medvetenheten har visat sig gynna en förbättring av arbetsställning bland vårdpersonal. Denna avhandling syftade därför till att utforma och utvärdera en individuell ergonomisk rapport som ett medel för riskbedömning och ergonomisk utbildning bland kirurger. Två kirurger och två ergonomer deltog i designprocessen och tidig användarfeedback samlades. Tematisk analys användes för att analysera användarfeedback och potentiella förbättringar identifierades och genomfördes. Den slutliga individuella ergonomirapporten utvärderades som ett material som användes i en individuell utbildningssession (dvs interventionsgruppen) och jämfördes med användningen av en broschyr på kirurgergonomi (dvs kontrollgruppen). Varje grupp bestod av två kirurger. Både frågeformulär och semistrukturerad intervju användes för att utvärdera utbildningssessionen. Resultaten från frågeformuläret visade lika positiva användarupplevelse betyg från båda grupperna, men högre betyg gavs på den upplevda effekten av interventionsgruppen. Dessutom identifierades faciliteter och barriärer för att anta ergonomiska principer från kirurgerna. Flera sätt att förbättra kirurgisk ergonomi som uppfattades av kirurgerna identifierades också, till exempel användning av ergonomisk utrustning och implementering av sträcknings pausar i operationssalen. Resultaten visar att individuell ergonomisk bedömningsrapport som ergonomisk intervention för kirurger har potential för att öka medvetenhet och kunskap om ergonomiska principer. Detta kan bidra till att minska kirurgers risk att utveckla arbetsrelaterade belastningsskador samt förbättrad kirurgisk prestanda och patientsäkerhet. Framtida studier kan ta hänsyn till ytterligare ergonomiska riskparametrar och införliva praktiska instruktioner om ergonomiska principer i pedagogisk ergonomisk intervention.

No description available.

No description available.

Objetivo: analisar a organização do trabalho no desenvolvimento das Lesões por Esforços Repetitivos/ Distúrbios Osteomusculares Relacionados ao Trabalho - LER/DORT, em taquígrafos de ambos os sexos, de duas Casas Parlamentares na região metropolitana de São Paulo. Método: estudo qualitativo; os instrumentos de coleta utilizados foram: entrevista individual, observação do trabalho e questionário de saúde e trabalho, composto de questões de identificação, estilo de vida, dados ocupacionais e de morbidade e o Questionário Nórdico de Sintomas Osteomusculares. Resultados: Identificaram-se fatores biomecânicos como prováveis causas de LER/DORT, tais como: manutenção de postura estática e movimentos repetitivos de digitação / manuseio de gravador; e aspectos da organização do trabalho, como por exemplo: divisão de tarefas por ciclos de tempo, pessoal reduzido, horários e pausas irregulares. Os taquígrafos relataram: exigências física, cognitiva, sensorial e psicológica do treinamento/ trabalho, pressão temporal, receio de errar, sobrecarga de trabalho nos períodos de pico e desgaste motivado pela disponibilidade integral de horários. Os trabalhadores identificaram como causas de LER/DORT: as dimensões temporal, ambiental, e da ação do trabalho, bem como aspectos individuais e condições fora do trabalho. Conclusões: (a) A taquigrafia parlamentar caracteriza-se pela fragmentação das tarefas, ritmo imposto e prazos rígidos, semelhante a uma linha de montagem; (b) aspectos da organização do trabalho podem influenciar a sobrecarga biomecânica e o aumento no tempo de exposição ao risco para LER/DORT entre taquígrafos; (c) para serem eficazes, medidas preventivas devem considerar os aspectos biomecânicos, bem como as características da organização do trabalho e a participação dos trabalhadores. / Objective: to analyze some of the relevant aspects of work organization in the development of Work Related Musculoskeletal Disorders- WRMSD among male and female shorthand typists, in two parliamentary institutions in the metropolitan area of the city of São Paulo. Method: qualitative study; the instruments used to collect data have been: individual interview, observation of the work and questionnaire of health and work, composed of identification, occupational and morbidity questions and the Nordic Musculoskeletal Questionnaire. Results: Biomechanical factors such as the maintenance of static posture and the repetitive movements of typing / handling the voice recorder have been identified as probable WRMSD causes; as well as some aspects of work organization, such as: task division in time cycles, reduced staff, irregular schedules and breaks. The shorthand typists have spoken about: physical, cognitive, sensorial and psychological requirements of training/work, time pressure, fear of making mistakes, work overload in rush periods and strain caused by the full-time availability schedule. The workers have come up with WRMSK causes: time, environmental and action dimensions of their work, as well as individual aspects and extra-work conditions. Conclusions: (a) The parliamentary shorthand typing work is characterized by divided tasks, rigid work rhythm and deadlines, like a factory assembly-line; (b) several elements of work organization may influence the biomechanical overload and it may also increase the exposure to WRMSD risk among shorthand typists; (c) effective preventive measures must consider the biomechanical elements, as well as the aspects of organization of the work and workers’ participation.

Objetivo: analisar a organização do trabalho no desenvolvimento das Lesões por Esforços Repetitivos/ Distúrbios Osteomusculares Relacionados ao Trabalho - LER/DORT, em taquígrafos de ambos os sexos, de duas Casas Parlamentares na região metropolitana de São Paulo. Método: estudo qualitativo; os instrumentos de coleta utilizados foram: entrevista individual, observação do trabalho e questionário de saúde e trabalho, composto de questões de identificação, estilo de vida, dados ocupacionais e de morbidade e o Questionário Nórdico de Sintomas Osteomusculares. Resultados: Identificaram-se fatores biomecânicos como prováveis causas de LER/DORT, tais como: manutenção de postura estática e movimentos repetitivos de digitação / manuseio de gravador; e aspectos da organização do trabalho, como por exemplo: divisão de tarefas por ciclos de tempo, pessoal reduzido, horários e pausas irregulares. Os taquígrafos relataram: exigências física, cognitiva, sensorial e psicológica do treinamento/ trabalho, pressão temporal, receio de errar, sobrecarga de trabalho nos períodos de pico e desgaste motivado pela disponibilidade integral de horários. Os trabalhadores identificaram como causas de LER/DORT: as dimensões temporal, ambiental, e da ação do trabalho, bem como aspectos individuais e condições fora do trabalho. Conclusões: (a) A taquigrafia parlamentar caracteriza-se pela fragmentação das tarefas, ritmo imposto e prazos rígidos, semelhante a uma linha de montagem; (b) aspectos da organização do trabalho podem influenciar a sobrecarga biomecânica e o aumento no tempo de exposição ao risco para LER/DORT entre taquígrafos; (c) para serem eficazes, medidas preventivas devem considerar os aspectos biomecânicos, bem como as características da organização do trabalho e a participação dos trabalhadores. / Objective: to analyze some of the relevant aspects of work organization in the development of Work Related Musculoskeletal Disorders- WRMSD among male and female shorthand typists, in two parliamentary institutions in the metropolitan area of the city of São Paulo. Method: qualitative study; the instruments used to collect data have been: individual interview, observation of the work and questionnaire of health and work, composed of identification, occupational and morbidity questions and the Nordic Musculoskeletal Questionnaire. Results: Biomechanical factors such as the maintenance of static posture and the repetitive movements of typing / handling the voice recorder have been identified as probable WRMSD causes; as well as some aspects of work organization, such as: task division in time cycles, reduced staff, irregular schedules and breaks. The shorthand typists have spoken about: physical, cognitive, sensorial and psychological requirements of training/work, time pressure, fear of making mistakes, work overload in rush periods and strain caused by the full-time availability schedule. The workers have come up with WRMSK causes: time, environmental and action dimensions of their work, as well as individual aspects and extra-work conditions. Conclusions: (a) The parliamentary shorthand typing work is characterized by divided tasks, rigid work rhythm and deadlines, like a factory assembly-line; (b) several elements of work organization may influence the biomechanical overload and it may also increase the exposure to WRMSD risk among shorthand typists; (c) effective preventive measures must consider the biomechanical elements, as well as the aspects of organization of the work and workers’ participation.

Les facteurs de risque de troubles musculo-squelettiques(TMS) tels que les facteurs physiques, organisationnels et psychosociaux sont un défi commun pour les industries de l'assemblage automobile qui entrainent des effets indésirables sur le système et les humains. L’ergonomie a déjà été intégrée dans les systèmes de production de ces industries pour la prise en charge de la prévention des TMS. La question est de savoir si l'approche ergonomique actuelle des industries automobiles, sur la base de normes à l'entreprise et des méthodes d'observation, peut fournir une connaissance partagée des facteurs ergonomiques pour les divers intervenants et pour faciliter l'amélioration des conditions de travail. Cette étude aborde la problématique du positionnement des différents méthodes d'évaluation (utilisées par les différents intervenants) et compare les résultats et apports de chaque méthode d'évaluation. Cette thèse propose que la procédure actuelle d'évaluation des risques de TMS ne favorise pas une connaissance partagée entre les intervenants dans les industries automobiles. On constate que les évaluations par auto-questionnaire (opérateurs) sont significativement différentes de celles issues des méthodes d'observation (ergonome) et des mesures directes (analyse biomécanique). Cependant, les opinions et jugements des opérateurs concernant les facteurs ergonomiques sont importants pour faciliter la réussite d'une approche ergonomique. Un entretien structuré et systématisé, basé sur des données objectives (Video-observations ou de mesure directe) liées aux activités et stratégies des opérateurs, pourrait être une procédure appropriée pour faire progresser l'ergonomie des situations de travail. Enfin, la connaissance tirée de cette thèse souligne que la variabilité des tâches dans l’industrie automobile nécessite une approche ergonomique qui partage les connaissances des risques entre les intervenants. Dans cette approche, les attitudes et les comportements des opérateurs sont pris en compte dans les projets d’amélioration continue. De plus, la participation des intervenants devrait être intégrée afin d'améliorer la prise en compte de l'ergonomie dans la production. Une synthèse de cette thèse en Français a été fournie dans l’annexe première. / Musculoskeletal risk factors such as physical, organizational and psychosocial factors are a common challenge for the automotive assembly industries and result in adverse human and system effects. Ergonomics has already been integrated inthe production systems of such factories to eliminate work related musculoskeletal disorders (WR-MSDs). The issue is whether the current ergonomic approach of car industries, based on corporate standards and observational methods, can provide a shared knowledge of ergonomic factors for various stakeholders and facilitate ergonomic improvement. This study focuses on the positioning of the different assessment methods (used by various stakeholders), agreement between their results in evaluation of physical risk factors and the influence of intervention and improvement following ergonomic assessment. This thesis proposes that the current procedure of risk factor assessment can not provide ashared knowledge and representation of risks between stakeholders in manufacturing industries. It was found that the operators’ assessments of risk factors (self-reported questionnaire) were significantly different from those assessed by observational methods (ergonomist) and direct measurement. However, the operators’ opinions and judgments of ergonomic factors of a job are of particular importance to the success of an ergonomic approach. A structured interview based on objective data (video-observation or direct measurement) linked the activities and strategies of atrisk operators might be an appropriate procedure to advance ergonomics.The knowledge gained from this study emphasizes that the variable nature of tasks in manufacturing industries needs an ergonomic approach which shares knowledge and representation of risks between stakeholders. In such an approach, attitudes and behaviors of operators are taken into consideration in developing new intervention processes, organizational and technical remedies. Moreover, involvement of stakeholders should be integrated and this should result in improving production ergonomics.

Despite efforts of reducing harmful physical ergonomics exposures related to manual handling, the occurrence of heavy or repetitive manual handling, and non-neutral postures is high in many occupational sectors. To reduce these exposures, interventions and job design strategies can utilize risk assessment. A need was identified of an observation-based tool which supported occupational health and safety practitioners for assessments of risk factors related to manual handling. The aim of this thesis was to explore the use and important usability-related aspects of observation-based assessment tools among professional ergonomists, and to develop new research based assessment and screening tools, to present their scientific basis and to evaluate their reliability and usability. A web-based questionnaire was employed to gain knowledge on the use and usability aspects of risk assessment tools among ergonomists in Sweden. The assessment tools RAMP I and RAMP II were developed in an iterative process, including literature searches, expert group judgments, and with input from more than 80 practitioners. The reliability and usability evaluations included assessments and ratings by practitioners. The thesis points to a low use of several internationally spread assessment tools among Swedish ergonomists, and a relatively higher use of tools promoted by the Swedish Work Environment Authority. Several usability-related aspects were identified as important, such as being easy and quick to use, its ability to communicate and visualize the results, and its ability to facilitate improvement measures. The developed tools support assessment of a broad range of risk factors related to manual handling. The thesis supports that assessments with acceptable reliability can be achieved for the majority of items of the two developed tools. The thesis supports that the tools are usable in supporting risk assessments targeting risk factors related to industrial manual handling. / Trots ansträngningar för att minska belastningsergonomiska exponeringar relaterade till manuell hantering är förekomsten av exponering av riskkällor såsom tung eller repetitiv manuell hantering, obekväma arbetsställningar, hand–armvibrationer och helkroppsvibration omfattande inom flera sektorer. Dessa belastningsergonomiska exponeringar tros i betydande utsträckning bidra till en stor andel av arbetsrelaterade muskuloskeletala besvär och arbetssjukdomar inom flera sektorer som exempelvis tillverkningsindustrin. Riskbedömningar kan användas inom det förebyggande arbetet kopplat till interventioner eller arbetsutformning för att minska dessa skadliga exponeringar (risk faktorer), vilket även är ett krav om arbetet innefattar manuell hantering eller andra riskkällor. Trots det stora antalet observationsbaserade bedömningsverktyg utvecklade för att stödja riskbedömningar av arbete som innefattar manuell hantering identifierades ett behov av ett nytt observationsbaserat bedömningsverktyg som stödjer praktiker i utförliga bedömningar av flertalet riskfaktorer relaterade till manuell hantering och som ger stöd i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Syftet med avhandlingen är att utforska användningen av, och viktiga användbarhetsrelaterade aspekter av observationsbaserade bedömningsverktyg bland professionella ergonomer som arbetar i Sverige. Dessutom är syftet även att utveckla nya forskningsbaserade screeningverktyg och bedömningsverktyg, presentera deras forskningsbas samt att utvärdera deras reliabilitet och användbarhet. En webbaserad enkät användes för att inhämta kunskap om i vilken omfattning dessa verktyg används av professionella ergonomer och vilka användbarhetsrelaterade aspekter som ansågs särskilt betydelsefulla för dessa verktyg. För att utveckla de nya verktygen (dvs. RAMP I och RAMP II) genomfördes litteratursökningar för att identifiera kvantitativt beskrivna riskfaktorer relaterade till manuell hantering och betydelsefulla faktorer som påverkar arbetstagares kapacitet vid manuell hantering. Verktygen utvecklades i en iterativ process med input från mer 80 praktiker, varav mer än 30 professionella ergonomer, samt expertgruppsbedömning. De två verktygen utvärderades med avseende deras interbedömarreliabilitet utifrån bedömningar genomförda av ergonomer och ingenjörer/tekniker utifrån videofilmade arbeten inom industriell manuell hantering. Verktygens användbarhet utvärderas av 20 praktiker med en pappersenkät och verktygens ’användarvänlighet’ av 22 ergonomer. Avhandlingen pekar på en relativt låg proportionell användning av flera internationellt spridda bedömningsverktyg bland professionella ergonomer som arbetar i Sverige, och en relativt hög proportionell användning av bedömningsverktyg som stöds av Arbetsmiljöverket. Flera användbarhetsrelaterade aspekter identifierades som betydelsefulla bland ergonomerna, i synnerhet betydelsen av att bedömningsverktygen är enkla och snabba att använda, deras förmåga att kommunicera och visualisera resultatet av bedömningar, och deras förmåga att stödja åtgärdsarbetet. Det utvecklade screeningverktyget och bedömningsverktyget stödjer bedömning av flertalet riskfaktorer relaterade till industriell manual hantering. Avhandling ger stöd att majoriteten av verktygens bedömningspunkter har acceptabel interbedömarreliabilitet och förbättringsområden för verktygen har identifierats. Avhandling ger stöd att de två utvecklade verktygen är användbara vid riskbedömningar av belastningsergonomiska riskfaktorer relaterade till industriell manual hantering. / <p>QC 20170510</p>

This project was implemented as a Master thesis project in Industrial design engineering (IDE). In collaboration with Billerud Karlsborg, the project was initiated to develop proposal for a technological solution for eliminating a manual handling work task in the production line for coated paper products. The design process was implemented  as a Participatory design approach, inviting the workers of the production unit to collaborate in design activites and workshops. The participatory approach was based on the Scandinavian perspective on Participatory design, with influences from the comtemporary views on collaborative design. The project included a holistic ergonomic analysis focused on the assessment of musculoskeletal disorder risk factors in the work task flagged by workers as a cause of work strain. The focused work task documented in detail and assessed through REBA and RULA assessment. The work task involves manual handling of a stack of residual paper that is rolled to a tube, by hand, and subsequently lifted and pushed to a grinder inlet for re-purposing. While the ergonomic analysis confirm that there are postural risk factors present, the pace of work suggests that adequate resting for preventing work stain related to the focused task is possible during work. However, the percieved work strained is suggested to originate from work task in close connection to the focused task. A proposal for a concept that sufficiently eliminates the risk factors found in the focused task is developed based on a human-centered design and anthropometric principles. The development concludes with the construction of a prototype, but time constraints denies evaluation of the prototype with end users. The concept is therefore presented as renders of a 3D-model. / Det här projektet har utförts som ett examensarbete inom Civilingenjör Teknisk design, på uppdrag av Billerud Karlsborg. Syftet med projektet var att utveckla ett tekniskt lösningsförslag till ett av Billerud utvalt arbetsmiljöproblem vid en av arbetstationerna i pappersbruket i Karlsborg. I samarbete med arbetarna i den berörda produktionslinjen genomfördes en participativ designprocess, innefattade planering och genomförande av participativa designaktiviteter och workshops baserade på de skandinaviska teorierna kring participativ design, med influens från nyare perspektiv kring co-design. Som en del i arbetet utfördes en övergipande ergonomisk analys avseende belastningsergonomiska riskkällor vid en fokuserad arbetsstation, med en detaljerad kartläggning av den arbetsuppgift som arbetarna upplever som problematisk. Den fokuserade arbetsuppgiften innefattar manuell hantering av en restprodukt som behöver rullas ihop för hand och därefter lyftas samt skjutas till en kvarn för återvinning. Den ergonomiska analysen utfördes med hjälp av REBA- och RULA-bedömningar, vilka bekräftade att en potentiell risk för belastningsergonomiska skador i det arbetssätt som utövas, men där produktionstakten och systemets styrning tyder på att tillräcklig vila är möjlig under arbetet för att motverka skador från lågintensivt muskelarbete. Arbetsmiljöproblemet bedöms däremot inte vara obefintligt då arbetarnas totala arbete innefattar ytterligare moment av fysisk belastning, och där arbetsmiljöproblemet eventuellt kan vara ett resultat av närliggande moment till den fokuserade arbetsuppgiften. Som lösningsförslag på problemet utvecklas ett koncept som eliminerar de funna riskkällorna i den avgränsade arbetsuppgiften, med utgångspunkt i användarcentrerad design och utefter antropometriska riktlinjer. Utvecklingen av en fysisk prototyp för utvärdering med arbetarna påbörjades, men hann inte slutföras innan projektet avslutades. Istället presenteras konceptet genom rendingar av en 3D-modell.

Text in Afrikaans / Summaries in English and Afrikaans / This study aims to investigate the relation between a crane operator in a slab handlingarea's experience of his/her work environment and occupational health. A study of the literature leads one to the conclusion that the nature of crane operators' work environment may cause health problems. According to the literature crane operators are high risk cases regarding musculoskeletal disorders. The empirical study affirms that there are risk factors present in the crane operator's work environment, which may influence his/her occupational health. It is statistically proven that there is a meaningful difference between crane operators with a negative experience of the work environment and crane operators with a positive experience of the work environment, and the amount of illnesses experienced by crane operators as well as their general health. Recommendations are made regarding training, adjustability and flexibility of the work station, job rotation, job expansion and enrichment, and social contact. / Die doel van die studie is om die verband tussen 'n kraanoperateur in 'n platblokhanteringsarea se ervaring van sy/haar werksomgewing en beroepsgesondheid te ondersoek. Die literatuurstudie lei tot die gevolgtrekking dat die aard van kraanoperateurs se werksomgewing aanleiding kan gee tot gesondheidsprobleme. Volgens die literatuur is kraanoperateurs hoerisikogevalle ten opsigte van spierskeletstelselbeserings. Die empiriese studie bevestig dat daar risikofaktore voorkom in die kraanoperateur se werksomgewing wat sy/haar beroepsgesondheid kan be"invloed. Statisties is bewys dat daar 'n betekenisvolle verskil is tussen kraanoperateurs met 'n negatiewe ervaring van die werksomgewing en kraanoperateurs met 'n positiewe ervaring van die werksomgewing en die hoeveelheid siektetoestande wat kraanoperateurs ervaar, en die algemene gesondheid van kraanoperateurs. Aanbevelings om risikofaktore te beheer word gemaak ten opsigte van opleiding, verstelbaarheid en buigbaarheid van die werkstasie, posrotasie, posverbreding en - verryking, en sosiale kontak. / Industrial Psychology / M. Com (Industrial Psychology)