This thesis will look at the adaptation and transformation of classic mythology in modern movies through the lens of Joseph Campbells’s monomyth or “The Hero’s Journey.” The study delves into how contemporary films, like “Gods of Egypt,” “Clash of the Titans,” “Man of Steel,” and “The Wolverine,” utilize this archetypal narrative structure to craft the modern myths that resonate with the modern audiences. This thesis argues that the monomyth remains a fundamental narrative framwork within the contemporary film culture, adeptly adapted and reimagined to fit the modern storytelling sensibilities. By using qualitative methods, the study conducts a detailed analysis of selected film, identifying the stages of the Hero’s Journey and their alignment with classic mythology. The work of Hafçı and Erbay Aslıtürk in “Superheroes: Myth of Modern Age” and James J. Clauss’s “A Course on Classic Mythology in Film” is employed to contextualize the discussion within the broader scope of mythological influence in movies. These sources provide the necessary insight into how mythological heroes, often characterized by supernatural powers, reflect their cultural context, including social, sociological, and emotional states. Not only that but this thesis also considers Campbell’s book “The Hero with a Thousand Faces,” using its outlined 17 steps of the Hero’s Journey as a key analytical tool.  The thesis aims to demonstrate the enduring relevance of mythology in the modern era, by showing how classical mythologies are not merely historical artifacts but continue to evolve and integrate into contemporary popular culture. So, I there for seek to reveal the mythological storytelling, while rooted in ancient traditions, remains a vibrant and influential force in shaping modern movies narrative.

Willy Kyrklund (1921–2009) anknyter i en betydande del av sina verk till såväl det gamla som det moderna Grekland. I avhandlingen gör nedslag i ett antal av dessa verk, men även Kyrklundforskningen i stort diskuteras. Med inspiration från Peter Szondis diskussion kring en specifikt litterär hermeneutik ställs textens estetiska verkningsmedel i centrum. Medan en ansenlig del av den tidigare forskningen strävat efter att fixera ett fåtal bärande tankar i Kyrklunds författarskap går denna undersökning i en annan riktning: det handlar om att visa på mångfalden och rikedomen i de olika verken. Den teoretiska diskussionen ligger till grund för en serie närläsningar, där såväl beröringspunkter som skillnader mellan de olika verken klarläggs. I de tre novellsamlingarna Ångvälten (1948), Hermelinens död (1954) och Den överdrivne älskaren (1957) väljs enskilda stycken ut, där grekiska element på ett eller annat sätt är närvarande. Ett återkommande drag är hur det förflutna framträder i nutiden, som något främmande. Hur de olika tidsplanen relaterar till varandra tematiseras ytterligare i Greklandsskildringen Aigaion (1957), på ett sätt som problematiserar bokens status av reseskildring. I det korta dramat Platanhårsdialog på en ö i Aigaion (1961) blir det våldsamma förhållandet mellan nuet och det förflutna avgörande för hela formspråket. Med exempel ur två senare prosaverk, Den rätta känslan (1974) och 8 variationer (1982), påvisas slutligen en underliggande logik bakom Kyrklunds angrepp på traditionen, en strategi som får namnet 'antimyt'.

Projektet Norse, som den här rapporten diskuterar, är en mod till spelet The Elder Scrolls IV: Oblivion. Temat i Norse är nordisk mytologi med inslag av vikingatid. Den här rapporten beskriver arbetets tillvägagångssätt under utvecklingen av projektet Norse. Den tar upp fördelar och nackdelar med valet att mod:a spelet The Elder Scrolls IV: Oblivion. Den tar upp de problem jag stött på under projektets gång, både med mjukvaran och skapandet av miljön, samt hur jag löst dem.Analysen av spelet kom fram till att majoriteten av speltestarna upplevde Norse natur som mysig och trevlig, samt att det var nordisk eller svensk skog spelaren rörde sig genom. De flesta fann spelmomenten under fas 1 ganska tråkiga, och naturen för enformig på de flesta ställen. Lösningen på dessa problem blev att balansera om Norse så spelaren möter fler men svagare fiender, en mer varierad miljö samt fler saker att interagera med. För att göra miljön i Norse bättre än vad den blev under fas 2 behöver vi lägga till mer interagerbart innehåll i miljön, nya modeller som föreställer varelser och föremål ur mytologin samt arkitektur av den typ som vikingarna använde. Spelet behöver också fler spännande och mystiska platser att utforska. Slutligen kan det konstateras att det var ett bra drag att utveckla Norse i två olika faser. Fas 2, den slutgiltiga versionen av Norse, bjuder nämligen spelaren på mycket högre kvalitet än vad fas 1 gör.

Denna uppsats gör framför allt en textanalys av Rökstenen baserad på en modern historiesyn av den sena järnålderns förhållanden i Skandinavien. Med en sådan kontexuell bakgrund kan ett sameuropeiskt, senantikt idégods användas i en komparativ analys. Utgångspunkten är att Rökstenen manifisterar ett kosmologiskt budskap och att denna kosmologi är en variant av den under perioden alenarådande platonska harmoniska kosmologin. Även futharken analyseras från samma utgångspunkt.

<p>Projektet <em>Norse</em>, som den här rapporten diskuterar, är en mod till spelet <em>The Elder Scrolls IV: Oblivion</em>. Temat i <em>Norse</em> är nordisk mytologi med inslag av vikingatid. Den här rapporten beskriver arbetets tillvägagångssätt under utvecklingen av projektet <em>Norse</em>. Den tar upp fördelar och nackdelar med valet att mod:a spelet <em>The Elder Scrolls IV: Oblivion</em>. Den tar upp de problem jag stött på under projektets gång, både med mjukvaran och skapandet av miljön, samt hur jag löst dem.Analysen av spelet kom fram till att majoriteten av speltestarna upplevde <em>Norse</em> natur som mysig och trevlig, samt att det var nordisk eller svensk skog spelaren rörde sig genom. De flesta fann spelmomenten under fas 1 ganska tråkiga, och naturen för enformig på de flesta ställen. Lösningen på dessa problem blev att balansera om <em>Norse</em> så spelaren möter fler men svagare fiender, en mer varierad miljö samt fler saker att interagera med. För att göra miljön i <em>Norse</em> bättre än vad den blev under fas 2 behöver vi lägga till mer interagerbart innehåll i miljön, nya modeller som föreställer varelser och föremål ur mytologin samt arkitektur av den typ som vikingarna använde. Spelet behöver också fler spännande och mystiska platser att utforska. Slutligen kan det konstateras att det var ett bra drag att utveckla <em>Norse</em> i två olika faser. Fas 2, den slutgiltiga versionen av <em>Norse</em>, bjuder nämligen spelaren på mycket högre kvalitet än vad fas 1 gör.</p>

<p>Denna uppsats gör framför allt en textanalys av Rökstenen baserad på en modern historiesyn av den sena järnålderns förhållanden i Skandinavien. Med en sådan kontexuell bakgrund kan ett sameuropeiskt, senantikt idégods användas i en komparativ analys. Utgångspunkten är att Rökstenen manifisterar ett kosmologiskt budskap och att denna kosmologi är en variant av den under perioden alenarådande platonska harmoniska kosmologin. Även futharken analyseras från samma utgångspunkt.</p>

No description available.

Jacob Elfwing: Från ragnarök till ainulindalë: En komparativ studie av Eddan och J.R.R. Tolkiens The Silmarillion (2017). Självständigt arbete. Svenska Va, 15 högskolepoäng. Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap. Uppsatsen analyserar J.R.R. Tolkiens roman The Silmarillion (1977) i förhållande till Eddan. Syftet med analysen är att se hur den nordiska mytologin återkommer i Tolkiens verk och vad detta kan tänkas få för betydelse för romanen. En komparativ metod används i form av parallell läsning av Tolkiens roman och Eddan. Analysen visar att The Silmarillion på olika plan har likheter med Eddan. I vissa fall rör det sig om uppenbara influenser medan andra likheter är mer allmänna och inte med säkerhet kan påstås komma från Eddan. Däremot kan man knappast säga att Eddan haft någon mer djupgående inverkan på The Silmarillion som helhet. Avslutningsvis behandlas studiens didaktiska potential inom gymnasieskolan.

Denna undersökning syftade att undersöka huruvida Joseph Campbells teori om hjältens resa stämmer in på myter om heliga kvinnor. Frågorställningarna som ställdes med detta syfte var ifall ”de medeltida svensk-katolska kvinnofigurerna en särartad roll från manliga hjältar inom hjälteresan?”, ”Om kvinnornas roll är särartad från ”monomyt”-strukturen, vad har de då för annorlunda roll inom myterna?” och huruvida ”det ett mönster mellan kvinnofigurerna…”. De heliga kvinnorna som valdes var Heliga Birgitta, Elin av Skövde och jungfru Hilleborg. Tillvägagångssättet som vidtogs för att besvara syftet och frågeställningarna var en deduktiv variant av innehållsanalys där berättelserna granskades utifrån Joseph Campbells Hjältens resa och sedermera jämfördes resultatet av vardera undersökningen med varandra. Resultatet pekade emot att kvinnofigurernas berättelser passade in på Hjältens resa. Ett övergripande mönster som identifierades var att samtliga av de tre berättelserna inte inkluderade vissa av stegen i Hjältens resa (2, 5, 8, 12, 16 och 17). Någon särartad roll bemärktes inte i de tre myterna.

Denna uppsats ämnade att undersöka två fornskandinaviska myters potential som material i religionskunskapens etikundervisning på gymnasiet sett till ämnets syfte att bredda elevens kunskap om och förståelse inför olika etiska förhållningssätt. För att ta reda på detta gjordes en idéanalys av etiken i de valda myterna utifrån olika etiska teorier. Resultatet från idéanalysen visade att agerande utefter flera etiska teorier återfanns i båda myterna. Analysens resultat sattes i relation till ämnesplanen för religionskunskap och kursplanen för Religionskunskap 1 samt tidigare forskning om etikdidaktik och etik i fornskandinavisk mytologi. Utifrån diskussionen kunde flera slutsatser dras. En slutsats var att myterna verkar kunna användas sett till det undersökta ämnessyftet att bredda elevens kunskap om och förståelse inför olika etiska förhållningssätt. Detta kan bli möjligt bland annat genom goda förkunskaper om etiska teorier och sedan samreflektion med frivilligt deltagande. Då varken utrymme i uppsatsen, och inte heller tid fanns, avgränsades arbetet mot bland annat fler myter, kompletterande kvalitativa metoder och ytterligare etiska teorier.