In this paper the author has read and compared The Poetical Edda, and Margaret Clunies-Ross' book, Prolonged echoes: Old norse myth in medieval northern society(1998). The aim of this paper is to offer alternative interpretations to the ones Clunies-Ross has made by drawing on The Poetical Edda and other sources. Margaret Clunies-Ross' interpretations left much unaccounted for by giving one-sided analyses of love, marriage, status and family relations. She simply focused on the female as the one who gets undermined in all of these categories. Modin finds that this is a very narrow perspective of the gender dynamics in Norse mythology, especially after reading The Poetical Edda. She is not alone in her opinion. There is much evidence that contradicts Clunies-Ross' theories which the author of this paper aims to clarify by offering new perspectives on these texts. She also gives the reader examples of parts in Norse mythology that are not only interpreted differently from Clunies-Ross, but also several other authors, such as Catharina Ingelman-Sundberg, Peter Andreas Munch, John Lindow et cetera.

Jag gjorde en kortlek med tio kategorier där jag skriver om olika begrepp som upplösning eller namn.jag tyckte texterna fungerade bättre som kortlek så att man kan lägga patience med dem och se om man kommer fram till någon bild... / [I examensarbetet ingår utställningen "Golvet är golvet":] De viktigaste komponenterna i min materutställning, Golvet är golvet, var misslyckad representation, åtrå efter upplösning av rumsligt uttryckta relationer mellan människor och relationer mellan krafter, odödlighet genom mytens befrielse och kreativitetens avstannande genom mytens tendens att bli ett litterärt syntax. Någon typ av cirkulation. En gäspande virvel i havet. Jag riktade in alla brandsprutor mot platsen, dagen då utställningen skulle vara färdig, och medan den växte fram i böljande vågor, siktade jag mot skrovets sidor.I efterhand säger jag: Du måste rita linjer. En linje som inte har en storlek men som verkar i sin egen rätt. Överraskningarna planerar du inte så lätt. Material: Mixed media Teknik: Various techniques

Detta kandidatarbete handlar om hur ämnen som parodi, posthumanism och mytologi kan kombineras för att skapa en spelprototyp där dessa tre agerar som pelare, vare sig dessa manifesteras inom narrativet, estetiken eller mekaniken. Med hjälp av parodi som designperspektiv kan man granska ämnen som mytologi och posthumanism, för att skapa något som länkar samman dem. Denna text går igenom alla projektets utvecklingsfaser, hur själva arbetsprocessen har utvecklats och olika iterationer vi skapade för att ge en klar bild vilka tankebanor det var som ledde till vilka kreativa val och hur slutprototypen kom till. Synopsis: 300 år efter mänsklighetens förfall, världen är bebodd av monster, men en dag släpps de rastlösa själarna av mänskligheten lös, tar över monstren och gör dem mer mänskliga. / This bachelor thesis will cover how the subjects of parody, posthumanism and mythology can be combined to create a game prototype where these three serve as pillars, whether they take the form of design perspective, esthetics or mechanics. By using parody as a design perspective, one can examine subjects such as mythology and posthumanism in order to create something that connects them. This thesis will go through all the stages of development, how the working procedure has evolved and different iterations we created in order to give a clear image of which lines of thought it was that led to which creative choices and how it led to the creation of the final prototype.  Synopsis: 300 years after the fall of mankind, the world is inhabited by monsters, but one day the restless souls of humanity are unleashed, possess the monsters and make them more human.

Denna uppsats analyserar och jämför tre historiska studier som skildrat och tolkat den fornnordiska undergångsmyten Ragnarök. De tre studierna är författade av nordiska akademiker mellan år 1849 och 1922. Genom jämförelser med historieskrivningens generella trender och dess förhållande till mytologiskt källmaterial kan undersökningen påvisa hur, varför, och på vilket sätt som respektive studies författare påverkats av sin samtid. Vidare kan uppsatsen peka på att den historiografiska kontextens betydelse med avseende till metodik och tolkning vida överväger forskarens disciplintillhörighet.

Denna rapport avser verket Norse som jag – David Partorp – och min andra gruppmedlem – Jesper Flarup – har skapat. Norse är en modul till The Elder Scrolls IV: Oblivion (2006) med nordisk mytologi som tema. Norse följer en berättelse från mytologin vid namn Gudarnas skatter vars innehåll syftar till att två dvärgar ska tillverka tre skatter till gudarna. Berättelsen är hämtad från böckerna Nordens gudar och myter skriven av H R Ellis Davidson (1964/1984) samt Snorres Edda översatt av Björn Collinder (1970). Till detta huvuduppdrag tillkommer egenskrivna sidouppdrag.   Den frågeställning som ligger som grund för rapporten är:   Hur kan jag förmedla en bild av den nordiska mytologin genom mitt spel? Vilken händelse lämpar sig för att gestalta mytologin? Hur ska händelsen gestaltas?   Den första delfrågan behandlar alltså vad som ska berättas och den andra hur händelsen ska berättas.   För att besvara dessa frågor så används dels andra liknande spel; Rune (2000), Age of Mythology (2002) och World of Warcraft: Wrath of the Lich King (2008). Den litteratur som används är Game Design - Theory & Practice (Rouse III, 2005), Andrew Rollings and Ernest Adams on Game Design (Rollings & Adams, 2003), Nordisk mytologisk kosmologi som spelvärld - Vilka källor bör användas i skapandet av en spelvärld baserad på nordisk mytologi? (Nilsson, 2006) samt Fruktan, medkänsla och kritisk distans (Tjäder, 2000).   Huvudsakligen i Andrew Rollings and Ernest Adams on Game Design (Rollings & Adams, 2003) används Christopher Voglers The Hero’s Journey (1993, i Rollings & Adams, 2003) som definierar hur en berättelse är uppbyggd utifrån tolv steg.   Svar på första frågeställningen blev således historien Gudarnas skatter som återfinns i boken Nordens gudar och myter (Davidson, 1964/1984). Valet av just denna historia har bl.a. sin bakgrund i Aristoteles definitioner av ett drama.   Svar på andra frågeställningen med användandet av Voglers The Hero’s Journey (1993, i Rollings & Adams, 2003) resulterade i ett icke-linjärt strukturerat uppdrag som följer nio av de tolv steg som beskrivs. De resterande tre stegen används först och främst till längre spel som har en djupare bakgrundshistoria (Rollings & Adams, 2003). / Norse

I uppsatsen behandlas omslagsbilderna till Bruce Springsteens Born In The U.S.A samt singelversionen av titelspåret utifrån teorier kring nationellt mytskapande, genus och skivomslagskonst. I uppsatsen undersöks hur och i vilket syfte en artist etablerar en image samt hur denna image kan tolkas i flera olika kontexter. Här visas genom semiotisk bildanalys på hur omslagsbilderna driver en aktiv kritisk retorik mot ett politiskt system. Vidare visas på populärkulturens möjligheter att med mytologiserad symbolik och bildspråk aktivt opponera sig mot vedertagna konventioner och sociopolitisk verklighet. Den mytologiska retorikens inneboende tvetydighet och förfogandet däröver lyfts fram, liksom hur en artist genom skivomslagsbilden kan formulera sin identitet för att aktualisera och utmana sociala och politiska konventioner och trender.

<p>Denna rapport avser verket <em>Norse</em> som jag – David Partorp – och min andra gruppmedlem – Jesper Flarup – har skapat. <em>Norse</em> är en modul till <em>The Elder Scrolls IV: Oblivion</em> (2006) med nordisk mytologi som tema. <em>Norse</em> följer en berättelse från mytologin vid namn <em>Gudarnas skatter</em> vars innehåll syftar till att två dvärgar ska tillverka tre skatter till gudarna. Berättelsen är hämtad från böckerna<em> Nordens gudar och myter</em> skriven av H R Ellis Davidson (1964/1984) samt <em>Snorres Edda </em>översatt av Björn Collinder (1970). Till detta huvuduppdrag tillkommer egenskrivna sidouppdrag.</p><p> </p><p>Den frågeställning som ligger som grund för rapporten är:</p><p> </p><ul><li>Hur kan jag förmedla en bild av den nordiska mytologin genom mitt spel? <ul><li>Vilken händelse lämpar sig för att gestalta mytologin?</li><li>Hur ska händelsen gestaltas?</li></ul></li></ul><p> </p><p>Den första delfrågan behandlar alltså <em>vad</em> som ska berättas och den andra <em>hur</em> händelsen ska berättas.</p><p> </p><p>För att besvara dessa frågor så används dels andra liknande spel; <em>Rune</em> (2000), <em>Age of Mythology</em> (2002) och <em>World of Warcraft: Wrath of the Lich King</em> (2008). Den litteratur som används är <em>Game Design - Theory & Practice</em> (Rouse III, 2005), <em>Andrew Rollings and Ernest Adams on Game Design</em> (Rollings & Adams, 2003), <em>Nordisk mytologisk kosmologi som spelvärld - Vilka källor bör användas i skapandet av en spelvärld baserad på nordisk mytologi?</em> (Nilsson, 2006) samt <em>Fruktan, medkänsla och kritisk distans</em> (Tjäder, 2000).</p><p> </p><p>Huvudsakligen i <em>Andrew Rollings and</em> <em>Ernest Adams on Game Design</em> (Rollings & Adams, 2003) används Christopher Voglers <em>The Hero’s Journey</em> (1993, i Rollings & Adams, 2003) som definierar hur en berättelse är uppbyggd utifrån tolv steg.</p><p> </p><p>Svar på första frågeställningen blev således historien <em>Gudarnas skatter</em> som återfinns i boken <em>Nordens gudar och myter</em> (Davidson, 1964/1984). Valet av just denna historia har bl.a. sin bakgrund i Aristoteles definitioner av ett drama.</p><p> </p><p>Svar på andra frågeställningen med användandet av Voglers <em>The Hero’s Journey</em> (1993, i Rollings & Adams, 2003) resulterade i ett icke-linjärt strukturerat uppdrag som följer nio av de tolv steg som beskrivs. De resterande tre stegen används först och främst till längre spel som har en djupare bakgrundshistoria (Rollings & Adams, 2003).</p> / Norse

Syftet med denna uppsats har varit att analysera fyra vampyrfilmer med Mary Douglas teori för att se hur föreställningar om renhet, orenhet och anomalier framställs samt ifall dessa föreställningar har förändrats i de fyra utvalda filmerna mellan 1979-2016. Med kritisk diskursanalys som metod har filmerna Nosferatu the Vampyre (1979), The Lost Boys (1987), Twilight (2008) samt Daylight's end (2016) analyserats genom en tematisering av vampyrers egenskaper där en jämförelse dem emellan gjorts. Uppsatsens resultat visar att vampyrer som befinner sig i ett tillstånd mellan liv och död anses vara anomalier, vilka har hanterats på olika sätt av respektive samhällen. Vissa vampyrer har ett mer moraliskt förhållningssätt gentemot människor då de valt bort att äta människoblod och blir därför mer accepterade av samhället, medan andra vampyrer har ett omoraliskt beteende, vilket gör att de då elimineras. Det som anses orent i ett samhälle har blivit vardagligt i ett annat och ju mer mänskliga egenskaper vampyrerna har desto mer accepterade är de av samhället.

Syftet med denna undersökning är att genom en komparativ studie med utgångspunkt i teorier om dialogicitet, hyptertextualitet och transformation, analysera förekomsten av grekisk mytologi i The Lightning Thief (2005) – vilken påverkan dessa har och hur de tar sig uttryck i Riordans roman. De grekiska myterna i The Lightning Thief har jämförts med de som beskrivs i Grekisk Mytologi (1977) av Giovanni Caselli och Michael Gibson, En introduktion till grekisk mytologi (1989) av David Bellingham, samt Ovidius Metamorfoser (8 e.Kr.). Resultaten visar att de grekiska myterna har en förklarande funktion och agerar inspiration för Riordans egen berättelse. Likväl har författaren flyttat över de grekiska gudarna i myterna till The Lightning Thief och utgått från dem som modeller för framställningen av hans egna karaktärer. Dock har Riordan anpassat och moderniserat både myterna och gudarna för att de ska passa in i den värld som författaren själv har skapat.

Den här uppsatsen analyserar mytanvändningen i Rick Riordans bokserie om Percy Jackson med syfte att uppenbara kopplingar till dagens miljö- och klimatproblematik. Fokus placeras på bokseriens införande av antik grekisk mytologi och de ekokritiska analysmöjligheter som det skapar. Analysen utgår ifrån den ekokritiska teorin bl.a. med begrepp som antropocentrism, ekocentrism, och dikotomin natur - kultur. Analysen genomförs genom en närläsning av karaktärernas dialog och agerande för att utröna de olika perspektiv på miljökrisen som presenteras. Dessa förs sedan samman i en slutgiltig diskussion kring bokens ekokritiska aspekter och de samhällskritiska budskap som karaktärer och läsare ges. Uppsatsen resulterade i slutsatsen att en sorts samhällskritik ligger som bakgrund genom Riordans bokserie. Användningen av den antika mytologin uppenbarar dagens enorma miljöproblematik och de olika synsätt som finns inom miljörörelsen bl.a. genom de miljöer som beskrivs och karaktärernas utspel. Miljöerna som beskrivs är främst urbana samt nedskräpade och smutsiga. Platser där mytologiska varelser inte längre kan leva. Karaktärerna uttrycker en oro och en sorg över mänsklighetens destruktiva påverkan på sin omgivning och deras agerande visar på den riktning som Riordan önskar se och mana mot. Bokserien mynnar ut i en önskan om en framtida värld där människan lever på ett hållbart sätt tillsammans med naturen.