Upplevelsen av att en anhörig drabbas av kritisk sjukdom och behandlas i respirator kan vara svårt för intensivvårdssjuksköterskan att sätta sig in i då det är en subjektiv upplevelse. Kunskapen och förståelsen av den utsatthet som en närstående upplever har stor betydelse för intensivvårdssjuksköterskans i sitt arbete. Bakgrund: Patienter som vårdas på intensivvårdsavdelning har eventuellt svikt i ett eller flera livsnödvändiga organ. På grund av det kritiska sjukdomstillståndet är det vanligt att patienten intuberas, sederas och behandlas i respirator. Detta innebär svårigheter i kommunikationen mellan närstående och patienten. Syfte: Syftet med studien var att belysa närståendes upplevelser då en anhörig vårdas i respirator. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med livsvärlden, lidande och välbefinnande och trygghet som teoretiskreferensram. Resultatet analyserades med Granskär & Höglund-Nielsen´s analys metod. Metoden valdes för att få en djupare förståelse för närståendes upplevelser. För att besvara syftet analyserades kvalitativa studier. Resultat: Studien resulterade i sex teman: Starka känslor i första mötet, behov av information, upplevelser av kommunikationsbrist i samband med sederingen, tryggheten av intensivvårdssjuksköterskans stöd, delaktighet i omvårdnaden och ökad sårbarhet. Närståendes upplevelser under respiratorvården baserades på intensivvårdssjuksköterskans bemötande, information och kommunikation. Genom information och närvaro under behandlingen ingav sjuksköterskan trygghet och stöd för de närstående. Samtidigt som de närstående behövde sjuksköterskans närhet var det viktigt att få egentid med den anhörige. Diskussion: Genomgående i alla teman ur analysen var sjuksköterskornas bemötande och vikten av information under respiratorbehandlingen. De närstående som fick information och kände stödet och närvaron av sjuksköterskan upplevde omvårdnaden som god.

Introduktion: Var sjätte person världen över drabbas av stroke någon gång under sin livstid. Av alla strokepatienter drabbas cirka 38% av någon form av språkdefekt, så kallad afasi. När en person får afasi drabbas även närstående såsom partners, barn, syskon, föräldrar och nära vänner. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa närståendes upplevelse av kommunikation när en person diagnosticerats med afasi till följd av stroke. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie. 10 vetenskapliga artiklar hämtades ur databaserna CINAHL och PubMed, som efter kvalitetsgranskning utgjorde grunden för resultatet i litteraturstudien. Resultat: I resultatet framkom ett huvudtema: Begränsningar, och tre underteman: Frustration, Skyddande beteende och Anpassning av kommunikation. Närstående upplevde att kommunikationen begränsats sedan afasidiagnosen; något som manifesterades genom att närstående upplevde frustration, att de föll in i ett skyddande beteende samt en anpassning av kommunikationen. Slutsats: Kommunikationen, och bristen av densamma, har fått konsekvenser på sättet närstående anpassar sin vardag till personen med afasi. Därför är det av största relevans att sjuksköterskan genom forskning på området, kan ge närstående de nycklar som krävs för att underlätta vardagen med en person med afasi.

Bakgrund: Önskemålet att få dö i sitt eget hem, i kretsen av sina närstående är något som många obotligt sjuka delar i västvärlden, och palliativ vård i hemmet är en vanlig vårdform. Under tiden detta sker kan det finnas behov hos närstående som sjuksköterskan behöver identifiera för att kunna ge adekvat stöttning. Syfte: Syftet var att beskriva närståendes upplevelser av palliativ vård i hemmet. Metod: En litteraturöversikt av övergripande kvalitativ design och två artiklar av mixad metod där den kvalitativa delen användes. Totalt 14 artiklar inkluderades efter kvalitetsgranskningen. Resultat: Resultatet redovisar, utifrån omvårdnadsteorin adaption, hur närstående upplevde att det var svårt att inte längre ha kontroll, vilka konsekvenser det kunde medföra och vad behovet för att återfå kontroll kunde vara. Diskussion: Utifrån huvudfynden och Roy’s adaptionsteori diskuterades närståendes upplevelser av palliativ vård i hemmet. Vad det innebär att inte längre ha kontroll och vad närstående behöver för att kunna anpassa sig till den nya situationen. Slutsats: Då även de närståendes behov av stöd behöver tillgodoses under tiden den obotligt sjuke får palliativ vård i hemmet är det viktigt att sjuksköterska har ett personcentrerat förhållningssätt och är lyhörd. Genom fortsatt forskning kan sjuksköterskan få ökad kunskap inom området vilket genererar i att bättre stöd kan ges till närstående. / <p>2023-03-23</p>

Introduktion: Majoriteten av dödsfall sker på sjukhus och antal människor som är i behov av palliativ vård förväntas öka. Närstående spelar en viktig roll i den palliativa vården och det är därför viktigt att veta hur de upplever vården. Syfte: Att belysa närståendes upplevelser av palliativ vård på sjukhus. Metod: Litteraturstudie med induktiv ansats enligt Polit och Beck (2017) i nio steg. Artiklar söktes fram i databasen CINAHL, tolv artiklar med både kvalitativ och kvantitativ metod användes till studiens resultat. Huvudresultat: Fem kategorier identifierades till resultatet. Dessa kategorier var: Omvårdnad, Delaktighet, Bemötande, Kommunikation och Stöd. Slutsats: Generellt upplevde närstående att patienten erhöll god palliativ vård på sjukhus. Det framgick att en del närstående hade ett behov av att vara delaktiga i omvårdnaden av patienten och de flesta ville vara delaktiga i beslutsfattandet. Närstående upplevde att vårdpersonalens bemötande och kommunikation varierade. Närståendes behov av stöd och att bli informerade framgick tydligt i studien.

No description available.

Bakgrund: Synen på närståendes betydelse för den sjukes välmående har radikalt förändras under de senaste århundraden, till en allt mer holistisk syn på den sjuke och dennes behov. Patienter vårdandes på en intensivvårdsavdelning riskerar eller är försatta i ett livshotande tillstånd där specialiserad vård krävs. Det är därför av vikt att veta hur närstående upplever en intensivvårdsavdelning för att kunna erbjuda både den sjuke och dess närstående bästa möjliga vård. Syftet är att beskriva erfarenheter av att vara närstående till en person som vårdats på en intensivvårdsavdelning i Norden. Metoden som användes är en systematisk litteraturstudie av vetenskapliga artiklar, som inhämtades via sökningar i Cinahl, PubMed och PsycINFO. Artiklarna kvalitetsgranskades och resultaten analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att närstående upplever en kaotisk tillvaro i och med deras anhörigas insjuknande. De uttrycker behov av att få information både angående den sjukes medicinska status, men även om den medicintekniska miljön patienten omges av. Närstående erfar även att sjuksköterskans agerande är avgörande för om de själva involverar sig i omvårdnaden av den sjuke, och uttrycker ett behov av att få stöd och tröst från sjuksköterskan. Kommunikationen mellan närstående och sjuksköterskan är stundtals bristfällig, vilket närstående upplevde som svårt. Slutsatsen av studien är att närstående behöver stöd från sjuksköterskan för att kunna minska stress och kunna skapa balans i tillvaron. Korrekt och kontinuerlig information samt att sjuksköterskan säkerställer att närstående uppfattar informationen korrekt kan hjälpa närstående att hantera situationen. Nyckelord: Kritiskt sjuk, Intensivsjukvård, Närstående, Närståendes erfarenheter, besökare till patienter

När en person närmar sig livets slut på grund av sjukdom, skador eller ålder övergår vården till att vara palliativ. Att vara närstående till en person i palliativ vård kan innebära stora förändringar. Samtidigt som den palliativa vården har som mål att erbjuda stöd till närstående att hantera sin situation framhåller tidigare forskning att närstående kan vara i stort behov av både mer och förbättrat stöd. Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av att vara närstående till en person i palliativ vård. Metoden var en litteraturstudie av 12 kvalitativa artiklar publicerade i CINAHL som analyserades genom en kvalitativ manifest innehållsanalys med en induktiv ansats. Resultatet består av fem kategorier, 1) Att stå på sidan av vid lidande och försämring,2) Att vilja vara närvarande och ha en vårdande roll, 3) Att livet kretsar kring den sjuke och vardagen förändras, 4) Att ha behov av stöd och samhörighet, 5) Att förlora sin närstående och sin roll som vårdare. Slutsatsen är att närstående vill vara nära och stödja den sjuke personen samtidigt som de har ett eget behov av stöd. Sjuksköterskan kan möjliggöra för den närstående att vara närvarande och hantera vården av den sjuke personen genom information och utbildning och samtidigt bevara den närståendes välbefinnande genom tillgänglighet, stöd och bekräftelse.

SAMMANFATTNING Kognitiv sjukdom är ett stort hälsoproblem och betraktas som ett obotligt tillstånd. Den palliativa vården av personen med kognitiv sjukdom har fokus på optimal symtomlindring, teamarbete, kommunikation och närståendestöd. Det finns svårigheter för närstående till personen med avancerad kognitiv sjukdom att vara delaktig i diskussion när det gäller palliativ vård. Syftet var att belysa upplevelser av att vara närstående till en person med kognitiv sjukdom i palliativt skede på ett särskilt boende. Metoden var en litteraturöversikt. Inklusionskriterierna var artiklar med fokus på vuxna närståendes perspektiv som publicerats på engelska under de senaste tio åren.Resultatet bestod av fem kategorier: närståendes positiva känslomässiga reaktioner, närståendes negativa känslomässiga reaktioner, närståendes ambivalenta reaktioner, närståendes behov av trygghet och säkerhet samt närståendes behov av information, stöd och delaktighet. De huvudsakliga fynden var ambivalensen mellan känslan av frihet och lättnad och blandade känslor av sorg, skuld och dåligt samvete som de närstående upplevde efter flytten till särskilt boende. Närstående hade behov av trygghet och säkerhet som kunde uppnås när sjuksköterskan var skicklig och omtänksam, kunde identifiera förändringar samt kunde känna personens behov. Närstående hade svårigheter att förstå och vara förberedda när personen med kognitiv sjukdom behövde vård i livets slutskede; övergången till palliativ vårdmedförde ofta stress, belastning och depression hos närstående. Slutsatsen är att sjuksköterska kan bidra till ökad trygghet till närstående genom att ge säker och god palliativ vård till personen med kognitiv sjukdom samt kunskapsstöd och emotionellt stöd till närstående. Det finns ett behov av nya forskningen och utvecklingen av familjecentrerad vård för personer med kognitiv sjukdom och deras närstående inom palliativ vård. Nyckelord: Kognitiv sjukdom, närståendes perspektiv, palliativ vård, upplevelser / ABSTRACT Cognitive disease is a major health problem and is considered an incurable condition. The palliative care of patients with cognitive disease has a focus on optimal symptom relief, teamwork, communication and close family support. There is a difficulty for caregivers to the person with advanced cognitive disease to be involved in discussions regarding the palliative care. The aim was to describe the experience of being caregiver to a person with cognitive disease in palliative phase at a nursing home.The method was literature review. The inclusion criteria were articles focusing on the adult caregiver’s perspective published in English over the last ten years. The data analysis was performed using an integrated analysis.The result consisted of the five categories: the caregiver’s positive emotional reactions, the caregiver’s negative emotional reactions, the caregiver’s ambivalence reactions, the caregiver’s need for security, and the caregiver’s need for information, support and participation. The main findings were ambivalence between the feeling of freedom and relief and mixed feelings of sadness, guilt and bad conscience that close caregivers of people with cognitive illness in palliative phase experienced after the move to a nursing home. Caregivers needed security and safety that could be achieved when nurses were skilled and caring, able toidentify changes and to perceive the person’s needs. Caregivers often experienced stress and had difficulties understanding and being prepared when a person with cognitive disease needed end of life care. The conclusion is that the nurse can contribute to an increased safety for the caregivers by providing safe and good palliative care to the person with cognitive illness, knowledge support and emotional support to caregivers. There is a need for new research and the development of family-centered care for people with cognitive disease and their caregivers. Keywords: Caregiver’s perspective, cognitive disease, experiences, palliative care

Introduktion: När det inte finns något sätt att bota en sjukdom går vården över till att vara lindrande och benämns palliativ vård. Palliativ vård i Sverige utgår från fyra hörnstenar: multiprofessionellt samarbete, symtomlindring, stöd till närstående samt relationer och kommunikation. När palliativ vård ges i hemmet är den närstående inte bara anhörig utan får ofta en stor roll i vårdandet av patienten. För att ge förutsättningar för god omvårdnad är det viktigt att sjuksköterskan kan etablera en bra relation med patienten och dennes närstående samt veta hur dessa personer upplever sin situation. Syftet: Studiens syfte var att undersöka och beskriva närståendes upplevelser vid palliativ vård i hemmet. Metod: Studien genomfördes med allmän litteraturöversikt som metod och deskriptiv design. Resultatet baserades på 13 vetenskapliga originalstudier från databaserna PubMed och Cinahl. Resultat: Av studiens resultat framkom fyra teman: upplevelse av otrygghet och trygghet, prioriterade patientens behov framför sina egna, behov av stöd och relation till sjukvården. Studiens huvudsakliga fynd var att närstående upplevde ett stort ansvar att vårda patienten samt ett stort behov av stöd vilket kunde tillgodoses av familj och vänner, tillräcklig medicinsk kunskap och goda relationer till sjukvårdspersonal. Slutsats: Närstående till en patient som vårdas palliativt i hemmet kan uppleva känslor av otrygghet och trygghet. De prioriterar ofta patientens behov och har ett stort behov av stöd. På grund av detta blir relationen till sjukvårdspersonalen viktig. Personcentrerade omvårdnadsplaner, där närståendes delaktighet främjas och uppmuntras, ger förutsättningar för god omvårdnad. Stöd, information och vägledning kan hjälpa närstående att uppmärksamma de egna behoven. Att vara vårdande närstående får negativa konsekvenser på individ-och samhällsnivå. Ett omsorgsansvar som begränsar deras arbetsmöjligheter och sociala relationer medför minskade skatteintäkter samt ojämlika livsvillkor. Närståendes situation är därmed en folkhälsofråga och bör därav ses som en del i kommuners och regioners hälsofrämjande och förebyggande ansvar. / Introduction: When there is no way to cure an illness, the care turns to alleviating care and is called palliative care. Palliative care in Sweden is based on four cornerstones: multiprofessional collaboration, symptom relief, support for relatives and relationships and communication. When palliative care is given at home, the relatives often have a major role in the care of the patient. In order to provide the conditions for good nursing care, it is important that the nurse can establish a good relationship with the patient and their relatives and know how these people experience their situation.  Purpose: The purpose of the study was to investigate and describe the experiences of relatives during palliative care at home. Method: The study was conducted with general literature review as method and descriptive design. The result was based on 13 scientific original studies from the databases PubMed and Cinahl.  Results: From the results of the study, four themes emerged: experience of insecurity and security, prioritizing the patients’ needs over their own, need for support and relationship to healthcare. The main findings of the study were that relatives experienced a great responsibility to care for the patient and a great need for support which could be met by family and friends, sufficient medical knowledge and good relationships with healthcare personnel. Conclusion: Relatives of a patient receiving palliative care at home may experience feelings of insecurity and safety. They often prioritize the patient's needs and have a great need for support. Because of this, the relationship with the healthcare staff becomes important. Person-centered care plans, where the participation of relatives is promoted and encouraged, provide the conditions for good care. Support, information and guidance can help relatives pay attention to their own needs. Being a caring relative has negative consequences on an individual and societal level. A caring responsibility that limits their work opportunities and social relationships leads to reduced tax revenues an unequal living conditions. The situation of relatives is therefore a public health issue and should therefore be seen as part of the health promotion and prevention responsibility of municipalities and regions.

Bakgrund: Bipolär sjukdom är en kronisk psykiatrisk sjukdom som definieras av ett förändrat stämningsläge. Individen går igenom maniska, depressiva och hypomana episoder beroende på om de har en bipolär sjukdom typ I eller typ II. Sjukdomen påverkar individernas liv och deras livsvärld, samt deras sätt att se på sig själva och deras omgivning. Allmänsjuksköterskans främsta uppgift vid vård av individer med en bipolär sjukdom är att ge stöd och rätt verktyg för att individen ska må så bra som möjligt i sin sjukdom.   Syfte: Att beskriva hur närstående påverkar en individ med diagnosen bipolär sjukdom.  Gör så här: En kvalitativ metod med en induktiv ansats. En litteraturöversikt där fem självbiografier har granskats. Resultat: Resultatet har fyra olika teman med olika subteman. De teman som framkom var; Negativ påverkan på sjukdomen, en hjälpande hand, trygghet i livet och får mig att orka fortsätta.  Slutsats: Sammanfattningsvis visar resultatet på vikten av att involvera närstående i vården om individen med den bipolära sjukdomen har en nära och bra relation till sina närstående. Närstående visade sig ha en större påverkan än vad vi tidigare trott både på ett negativt och positivt sätt. Därav är det viktigt att som sjuksköterska hjälpa till kring involvering av närstående.