Bakgrund: Vård i livets slut är ett område som många sjuksköterskor kommer i kontakt med. Den palliativa vården syftar till att låta patienten leva ett fullvärdigt liv fram tills att denne dör utan att förlänga lidandet. Runt en döende patient finns ofta flera närstående, närstående som kanske aldrig upplevt döden eller döendet förut. Inom palliativ vård har de närstående en viktig roll och det är vårdgivarnas uppgift att se till att närstående inkluderas och stöttas. Den moderna sjukhusvården bedrivs idag med allt större krav på ekonomisering och effektivisering vilket ökar arbetsbördan på sjukhusets avdelningar, där kurativ vård är normen. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva närståendes erfarenheter av palliativ vård av vuxna på sjukhus. Metod: Författarna har genomfört en deskriptiv litteraturstudie där totalt 11 artiklar granskades, artiklarna hittades i databaserna Pubmed och Cinahl. En tematisk analys av artiklarnas ledde fram till studiens resultat. Huvudresultat: Resultatet visade att områden som kommunikation och information var av stor vikt och hur icke adekvat kommunikation kunde leda till lidande. Miljön där vården bedrevs ansågs viktig med önskemål om en lugn miljö som bevarade patientens integritet. Närstående efterfrågade flertalet praktiska önskemål så som övernattningsmöjligheter, mat och gratis parkering. Det var även viktig att närstående och de döende blev bemötta med respekt, empati och känslighet från sjukvårdpersonalen. Slutsats: Denna litteraturstudie visar på flertal områden där förbättringsmöjligheter finns. Genom att förbättra den palliativa vården finns möjlighet att minska lidande för både närstående och patient. Vård i livet slutskede är ett område som kräver tid, kontinuitet och goda arbetsförhållanden för personalen, något som inte alltid kan garanteras i den moderna vården. / Background: End of life care is a field that many nurses will come in contact with. The aim of palliative care is to let the patient live a life with sufficient quality until the moment of death and without prolonging suffering. In the vicinity of a dying patient there is almost always a number of relatives, relatives who might never have experienced death or the process of dying. In the palliative care process relatives have an important role and it is the responsibility of health care staff to include and support them. Modern hospitals are today subject to demands of increased economization and streamlining which increases workload on hospital wards, where curing illnesses still is the norm.  Aim: The aim of this study was to describe the experiences of relatives on the palliative care of adult patients in hospital. Method: The present study is a descriptive literature review in which a total of 11 articles have been examined. The articles were found in the databases PubMed and Cinahl. A thematic analysis of the articles led to the development of the result. Result: The result showed that topics concerning communication and information were of great importance and how inadequate communication could lead to suffering. The environment in which care was given was also considered important and it was requested that the environment should be calm and provide privacy. Relatives had multiple requests regarding practicalities such as being able to spend the night, food and free parking. It was also important that the relatives and patients were treated with respect, empathy and sensitivity from health care staff. Conclusion: This literature review showed a number of areas were there were potential for improvement. Improving end of life care is a chance to reduce suffering for both relatives and patients. End of life care is a field which requires time, continuity and good working conditions for staff, which is somethings that can’t be guaranteed in the modern hospital.

Bakgrund: Vid hjärt- och lungräddning (HLR), både hospitalt och prehospitalt, kan närståendevara närvarande. Ett av de globala hållbara målen eftersträvar en god hälsa och välbefinnandeför alla. Detta kan erhållas med personcentrerad vård som syftar bland annat på att stötta,kommunicera och visa lyhördhet till närstående. Tidigare forskning belyser att patientens vårdinte påverkas negativt av närståendes närvaro under pågående HLR och därför har riktlinjerinförts för att involvera närstående under HLR.Syfte: Att beskriva närståendes upplevelser av att närvara vid HLR.Metod: En litteraturöversikt med 15 vetenskapliga artiklar, fem kvalitativa och tio kvantitativa.Resultat: En huvudkategori identifierades, närståendes behov av information ochkommunikation. Denna huvudkategori indelades i fyra underkategorier, mentala effekter av attnärvara eller inte närvara under HLR, att vara fysiskt närvarande, förtroende tillvårdpersonalen samt stöd i sorgeprocessen. Närstående är i behov av kommunikation ochinformation i samband med HLR. Närstående kunde drabbas av psykiska besvär som PTSDoch ångest både av att närvara och att inte närvara. Närvaro under HLR kunde leda till enunderlättad sorgeprocess och ökat förtroende till vårdpersonalen.Slutsats: Ökad kunskap hos vårdpersonalen kring omhändertagandet av närstående i sambandmed HLR kan underlätta för närstående. Närstående är i stort behov av att få möjligheten attnärvara under HLR men behöver då en avsatt personal som kan stötta närstående. / Background: During cardiopulmonary resuscitation (CPR) at the hospital or prehospital thereis a posibility that relatives can be present. One of the sustainable development goals is aboutgood health and well-being for all. With a person-centred approach for communication, supportand sensitivity towards relatives the goal can be reached. Previous research shows how patientcare is not affected in the present of relatives. This has resulted in guidelines and routines forinviting relatives during CPR.Aim: To describe relatives experience of being present during CPR.Method: A literature review including 15 articles, ten quantitative articles and five qualitativearticles.Results: One theme was identified relatives' need for information and communication. Withthe main theme four sub themes were identified: psychological effects from being or not beingpresent during CPR, to be physically present, trust in healthcare personnel and support duringthe grieving period. Relatives are in need for communication and information during CPR andcould suffer from physiological effects such as PTSD and anxiety from being and not beingpresent during CPR. But being present during CPR could ease the stress during the grievingperiod and gain trust in the healthcare personnel.Conclusion: With additional training and knowledge healthcare personnel could supportrelatives during CPR. Since relatives are in need of constant communication and informationduring CPR healthcare personnel are needed to provide this to ease the stress on the relative.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Närstående till patienter på intensivvårds avdelningar är ofta drabbade av kris och sorg. Patienten befinner sig i ett livshotande tillstånd och miljön är mycket främmande för de närstående. En väl fungerande kommunikation sjuksköterska och närstående emellan är viktig för att hjälpa de närstående bemästra den svåra situation de befinner sig i. Omvårdnadsforskning visar vikten av att de närstående finns nära patienten, men i en livshotande situation kan de närstående bli anmodade att lämna rummet. Metod: För att belysa närståendes och sjuksköterskors uppfattningar och erfarenheter gällande närståendes närvaro vid HLR på en intensivvårdsavdelning utfördes en forskningsöversikt. Sökning gjordes i databaserna Cinahl och Pubmed, med hjälp av sökorden cardiopulmonary resuscitation, resuscitation, witnessed resuscitation, nurse, nurse perspective, experience, attitude, perception, family, family presence, relative perception, och intensive care. Resultat: Sjuksköterskor i flera studier uttyckte att en personal bör utses att ta hand om de närstående vid närvaro under HLR . Sjuksköterskor uttryckte oro för att de närstående skulle hindra eller störa under HLR, att teamet skulle uttrycka sig olämpligt, eller att de närstående kunde lida psykologiskt sett. Bland de positiva aspekter som redovisades angavs att de närståendes förståelse för situationen ökade, det ansågs kunna hjälpa dem i sorgeprocessen. De närstående som hade närvarat var övervägande positiva, och några som inte närvarat hade ångrat det. De uttryckte att de var till fördel att de kunde se att allt gjordes, att de kunde ge patienten stöd, och att de inte ville att patienten skulle dö ensam. Slutsats: Flera organisationer har i riktlinjer tagit ställning till att närstående bör få närvara vid HLR. Sjuksköterskor förefaller inte enade i sin uppfattning om närståendes närvaro vid HLR, då ungefär hälften är för, och hälften mot närståendes närvaro vid HLR i de studier som granskats. De närstående förefaller vara mer enade i uppfattningen att de vill närvara vid HLR.

Bakgrund: Hjärtsjukdom är en av de vanligaste dödsorsakerna i västvärlden. I Sverige drabbas årligen ca. 8000 personer av oväntat hjärtstopp och majoriteten av dessa sker i hemmet vilket leder till att närstående ofta är närvarande. Närstående upplever ofta en känsla av overklighet, kaos, rädsla och osäkerhet i samband med detta. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva närståendes upplevelse av att bevittna hjärtstopp prehospitalt. Metod: Studien genomfördes med kvalitativ design och data samlades in genom åtta semistrukturerade intervjuer med närstående till personer som hade fått hjärtstopp. Dataanalys genomfördes med kvalitativ innehållsanalys med induktiv insats. Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier: förändrad tidsuppfattning, personalens närvaro gav trygghet och lugn, att pendla mellan hopp och hopplöshet, kaotisk situation och att uppskatta tydlighet. Närstående beskrev att de upplevde hjärtstoppet som traumatiskt med känslor av kaos, osäkerhet och overklighet, men också trygghet, lugn och lättnad när hjälpen kom. Det framkom även en känsla av tacksamhet över ambulanspersonalens insats. Behovet av tydlig information framgick också. Konklusion: Närstående var i överlag nöjda med den vård som gavs men det framgick även att deltagarna hade ett behov av att få prata med någon om sina upplevelser av hjärtstoppet och även att få feedback efteråt. Ytterligare forskning om närståendes situation vid oväntat hjärtstopp i hemmet är av stor betydelse för utvecklingen av ambulanspersonalens tillvägagångssätt vid vård av närstående.

Bakgrund: En av den palliativa vårdens hörnstenar är stöd till närstående och Hälso- och sjukvårdslagen anger att sjuksköterskan har ett ansvar för att främja goda kontakter med patient och närstående Sjuksköterskor har beskrivit att de känner en osäkerhet kring hur de ska ge emotionellt stöd till närstående. Emotionellt stöd innebär att visa empati, omtänksamhet, tillit och förtroende samt att finnas till för en annan människa vid svåra situationer. Familjecentrerad vård innebär att fokusera på de närstående och den sjuke och familjen ska ses som en helhet. Syftet: Att beskriva de närståendes upplevelser av det emotionella stöd som sjuksköterskan ger dem vid palliativ vård vid livets slutskede inom äldreomsorgen. Metod: Examensarbetet genomfördes som en litteraturöversikt. Artiklar söktes i databaserna Pubmed och Cinahl med sökord som motsvarade syftet. 15 artiklar av kvalitativ och kvantitativ ansats kvalitetsgranskas och artiklar med medelhög och hög kvalitet inkluderades. Artiklarna analyserades genom att söka efter likheter och skillnader som sedan sammanställdes i kategorier. Resultat: Kommunikation och rådgivning befrämjade emotionellt stöd. kommunikation och rådgivning var viktigt att sjuksköterskorna utförde och god erfarenhet och kunskap inom området samt att tillräckligt med information gavs till de närstående gällande den sjukes situation. Rådgivning var viktig för att få förståelse kring vårdsituationen och för att kunna delta i och samarbeta tillsammans i omvårdnaden av den sjuke. Avlastning och stöd av hälso- och sjukvårdspersonal i vardagen bidrog även det till emotionellt stöd. Avsaknad av emotionellt stöd bidrog till att de närstående kunde bli lidande av psykisk ohälsa. Slutsats: Familjecentrerad vård är en användbar modell som kan främja emotionellt stöd hos närstående. Sjuksköterskan behöver dela med sig av sin kunskap till de närstående för att de ska bli mer delaktiga i vården av den sjuke. / Background: One of the cornerstones of palliative care is support for next of kins and the Health Care Act states that the nurse has a responsibility to promote good contact with the patient and close relatives. Nurses have described that they feel uncertain about how to provide emotional support. Emotional support means showing empathy, caring and trust as well as being present to another person in difficult situations. Family-centered care means focusing on the next of kins and the patient and the family should be seen as a whole. Aim: To describe the relatives' experiences of the emotional support provided by the nurse in palliative care at the end of life in the elderly care. Methods: The study was conducted as a literature review. Articles were searched in the Pubmed and Cinahl databases with keywords derived from the purpose. 15 articles of qualitative and quantitative approach were quality appraised and articles of medium and high quality were included. The articles were analyzed by searching for similarities and differences which were then compiled into categories. Results: Communication and counseling promoted emotional support. Communication and counseling was important that the nurses performed and good experience and knowledge in the subject and that sufficient information was given to the relatives regarding the situation of the patient. Counseling was important to gain an understanding of the care situation and to be able to get involved in the care situation and collaborate together in the care of the sick person. Relief and support from health professionals in everyday life also contributed to emotional support. Lack of emotional support helped the relatives to suffer from mental illness. Conclusion: Family-centered care is a useful model that can promote the emotional support of next of kins. The nurse must share her knowledge to the relatives so that they become more involved in the care of the sick person.

Bakgrund: Allt fler patienter som får palliativ vård vill stanna kvar och avsluta sina sista dagar i sitt hem, vilket även deras närstående önskar, under förutsättning att kvaliteten i vården tillgodoses. Närstående har en viktig roll när det gäller att vårda patienter i ett palliativt skede i hemmet och det är viktigt att involvera dem i vården. Att vårda en patient i palliativ vård är komplext och specialistsjuksköterskan måste vara lyhörd för patientens och närståendes behov. Specialistsjuksköterskor behöver ha kunskap om hur trygghet i hemmet kan tillgodoses samt hur en trygg atmosfär i hemmet kan skapas för patienten och närstående vid palliativ vård.  Syfte: Syftet med denna studie var att identifiera och syntetisera patienten och närståendes upplevelser av hur specialistsjuksköterskor skapar trygghet i samband med palliativ vård i hemmet. Metod: En kvalitativ studie med en metasyntes ansats. Resultat: Resultatet innehåller 3 teman och 7 underteman och visade att specialistsjuksköterskors tillgänglighet, vara närvarande i mötet och kontinuitet bidrar till en känsla av inre trygghet för patienter och deras närstående. För att skapa en yttre trygghetskänsla för patient och närstående var miljön en trygghetsskapande faktor. Att låta patient och närstående vara delaktiga i vården och att minska den sociala isoleringen framkom som viktiga aspekter. Relationstrygghet innebar för patienter och närstående att någon tar sig tid och lyssnar på dem och att de får kunskap och information, vilket skapar goda förutsättningar för att få känslan av stöd och trygghet.  Slutsats: Många patienter och närstående uppgav att de kände sig trygga med att vårdas palliativt i hemmet om de blev informerade om vad det innebar att vårdas i hemmet. När patienten kände sig sedd av specialistsjuksköterskan som tog sig tid för patienten och dennes närstående gav det en känsla av säkerhet och trygghet / Background: More and more patients who receive palliative care want to spend their final days in their home, which is something their relatives also want. Relatives have an important role when it comes to caring for patients in palliative care at home. It is important to involve relatives in patients’ care. To nurture patients in palliative care is complex and the specialist nurse must be sensitive to the needs of the patient and their relatives. Specialist nurses need to have knowledge of how to provide safety at home and how to create a safe atmosphere at home for relatives and the patient in palliative care. Aim: The purpose of this study was to identify and synthesize the patient and relatives' experiences of how specialist nurses create security in connection with palliative care at home. Method: A qualitative study with a meta synthesis approach. Results: The results contain 3 themes and 7 sub-themes and showed that specialist nurses' availability, presence in the meeting and continuity contribute to a feeling of inner security. To create an external sense of security, the environment was a security-creating factor, allowing patients and relatives to be involved in care and reducing social isolation are important aspects. To create relationship security, patients and relatives experienced that someone who takes the time to listen and gain knowledge and information creates good conditions for instilling a sense of security. Conclusion: Many patients and relatives stated that they felt safe being cared for palliatively at home if they were informed about what it meant to be cared for at home. When the patient feels seen by the specialist nurse and specialist nurses take time for the patient and their relatives it gives the patient a sense of security.

Kognitiv sjukdom är ett globalt hälsoproblem och antalet insjuknade personer kommer medtiden att öka i takt med den åldrande befolkningen. De upplevelser som anhöriga till personermed tidigt debuterande kognitiv sjukdom under 65 år har kan skilja sig från de upplevelsersom anhöriga till personer med debut över 65 års ålder har. Det behövs därför en ökadkunskap inom hälso- och sjukvården samt socialtjänsten om anhörigas behov av stöd ochinformation för att främja hälsa och välbefinnande. Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva anhörigas upplevelse av att leva med ennärstående som diagnostiserats med tidig debuterande kognitiv sjukdom. Metoden somanvändes för att besvara syftet var en strukturerad kvalitativ litteraturöversikt med systematiskmetodologi baserat på kvalitativa artiklar, vilka söktes i två databaser.Resultatet är baserat på 15 artiklar som analyserats genom integrerad analys vilka utmynnadei två huvudkategorier; Upplevelsen av förändrad livssituation och livsvillkor och Vikten avomgivningens stöd. Resultatet diskuterades mot Doris Carnevali omvårdnadsmodell som teoretiskutgångspunkt. Resultatet visar på svårigheterna med att erhålla en diagnos för kognitivsjukdom i ung ålder samt bristen på den kunskap och stöd som de anhöriga behöver för atthantera de livsförändringar som uppstår. Slutsatsen var att anhöriga till personer med kognitiv sjukdom med tidig debut under 65 årsålder mötte flera känslomässiga, praktiska och ekonomiska utmaningar som kunde ha ennegativ inverkan på hälsan. Stödet till anhöriga behöver förbättras inom hälso- och sjukvårdenoch ute i samhället för att minska stigmatiseringen och öka välbefinnandet. Genomsjuksköterskans specialistkompetens inom vård vid kognitiv sjukdom kan individanpassatstöd, kunskap och information ges till anhöriga och närstående, för att underlätta och förbättraderas livssituation och välbefinnande. / Dementia represents a global health challenge, and its incidence is expected to rise with the aging population. The experiences of individuals with early-onset dementia under the age of 65 may differ from those of individuals with onset after the age of 65. Therefore, there is a pressing need for increased awareness within healthcare and social services regarding the caregivers' needs for support and information to promote health and well-being. The aim of this literature review was to elucidate caregivers' experiences of living with a relative diagnosed with early-onset dementia. The method employed to address this aim was a structured qualitative literature review using systematic methodology based on qualitative articles sourced from two databases. The results are derived from the analysis of 15 articles, employing an integrated analysis approach that resulted in two main categories: Experience of altered life situation and conditions and Importance of environmental Support. These findings were discussed in the context of Doris Carnevali's nursing model as a theoretical framework. The results highlight the challenges associated with obtaining a diagnosis of dementia at a young age, as well as the lack of knowledge and support needed by caregivers to manage the life changes that ensue. In conclusion, caregivers of individuals with early-onset dementia under the age of 65 encountered numerous emotional, practical, and economic challenges that could adversely affect their health. Support for caregivers needs to be improved within healthcare and society to reduce stigma and enhance well-being. Through the nurse's specialist competence in care for dementia, individually tailored support, knowledge and information can be given to relatives and close friends to facilitate and improve their living situation and well-being

The main purpose of the study is to understand how Vestiaire Collective’s campaign film #saynotofastfashion from 2022 visually communicates two different messages. One intentional message about an activistic positioning in the issue of textile waste as well as one unintentional message about white supremacy.   The material is investigated through a qualitative content analysis based on theories about activism in media and documentary narration, the white man’s guilt and postcolonial stereotypes in film. By splitting the material and analyzing text and image separately, markers for both messages are found. In a summarizing analysis the text and images separate communication are put in relation to each other in order to draw conclusions about the two part’s common message and function.   The study concludes that the meaning of the text as well as text and image together is to show Vestiaire Collective as a wholesome, conscious and charitable company. However the images also send the message that westerners are needed in order to solve problems in non-western countries. Vestiaire Collective’s film represents the dark skinned Ghanaians in a diminishing and colonially stereotyped way and themselves as heroes in line with the white-savior-stereotype.  Markers for activism are interpreted to be the way Vestiaire Collective are positioning themselves in the issue of textile waste as well as their suggestions and prompts for solutions. Another marker for activism is under which circumstances the film was published; in connection with Black Friday 2022 on social media.  The media production included below is a documentation of the process of making a short advertising film about a cancer story from a relative’s perspective.

Bakgrunden betonar vikten av organdonation för att rädda liv och förbättra livskvaliteten för patienter med terminal organsvikt. Trots ökningen av transplantationer globalt finns det fortfarande en betydande brist på tillgängliga organ, vilket leder till hög dödlighet bland väntande patienter. Närstående spelar en central roll i processen genom att ofta fatta beslut om organdonation när den potentiella donatorn inte själv har uttryckt en vilja. Intensivvårdssjuksköterskor har en nyckelroll i att stödja och kommunicera med närstående under denna känsloladdade process. Familjecentrerad vård är avgörande för att ge stöd och vägledning till familjer genom svåra beslut och sorgearbete.  Syftet var att beskriva upplevelsen av donationsprocessen ur ett närståendeperspektiv. Metoden omfattande en strukturerad litteraturöversikt med en kvalitativ ansats. Genom systematiska sökningar i CINAHL och PubMed har relevant litteratur inom området identifieras och analyserats i teman, för att få en djupare förståelse för ämnet. Totalt identifierades 17 artiklar. Dataanalysen genomfördes med hjälp av Braun och Clares metod för tematisk analys.  Resultatet avslöjar tre teman som belyser närståendes upplevelse av donationsprocessen. Det första temat stormens förståelse, symboliserar en tid av kaos och utmaningar där närstående upplevde olika aspekter av information och kommunikation. Samtidigt som de präglades av svårigheter att acceptera den juridiska dödförklaringen. Det andra temat stormens öga avslöjade närståendes erfarenheter av bemötande, stöd och beslutsfattande i samband med donation. Det tredje temat brisen efter stormen, belyser närståendes upplevelser av generositet och känslomässig kontakt med mottagaren. Dessa teman ger insikt i den emotionella resa och de utmaningar som närstående möter under donationsprocessen.  Slutsatsen är att närståendes upplevelse i donationsprocessen har en direkt koppling till familjecentrerad vård. Där en familjecentrerade vård på intensivvårdsavdelningar kan bidra till utvecklingen av framtida vårdstrategier och riktlinjer. / The background emphasises the importance of organ donation to save lives and improve the quality of life for patients with terminal organ failure. Despite the increase in transplants globally, there is a significant shortage of available organs, which results in high mortality among waiting patients. Family members play a central role in the process by often making decisions about organ donation when the potential donor has not expressed their wishes. Intensive care nurses have a pivotal role in providing support and communicating with families and loved ones during this emotionally intense process. Family centred care is crucial in order to support and guide families through difficult decisions and grief work. The aim was to describe the experience of the donation process through the perspective of family members and loved ones.  The method comprised a structured literature review utilising a qualitative approach. Systematic searches were conducted in CINAHL and PubMed to identify and analyse relevant literature within the field, in order to achieve a deeper comprehension of the topic. A total of 17 articles were selected for inclusion. Data analysis was performed using Braun and Clare’s method of thematic analysis.  The results reveal three central themes that highlight the experiences of families in the organ donation process, providing insight into the emotional journey and challenges faced by loved ones. The first theme, ‘Understanding the Storm’, symbolises a time of chaos and challenges where family members experienced different aspects of information and communication, whilst they faced difficulties in accepting the legal declaration of death. The second theme, ‘The Eye of the Storm’, featured the families experiences of treatment, support and decision making in the context of organ donation. The third theme, ‘The Breeze After the Storm’, highlights the families experiences of generosity and emotional connection with the recipient.  The conclusion determines that the experiences of next of kin in the donation process are intricately connected to family centred care. Implementing such care in intensive care units could significantly contribute to the development of future care strategies and guidelines.