No description available.

No description available.

Var tredje person får beskedet cancer. Det här innebär att en hel familj kan komma att påverkas, vilket kan skapa ett lidande i förhållande till vården, sjukdomen, livet och vardagen, samt det existentiella. Syftet med studien är att belysa lidandet hos närstående till en cancersjuk person. Material samlades in genom att läsa nio utvalda bloggar där närstående skrev om sitt lidande i relation till den cancersjuka personen. I studien användes en deduktiv analys utifrån Erikssons (1994) teori om lidande. Resultatet beskrivs utifrån begreppen vårdlidande, sjukdomslidande, existentiellt lidande och livslidande. Det framkom att närstående upplevde hopplöshet och frustration i förhållande till nonchalant personal med bristande stöd och bemötande. Ekonomisk påfrestning och ett ansträngt förhållande mellan partnerna var något som framkom tydligt i både resultatet och tidigare forskning. För att minska lidandet hos närstående krävs mer kunskap om familjefokuserad omvårdnad hos vårdpersonal. Det behövs mer kunskap hos sjuksköterskor om hur fokus ska läggas på familjen. Detta för att närstående ska kunna hantera sin sorg, sitt lidande och för att inte själva drabbas av sjukdom på grund av att de mår dåligt, vilket även belyses i tidigare studier (Wallskär, 2010a). / Every third person will be diagnosed with cancer. This means that the whole family around the sick person will get involved and affected by the situation. It will create a suffering, not only in the relatives’ lives but also in relation to the care, the cancer disease and the existential part. The purpose of this study is to highlight the suffering of relatives living with a person diagnosed with cancer. Material was collected by reading nine selected blogs which was written by relatives about their suffering when living with a person sick with cancer.  The study used a deductive analysis based on Erikson's (1994) theory of suffering. The results are described based on the concepts of suffering to the care, sickness suffering, existential suffering and suffering in life. It was revealed that relatives experienced hopelessness and frustration in relation to casually staff with lack of support and treatment. Economic strain and a strained relationship between the partners who deteriorated was something that emerged clearly in both results and previous research. More knowledge is needed by health professionals on family focused care to reduce the suffering of relatives. More knowledge is needed among nurses on how to focus effort on the family. The related parties should be able to cope with their grief and their suffering without getting ill because they feel bad, which is shown happening in previous studies (Wallskär, 2010a).

COVID 19-pandemin som startade våren 2020 har stor påverkan på närståendes möjligheter att besöka sina anhöriga på sjukhus. Studiens syfte var att undersöka närståendes upplevelser av besöksrestriktioner och av kommunikation med intensivvården (IVA) under COVID-19 pandemin. Tio semistrukturerade telefonintervjuer analyserades genom kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Tre huvudkategorier framkom en känslosam upplevelse, behov av att få vara nära samt kommunikation med vårdpersonalen. Alla informanter upplevde en mycket påfrestande period i livet med känslor av oro och hjälplöshet. Önskan om att få besöka sin anhörige var stor och det upplevdes frustrerande att inte få komma på besök. Informanterna var familjens språkrör och den person som samtalade med vårdpersonalen och förmedlade informationen vidare till övrig familj. Informationen från sjukhuset skedde oftast genom ett dagligt läkarsamtal och väntan på samtalet påverkade hela dagen. Viktigt var att informationen gavs på ett rakt och ärligt sätt och utan fler sjukvårdstermer än nödvändigt och av personer som kände patienten väl. Här finns mycket att arbeta vidare med även efter pandemin.

När en patient inte kan ta beslut för sig själv, ställer det stora krav på närstående att vara delaktiga i beslutsfattandet. Ansvar för andra individers val, särskilt om det är någon som står en nära, är något som kan upplevas stressande. Syfte: Syftet var att beskriva närståendes upplevelser av att delta i beslutsprocessen gällande livsuppehållande behandling. Metod: Studien har genomförts som en allmän litteraturstudie där resultatartiklar sökts fram i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Resultat: Resultatet visade på att beslutsprocessen kunde ses utifrån en tidslinje, där olika upplevelser uppstod vid olika tidpunkter i processen. Det framkom tre kategorier utifrån artiklarna med tidslinjen i åtanke: behov av och förståelse av information; osäkerhet och rädsla i beslutsfattandet och emotionella upplevelser. Slutsats: Närstående upplevde att de mottog otillräcklig och fragmenterad information från vårdpersonal. De upplevde även ett behov av tid till att nå insikt för att kunna ta grundade beslut. Närstående upplevde en osäkerhet i rollen vilket resulterade i rädsla för ansvar. Till sist uppkom en emotionell börda eftersom det fanns en ständig oro att fel beslut fattats, eller att patientens önskningar inte tagits i beaktande.

Bakgrund: Den palliativa vården syftar till att lindra lidande och främja livskvalitet hos patienten, samt stötta närstående. Närstående kan vara ett stort stöd för patienten i palliativ vård men situationen kan också vara en utmaning och de kan behöva hjälp att hantera sin situation. Det är sjuksköterskans roll att hjälpa och stötta även närstående i den palliativa vården.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa närståendes upplevelser av palliativ vård. Efterföljande frågeställningar var: På vilket sätt upplever närstående att de bäst får hjälp och stöd av sjuksköterskan? Vad upplever närstående som mindre bra i kontakten med sjuksköterskan?Metod: En litteraturstudie med tio kvalitativa studier genomfördes och resultatet sammanställdes genom en innehållsanalys. Resultat: Närståendes upplevelser av palliativ vård sammanställdes till fyra teman: En omvälvande kris; Existentiella aspekter på död, värdighet och avsked; Fokusskifte från kurativ behandling till lindrande omvårdnad; Organisatoriska faktorer av betydelse.Konklusion: Att vara närstående till en patient som vårdas palliativt kan leda till en kris, och det kan vara svårt för dem att ta in vad vårdtiden innebär. Detta skapar behov hos närstående som sjuksköterskan behöver beakta. Omvårdnaden bör vara personcentrerad och holistisk. Det är viktigt att närstående hålls välinformerade och ges möjlighet att vara hos patienten samt vara delaktiga i omvårdnaden, vilket kan hjälpa dem att känna mening med vårdtiden. Likaså kan det vara viktigt för närstående att få ett fint avsked med patienten, samt ett avslut med sjuksköterskorna efter patientens död. / Immediate families’ experiences of palliative care. A literature review.Background: Palliative care aims to relieve suffering and promote quality of life for the patient, and support immediate family. Immediate family can be a great support for the patient in palliative care but the situation can also be challenging and they may need help in dealing with their situation. It is the nurse’s role to also support the immediate family in the palliative care.Aim: The aim of this literature review was to illuminate immediate families’ experiences of palliative care. Subsequent research questions were: How do immediate family experience help and support from the nurse in the best way? What do immediate family experience as less good in the contact with the nurse?Method: A literature review with ten qualitative studies was conducted and the result was compiled through a content analysis. Result: Immediate families’ experiences of palliative care were compiled into four themes: An overthrown crisis; Existential aspects of death, dignity and farewell; Focus shift from curative care to relieving nursing care; Organizational factors of meaning.Conclusion: Being immediate family to a patient in palliative care can lead to a crisis, and it can be difficult for them to take in what the care means. This creates needs of immediate family that the nurse needs to take into account. The nursing care should be person-centered and holistic. It is important that immediate family are well-informed and gets the opportunity to be with the patient and be involved in the nursing care, which can help them to feel a sense of meaning with the care. It can also be important for immediate family to get a tender farewell with the patient, and closure with the nurses after the patient’s death.

Bakgrund: Överflyttningen för patienter mellan IVA och allmän vårdavdelning kan leda till psykisk och fysisk påfrestning för både patienter och närstående. För att skapa en god omvårdnad vid överflyttningen behöver patienters och närståendes upplevelser undersökas för att identifiera vilka behov de uttrycker. Syfte: Beskriva patienters och närståendes upplevelser av överflyttningen från IVA till en allmän vårdavdelning. Metod: Kvalitativ litteraturstudie med induktiv manifest ansats där analysen utgick från fjorton vetenskapliga artiklar. Resultat: Fem kategorier: Att uppleva missnöje, ångest, och otrygghet innan överflyttningen från IVA, Att uppleva förlust av kontroll och trauma under överflyttningen, Att uppleva tvivel, sårbarhet, och bristande förberedelse efter överflyttningen från IVA, Att uppleva brist på kommunikation och ett minskat stöd i den förändrande vårdmiljön, och Att överflyttningen blev ett steg i rätt riktning och gav tillbaka kontrollen. Upplevelserna går att koppla till vårdmiljön, kommunikationen, stödet från närstående och vårdpersonal, förberedelserna inför överflyttningen, och i vilken grad närstående och patienter involverades i vården. Slutsats: Interventioner bör sättas in tidigt i överflyttningsförloppet och inkluderar främst förberedande samtal och en uppdatering i utskrivningskriterierna från IVA. Ytterligare forskning krävs för att undersöka de rekommenderade interventionerna samt lyfta in sjuksköterskors perspektiv i överflyttningen.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Palliativ vård ges för att lindra lidandet vid livets slutskede. Det beslutas om palliativ vård då medicin eller andra åtgärder inte längre är kurativa. Behovet av palliativ vård ser ut att öka längre fram och det finns områden som behöver utvecklas. I Socialstyrelsens kunskapsstöd för palliativ vård är en av de fyra hörnstenarna stöd till närstående. Då närståendes roll är viktig för patientens vård krävs det att även de får stöd. Syfte: Att beskriva närståendes upplevelser av palliativ vård. Metod: Detta självständiga arbete designades som en litteraturöversikt. Datainsamling skedde i två databaser, Cinahl Complete och PubMed.Tio kvalitativa artiklar inkluderades och sammanställdes i ett resultat som sedan analyserades. Resultat: Fyra kategorier identifierades: 1) Relationen mellan vårdpersonal och närstående, 2) Egenskaper som närstående uppskattade att vårdpersonalen hade, 3) Kommunikation och information samt 4) Närståendes upplevelser av vårdmiljön. Sammanfattning: I resultatet framkom tre viktiga faktorer som påverkade närståendes upplevelse av palliativ vård. 1) Sjuksköterskans bemötande, 2)Kommunikation och information samt 3) Vårdmiljön. / Background: Palliative care is provided to alleviate suffering at the end of life. Palliative care is decided when medication or other measures are no longer curative. The need for palliative care seems to increase in the future and there are areas that need to be developed. In the knowledge support for palliative care made by Socialstyrelsen, one of the four cornerstones is support for close relatives. Relatives’ role is important for the patient's care, it is important that they also receive support. Aim: To describe relatives’ experiences of palliative care. Method: This independent work was designed as a literature review. Data was collected in two databases, Cinahl Complete and PubMed. Ten qualitative articles were included and compiled into a result that was then analyzed. Results: Four categories were identified: 1) The relationship between care staff and relatives, 2) Characteristics that relatives appreciate that the carestaff has, 3) Communication and information and 4) Relatives’ experiences of the care environment. Summary: The results revealed three important factors that affected the relatives ́experience of palliative care. 1) The nurse ́s treatment, 2)Communication and information and 3) the care environment.