No description available.

Uppsatsen är baserad på ett uppdrag som handlar om en undersökning av turistbyråernas verksamhet. Innan uppstart av ett företag är det viktigt att bestämma vilken typ av organisation som behövs. Organisationen i de olika driftformerna skiljer sig åt och påverkar i sin tur företagets omvärld och nätverk på olika sätt. Dessa begrepp har valts ut för att analysera deras betydelse för turistbyråer och om de på något sätt underlättar företagens drift och finansiering.

Denna rapport är skriven efter utfört arbete hos ett av Sveriges största företag med ett av de mest komplex nätverken i Sverige idag. I rapporten går man igenom arbetet som krävdes för att dokumentera stora delar av de olika subnäten som finns i IT-miljön. Det gjordes med hjälp av SNMP querys mot routers och sedan genom att sortera ut resultaten baserat på site. Detta var något som krävdes för att man skulle kunna börja implementera verktyget tenable.sc. Dessa subnät användes sedan för att skapa zoner i verktyget och till att bygga diverse olika statiska assets. Det skapas även dynamiska asset listor med hjälp av scanningar gjorda på de statiska listorna. Tester utförs där man tar reda på hur mycket man kan scanna utan att påverka nätverket, där man kommer fram till att man kan köra scanningar på upp till 1000 sessioner utan att påverka prestandan. Utöver detta ser man även att Nessus agenter kan vara bra att utnyttja.

Denna rapport är baserad utifrån ett examensarbete utfört hos Skellefteå Kraft Fibernät. Syftet var att jämföra ett antal olika modeller av tjänstefördelare och hitta en alternativ CPE till den som idag används. För att jämföra enheterna genomfördes ett antal tester såsom throughputtest, multicasttest och betygsättning av installationsvänligheten. Den gjordes en del intressanta upptäckter såsom att en uppgradering av mjukvaran förbättrade throughput och att bara en CPE hade lager 3 funktioner. I diskussionen görs slutligen en rekommendation på CPE baserat på resultaten i rapporten. / This report is based on a final project carried out at Skellefteå Kraft Fibernät. The aim was to compare a number of different models of CPE's and find an alternative CPE to the one currently used today. In order to compare the devices, a number of tests were carried out such as a throughput-test, multicast-test and a evaluation of the ease of installation. It was made some interesting discoveries such as that a firmware upgrade improved throughput and that only one CPE had layer 3 functionality. In the discussion, a recommendation on CPE is finally made based on the results in the report.

<p>Innan ett kreditbeslut kan fattas måste en kreditbedömning utföras och utfallet av denna beror på hur mycket och pålitlig information om företaget som kreditbedömaren har. Beroende på hur bankerna bearbetar den information man har är också en påverkande effekt på hur utfallet kommer att bli. Kreditgivare använder sig utav flera källor i sitt sökande och tolkande av information om det kreditsökande företaget där kreditgivarens sociala nätverk är en av dessa källor. Syftet med denna uppsats var att göra en kvalitativ undersökning för att förklara betydelsen av kreditbedömarens sociala nätverk då han/hon i en liten respektive stor stad samlar in information beträffande utlåning till små och medelstora företag. Undersökningen bestod av två personliga intervjuer och två telefonintervjuer som har utförts på Handelsbankens kontor i Falkenberg och Malmö City. Utifrån vår teori har vi skapat en sammanfattande modell som vi sedan har omarbetat efter det att vi samlat in och analyserat vår empiri. Det samlade resultatet av vår teoretiska och empiriska undersökning visar att en kreditbedömare i en liten stad utnyttjar sitt sociala nätverk i hög utsträckning i syfte att samla in information till kreditbedömningsprocessen. Detta i jämförelse med en stor stad där det sociala nätverket tenderar att inte utnyttjas alls. Undersökningen visar även att det sociala nätverket har betydelse för att generera personinformation som sedan används i kreditbedömningsprocessen samt ge lokal-, marknads- och branschinformation. Vi har även konstaterat att det finns olikheter i vilka utlåningstekniker en kreditbedömare i en liten respektive stor stad lägger störst vikt på.</p>

Innan ett kreditbeslut kan fattas måste en kreditbedömning utföras och utfallet av denna beror på hur mycket och pålitlig information om företaget som kreditbedömaren har. Beroende på hur bankerna bearbetar den information man har är också en påverkande effekt på hur utfallet kommer att bli. Kreditgivare använder sig utav flera källor i sitt sökande och tolkande av information om det kreditsökande företaget där kreditgivarens sociala nätverk är en av dessa källor. Syftet med denna uppsats var att göra en kvalitativ undersökning för att förklara betydelsen av kreditbedömarens sociala nätverk då han/hon i en liten respektive stor stad samlar in information beträffande utlåning till små och medelstora företag. Undersökningen bestod av två personliga intervjuer och två telefonintervjuer som har utförts på Handelsbankens kontor i Falkenberg och Malmö City. Utifrån vår teori har vi skapat en sammanfattande modell som vi sedan har omarbetat efter det att vi samlat in och analyserat vår empiri. Det samlade resultatet av vår teoretiska och empiriska undersökning visar att en kreditbedömare i en liten stad utnyttjar sitt sociala nätverk i hög utsträckning i syfte att samla in information till kreditbedömningsprocessen. Detta i jämförelse med en stor stad där det sociala nätverket tenderar att inte utnyttjas alls. Undersökningen visar även att det sociala nätverket har betydelse för att generera personinformation som sedan används i kreditbedömningsprocessen samt ge lokal-, marknads- och branschinformation. Vi har även konstaterat att det finns olikheter i vilka utlåningstekniker en kreditbedömare i en liten respektive stor stad lägger störst vikt på.

Storskaliga strukturer präglar idag stora delar av samhället. Det är resultatet av en strukturutveckling som har pågått under en längre tid i Sverige. Det har resulterat i en allt mer industrialiserad produktion med större produktionsenheter som ger en effektivare livsmedelsproduktion. Det är dock allt fler konsumenter och producenter som har börjat efterfråga en småskalig livsmedelsproduktion som alternativ till den storskaliga produktionen. Den småskaliga livsmedelsföretagen är idag flera till antalet än de större. Det finns en vilja att föra ihop dessa företag med personer, organisationer för att etablera kontakter. Dessa kontakter är speciellt viktiga för företaget i starten för att få tillgång till möjligheter och resurser. Denna studie undersöker därför hur aktörer i gårdsmejeristers sociala nätverk är användbara vid start och etablering av företag. Detta görs med kvalitativa intervjuer med fem gårdsmejerister i Mellansverige. Studiens resultat visar att det nationella resurscentrumet Eldrimner är den mest framträdande aktören vid starten av företaget för att få tillgång till kunskap och ny utrustning. Föreningar, andra gårdsmejerister och även andra småskaliga producenter blir sedan allt mer framträdande aktörer som ger tillgång till kunskap samt sammanför gårdsmejerister med andra användbara aktörer vid etableringen. De sistnämnda hjälper varandra och löser gemensamt problem. Det finns en risk att det blir en allt för sluten grupp, vilket kan göra det svårare att få tillgång till ny information. Om informationen eller resurser inte fås att tillgå i det befintliga sociala nätverket använder de ofta tillfälliga och ytliga kontakter, men det kan vara svårt att få ut informationen från dessa aktörer. Restauranger och grossister är sedan framträdande aktörer för att få ut produkterna på marknaden genom att sammanföra gårdsmejerister med restauranger, grossister och kunder.

Åtkomst till internet via trådlösa nätverk ses som en självklarhet för användare med tillgång till mobil, dator eller annat typ av utrustning som kan skicka eller mottaga datatrafik. Det har gjort att utvecklingen samt tillgängligheten av trådlösa nätverk har blivit mer utbredd. Antingen via privatpersonens egna hem, via sin arbetsplats eller skola samt företag som bedriver tillfälliga boende som hotell, café eller andra platser som erbjuder internet via sitt privata nätverk. Med den ökade tillgängligheten ökar även säkerhetsrisken för användaren antingen från yttre hot där användare vill få tillgång till andra användares data eller direkt attack från ägaren av nätverket. Användare kan känna sig säkra med de skydd som finns tillgängliga som exempel antivirus och brandvägg men i och med att ansluta till ett publika nätverk kan en rad nya säkerhetshot uppstå i former av man-in-the middle attacker mot användaren. Lyckade attacker skulle kunna resultera i att användare blir avlyssnade eller bestulen på känsliga information och eventuellt utan att användare märker av det eller innan det är försent. En litteraturstudie har genomförts för att undersöka säkerheten för användaren på platser som erbjuder en tjänst att få tillgång till internet via en accesspunkt. Studien ska se över de säkerhetshot som finns när användare ansluter trådlöst till ett publikt nätverk, vilka hot som kan riktas mot användaren som använder nätverket och slutligen vilka tjänster som finns tillgängliga för användaren för att öka sin säkerhet vid användning av nätverket. / Access to the internet through wireless networks are seen as a matter of course for users with access to a mobile phone, computer, or other type of equipment that can send or receive data traffic.  It has resulted in the development and availability of wireless networks has become greater. Either through the private person's own home, through their workplace or school, enterprises engaged in temporary accommodation such as hotels and other public areas that offers Internet access via its private network, such as cafes. There is also an increasing security risk for the user, either from external threats where users want to gain access to other user’s data or direct attack from the owner of the network. Successful attacks could result in that users will be intercepted or stolen sensitive information, and potentially without the user noticing it or before it is too late. A literature review has been carried out to investigate the safety of the user at sites that offer a service to access the Internet through an access point. The study will review the security threats that exist when users connect wirelessly to a public network, the threats that may be directed against the user who uses the network.

An increasing number of applications are becoming more or less network based today. The traditional architecture for network based applications is client-server, but as usage of download services are going up, so is the Peer-to-Peer architecture. This report is a comparison between the Peer-to-Peer and client-server model, and can serve as a basis when a decision between them needs to be taken. In the report, the performance between the different architectures is compared in different contexts. Our basis is a general implementation of both architectures in a test that is derived from a previous report. On top of this, the performance of the different architectures are measured, implemented in a gaming-context. This way, we are trying to give the reader as an objective and informative picture of the different architectures as possible. The tests that have been done shows a different situation than that of the general view, which is that client-server is the preferred model.

CGI har ett projekt från Skellefteå kommun där de ska mäta trådlösa nätverk hos olika siter för att försöka identifiera problem med frånkoppling från trådlösa nätverket samt tillföra förbättringar.  Mitt uppdrag blev att göra en site survey på trådlösa nätverket hos äldreboende sedan en analys och predictive survey samt förbättringsförslag. Verktyget jag har använt är ekahau PRO och ekahau survey. Platsen jag har mät är Björkhammargården i Jörn. Innan mätningen behövs en rätt skalad planritning vilket jag gjorde på adobe acrobat och ekahau programmet. Det trådlösa nätverket hos äldreboende var mestadels god, täckningen, signalstyrka och trådlösa nätverket var generellt god men en del av området var mindre lämplig och behöver en förbättring, två nya accesspunkter ska installeras. Efter site survey har en predictive survey gjorts, där har jag ritat upp väggar, satt ut accesspunkter för att få god täckning och signalstyrka, kanalplanering och hur transmit power control fungerar.