Syfte: Denna studie syftar till att undersöka om det är någon skillnad i förskolepedagogens bemötande av flickor och pojkar och i så fall på vilket sätt. Metod: Under denna studie så har jag använt mig av en kvantitativ undersökningsmetod, då jag har gjort observationer på en förskola. Resultat: Studiens resultat visar att pedagogens bemötande av barnet till största del består av negativ uppmärksamhet. Pojkarna fick mer negativ uppmärksamhet riktad mot sig än vad flickorna fick. Ser vi på flickornas resultat så visar det att de inte fick lika mycket negativ uppmärksamhet riktad mot sig som pojkarna, men de fick ändå mer negativ uppmärksamhet än positiv. Förskolepedagogerna använde till stor del barnets namn vid tillsägningar och beröm. Pojkarna fick oftare än flickorna höra sitt namn nämnas i negativ bemärkelse.

Syftet med denna studie är att analysera hur manlig och kvinnlig makt konstrueras i fantasyromanen Vindens namn. Ett intersektionellt perspektiv på maktkonstruktioner utgör studiens teoretiska och metodologiska utgångspunkt, med fokus på hur genus-, klass- och etnicitetsaspekter samvarierar i romankaraktärernas maktpositioner. Målet med studien är också att diskutera romanens möjligheter i svenskämnets värdegrundsarbete. Vidare belyses komplexa mönster för maktkonstruktion i romanen som lärare bör vara uppmärksamma på om man använder den som utgångspunkt för klassrumsdiskussioner om hur makt skapas i såväl romanen, som i det samhälle den tillkommit i. Analysen visar att männen karaktäriseras på ett stereotypiskt vis, där deras handlingar lägger grund för maktpositionerna, medan kvinnorna på motsvarande stereotypa sätt karakteriseras som maktlösa utifrån kropp, utseende och underordning. Detta framställs på ett explicit och ibland övertydligt sätt. Mer implicit framställs etniciteters och klasstillhörighetens betydelse för de manliga karaktärernas inbördes maktpositioner medan kvinnliga karaktärer är objektifierade och underordnade i Vindens namn.

Syftet med studien har varit att undersöka hur handlingsplaner från ett antal högstadieskolor i Gävle och Sandvikens kommun ser ut när det gäller hedersrelaterat våld och förtryck. Mina frågeställningar är: Finns det handlingsplaner för misstänkt hedersrelaterat våld på de aktuella skolorna och hur ser de i så fall ut? Följer handlingsplanerna riktlinjerna i officiella styrdokument och svensk lag? Jag har använt mig av både kvalitativ och kvantitativ metod då jag använt mig av enkäter för att få svar på mina frågeställningar samt analyserat likabehandlingsplaner. I studien har jag redogjort och redovisat begreppet hedersrelaterat våld och förtryck samt undersökt vad lagen säger. Jag har använt mig av FN:s förklaring av de mänskliga rättigheterna, Svensk lagstiftning, Skollagen, Sociallagen och Länsstyrelsen. I min studie har jag använt mig av tidigare forskning som förklarar strukturen i hedersvåldet, samt förklarar dess kännetecken, normer och regler, men även forskning som studerar hur hedersproblematiken blir en värdekonflikt i skolan. Åtta skolor är med i min undersökning och resultatet visar att två av dessa skolor följer officiella styrdokument och svensk lag. Sex av skolorna följer inte officiella styrdokument och har inte heller en egen utarbetad handlingsplan. Vilket ställer frågan: finns det beredskap att hantera denna problematik?

I denna uppsatsen studeras de svenska samtida hästnamnen som finns 2016 och syftet har varit att kategorisera namnen och jämföra utifrån ett könsperspektiv. Namnen hämtades från försäkringsbolaget Agria och utgjorde totalt 396 namn, således 198 namn per kön. Det visade sig att namnbeståndet skiljer sig åt mellan könen på hästarna vilket tyder på en könsskillnad. Det är vanligare att sto får personnamn medan valack/hingst har mer tendens att få ett fiktivt namn. Namnen i sig visar sig ha likheter i viss mån med det som tidigare studier har visat, men en viss förändring har skett. Det tyder på att en högre grad av en humanisering av hästarna har gjorts och samma könsmönster som är i människors namn finns även i deras.

Undersökningen som gjorts i denna uppsats har som främsta syfte att kartlägga attityder till delar av könsneutralt språkbruk och orsakerna till dessa hos en specifik grupp av informanter – studenter på universitetsnivå. Studenterna har valts utifrån vilket vetenskapsområde de studerar inom. De för undersökningen aktuella vetenskapsområdena är humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet samt medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet. Ur informantgruppen från humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet har två studentgrupper från historisk-filosofiska fakulteten samt juri­diska fakulteten valts ut till en senare del av undersökningen. De delar av det könsneutrala språkbruket som undersöks är pronomenet hen, företeelsen att det generaliserande pronomenet man byts ut mot en, samt könskonträra namn. Materialinsamlingen har gjorts genom enkätundersökningar och intervjuer. Undersökningen har genomförts i tre steg; i det första steget undersöks studenter från alla vetenskapsområden, och deras attityder i allmänhet till de tre delarna av könsneutralt språkbruk. I det andra steget jämförs fyra informantgrupper; två utvalda studentgrupper från fakulteter inom humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, en studentgrupp från teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet samt en studentgrupp från medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet. I det tredje steget i undersökningen har fyra informanter valts ut och intervjuats för att få en djupare förståelse av orsaker till attityder.           Resultatet visar en tendens att studenter överlag är relativt positiva till att hen som könsneutralt pronomen existerar, samtidigt som många inte kan tänka sig att använda det själva, vilket ändå visar en antydan till en mer återhållsam attityd. En som generaliserande pronomen verkar ännu vara relativt okänt och inte riktigt etablerat. Många informanter ser inte heller man som något stötande, vilket motiverar ett fortsatt bruk av man i stället för en. De könskonträra namnen har studenterna till viss del blandade känslor inför; myndiga personer kan till stor del ha det utan problem, men för barn ska det vara något mer reglerat.

En talare som stöter på ett nytt namn kan ha svårt att uttala det korrekt om det innehåller främmande språkljud. Syftet med studien är att undersöka SVA-elevers upplevelser av att få sina förnamn uttalade. Materialet för studien utgörs av 60 elevers svar på en enkät. Resultatet visade att en betydande del av eleverna upplever att deras namn blir felaktigt uttalade. En del elever upplever detta som besvärligt medan andra är likgiltiga inför faktumet. Analyserna visar att det finns en risk att elever som får sina namn fel uttalade internaliserar en känsla av att inte höra hemma. Men också att en lärare som ska uttala ett nytt namn korrekt behöver veta vilket språk namnet kommer ifrån, det språkets uttalsprinciper och ha förmåga att kunna uppfatta, avkoda och producera de språkljud som ingår i namnet.

Denna uppsats handlar om vad som hänt i namnskicket bland personnamnen mellan år 1998 och år 2007. Syftet är att se vad som har hänt, och varför, på nio år. De 100 vanligaste pojk- och flicknamnen 1998 och 2007 har undersökts och tendenser har framkommit. De korta namnen, de namn som tillhör de nordiska, de namn som var populära kring år 1900 och de lite mer ovanliga namnen har blivit mer populära 2007 jämfört med 1998. Namn med betydelse har blivit mer populära bland flicknamnen, medan bibliska namn blivit mindre populära bland pojknamnen. Namn blir populära på grund av mode, det verkar även vara så att samma typ av namn blir populära med cirka 100 års mellanrum.

Denna uppsats undersöker om och hur namn i Gylfaginning har blivit översatta från fornisländska till svenska i fem översättningar. Syftet är att ta reda på hur man behandlat sådana språkelement som inte längre finns i svenskan (till exempel diftonger), har man behållit den isländska formen eller har man följt svenskans språkutveckling? Alla namn förekommer inte i alla översättningar och en översättning är inte helt jämförbar. Resultatet visar att översättarna i många fall följt språkutvecklingen och samtidigt behållit de isländska namnen i några fall. De har alltså kombinerat de isländska namnformerna med svensköversättningar.

Sverige är ett av de mest jämställda länder i världen när det kommer till arbetsmarknaden mellan kvinnor och män (Magnusson, 2002). Omfattande fältexperiment (Carlsson & Sinclair, 2017)  har visat att det förekommer mycket lite diskriminering utifrån kön när män och kvinnor med motsvarande meriter söker samma tjänster. Med tanke på att arbetsmarknaden trots detta är ojämställd i flera avseenden (Magnusson, 2002) är det möjligt att man trots allt upplever diskriminering vid anställning (Andersson, 2011). Studien är experimentell med syftet att undersöka upplevelse av diskriminering i anställningsprocessen. Frågeställningen  var  om det finns skillnader i upplevd diskriminering för ett typiskt kvinnligt-, manligt- samt könsneutralt namn på den arbetssökandes CV till ett könsneutralt yrke. 180 studenter besvarade en enkät med en fiktiv historia om en arbetssökande som blev nekad till 7 av 10 arbetsintervjuer. Tre olika formulär delades ut, ett med ett typiskt kvinnligt-, manligt och könsneutralt namn som sedan bearbetades statistiskt. Resultatet från studien tyder på att arbetssökande i scenariot med ett könsneutralt- och kvinnligt namn upplevdes mer diskriminerad än arbetssökande med ett manligt namn. Slutsatsen av studien är att arbetssökande med ett kvinnligt- samt könsneutralt namn upplevs bli mer diskriminerad under en arbetsrekrytering till ett könsneutralt yrke än vad en arbetssökande med ett manligt namn upplevs bli.

In violence and oppression in the name of honor, both women and men can be victims and perpetrators in different ways in this practice. In many countries, honorary standards are accepted. This means that family, relatives and family friends have the right to control, punish and in some cases murder girls and women if they are deemed to have "brought shame on the family". This thesis aims to explore these cultural practices and the role and actions of women regarding violence and oppression in the name of honor, based on the interviews with professionals combined with research related to the custom. The structure in this thesis is based on the following questions: What is violence and oppression in the name of honor? And what role does women play in this cultural custom? To achieve answers to these questions a qualitative research-method was applied to the study. The qualitative study comprises interviews with 4 strategically selected participants with in-depth knowledge of violence and oppression in the name of honor in their professional capacity.  The interview material in this thesis, which is also structured by themes, has been analyzed through a gender theoretic framework.  In conclusion, the study shows that violence and oppression in the name of honor can be practiced everywhere and shows how women play an active part in the custom by participating, nourishing and enforcing the control of family members and possibly punish anyone who violates the honorary norm.